Som polis är man skyldig att utföra kriminaltekniska undersökningar i de fall där det är av betydelse för utredningen. Under polisutbildningen får eleverna en grundutbildning i kriminalteknik, dessa kunskaper behöver dock underhållas med jämna mellanrum. Västerbottens läns polismyndighet har löst detta genom att regelbundet utbilda sina poliser. Utbildningen innehåller en teoretisk och en praktisk del. Syftet med fördjupningsarbetet är att undersöka om utbildning i kriminalteknik får poliserna att säkra fler spår på brottsplatser, om den tekniska roteln ser någon synlig effekt av detta samt att undersöka om det blir några andra effekter av regelbunden utbildning.

Syftet med vårt examensarbete är undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter. Vi vill också få en ökad förståelse för hur assistenternas arbetsförhållanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi är intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns på ämnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som är berörda av ämnet framför. För att få svar på våra frågeställningar användes en litteraturstudie och genom innehållsanalys och sekundäranalys jämför vi de olika åsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjälp av vår litteraturstudie möjlighet besvara följande frågeställningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut? Teorierna vi utgår ifrån är: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

?Sjuksköterskors kunskap inom hälsorådgivning kan alltid förbättras. En metod att bedriva hälsorådgivning kan vara det motiverande samtalet (MI). Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det motiverande samtalet vid patientrådgivning. 13 artiklar kvalitetsgranskades och användes i resultatet, där fyra kategorier bildades.

SyfteSyftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.MetodStudien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås.

I Lpo94 finns skrivet att arbetet mellan pedagoger i skolan ska grundas på samarbete. Förutsättningarna för att kunna arbeta ihop är att pedagogerna har väl beskrivna arbetsuppgifter och tydliga yrkesroller. Syftet med studien var att söka kunskap om förskollärare, fritidspedagoger och lärares tankar kring varandras yrkesroller, samarbete och utbildning. Vi valde att göra intervjuer på kvalitativ grund eftersom vi sökte ta reda tankar och personliga erfarenheter. Respondenterna valdes genom ett strategiskt urval.

De svårigheter invandrarungdomar från invandrartäta områden stöter på i den svenska skolan uppmärksammas ofta, vilket leder till att det politiska målet blir att försöka hitta lösningar på problemen.I denna uppsats ville vi uppmärksamma ungdomar med utländsk bakgrund som väljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nuläget negativ bild som finns av unga invandrare från segregerade områden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner från Rosengård. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktär eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vår analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjälp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas väg till högre utbildning.

Uppsatsens syfte är dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förändring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förändringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. På grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förändring.I både forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur på socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, även kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullständigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder på att den utbildning slutanvändarna får och ett kontinuerligt ifrågasättande av organisationens värderingar, även kallat double-loop learning (DLL), påverkar organisationens möjlighet till en fullständig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie på olika företag inom detaljhandeln, alla användare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstå vid en ERP-implementation.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan lärare som har specialpedagogisk utbildning jämfört med lärare som inte har denna sortens utbildning. Hur påverkar detta elevernas inlärningsmiljö? Kort sagt: ?Lärarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas inlärningsmiljö.? Den studie som jag arbetat efter är Assarsons (2007) studie om kompetens att möta alla elever och den teori som jag använt är praxistriangeln som passar in till lärarnas personliga erfarenhet kopplat till överförd kunskap till andra människor, som i detta fall är eleverna. Empirin består av observationer av idrottslektioner och intervjuer av undervisande lärare. 13 lektioner observerades och fyra lärare från fyra olika skolor intervjuades.

Bakgrund:För att ge patientsäker omvårdnad utifrån ett etiskt- och holistiskt förhållningssätt behövs välutbildade sjuksköterskor. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom sjuksköterskeprogrammet ska medverka till att praktiska omvårdnadskunskaper införlivas och grundläggs hos den blivande sjuksköterskan. Det är viktigt att sjuksköterskestudenten får ut så mycket som möjligt av sin verksamhetsförlagda utbildning för att vara förberedd för det kommande yrkeslivet. För att förbättra kommande studenters lärandemöjligheter är därför en beskrivning av tidigare studenters erfarenheter och upplevelser av att lära sig omvårdnad på verksamhetsförlagd utbildning relevant att studera.Syfte:Att beskriva avgörande situationer som leder till att sjuksköterskestudenten lär sig omvårdnad under verksamhetsförlagd utbildning.Metod:Kvalitativ studie. Litteraturöversikt av nio vetenskapliga artiklar. Teoretisk referensram är Benners novis-expertmodell.

Bakgrund: Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i vårt samhälle och den största dödsorsaken runt om i världen.Syfte: Syftet med studien var att studera vilken kunskap, utbildning och beredskap i hjärt-lungräddning (HLR), som medarbetarna i primärvården anser sig ha och om det fanns skillnader i detta mellan yrkesprofessioner och mellan vårdcentraler i stad respektive landsort.Metod: Designen är en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En enkät användes för att få med så många respondenter som möjligt.Resultat: Resultatet baseras på svar från 144 respondenter. Av samtliga medarbetare hade 87 ­% gen­omgått en HLR utbildning det senaste året. Detta till trots ansåg sig endast 66 % ha tillräckliga kunskaper i HLR. Någon signifikant skillnad mellan yrkesprofessioner gällande kunskap i HLR gick inte att signifikant säkerställa (p = 0,107).

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med demenssjukdom.

Denna studie handlar om lärarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärarstudenter och utgår från följande frågeställningar:Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?Vilka roller kan identifieras bland lärarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?Resultaten framhäver att studenterna, på grund av relationens asymmetri, ofta rättar sig efter handledarens agerande och förväntningar. Handledningen sker i de flesta fall på handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga inställning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande.

Slutet på gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta ungdomar och innebär en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förväntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men långt ifrån alla ungdomar har samma förutsättningar. Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos ungdomar med utländskbakgrund. Den behandlar även hur de upplever sin egen situation.

Den här studien är ett försök att empiriskt påvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt i U-länder, vilket humankapitalteorin hävdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gällande utbildningens signifikans på tillväxten, vilket kan bero på vilka utbildningsvariabler man använt och den ojämna tillgången av tillförlitliga data, vilket vi också uppmärksammar i vår uppsats. I uppsatsen visar vi på olika faktorer som kan påverka utbildningens effekter på ekonomisk tillväxt i U-länder. I våra undersökningar testas två olika mått för utbildning som båda anses vara viktiga för ekonomisk tillväxt. Dessa är utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.