Ombord på Fartyg transporteras, hanteras och används farliga kemikalier. Ansvariga för arbetsmiljön är Fartygsbefälen. Syftet med studien är att undersöka hur de ansvariga ombord förhåller sig till skyddsutrustning och vilket ansvar de tar för att se till att skyddsutrustning används på rätt sätt. I undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar att Fartygsbefälen är medvetna om att de är ansvariga att se till att lagar och regler följs.

Detta arbete handlade om att undersöka de olika fördelar och nackdelar som kan finnas med att installera frekvensstyrning av sjövattenpumparna på Fartyget m/s Finnfellow.Arbetet hade som huvudsyfte att ge den tekniska chefen ombord på Fartyget ett underlag för att kunna besluta om en installation av frekvensstyrning var lämplig att genomföra. Det undersöktes mest hur systemen ombord fungerade och hur en frekvensstyrning skulle påverka sjövattensystemet.Resultatet blev att det skulle sparas in ca 122MWh/år i elenergi. Detta gör att man sparar in installationskostnaderna för frekvensstyrningen på under 2 år med ungefärliga bränslekostnader i dagens läge, det ger också en miljöfördel genom att Fartyget förbrukar ca 26 ton tjockolja mindre per år.Slutsatsen blev att det skulle vara mycket förmånligt att installera en frekvensstyrning ombord på detta Fartyg med gällande system. Det fanns vissa nackdelar t.ex. installationskostnaderna och eventuella EMC-problem, men fördelarna bedöms överväga dessa..

I detta examensarbete har en metod för att utvärdera magnetiska minsvep utvecklats. Som beräkningsmodell används en SAM, Självgående Akustisk-magnetisk Minsvepare utvecklad av Kockums AB, ThyssenKrupp Marine Systems. I arbetet skapas en magnetisk modell för en SAM som beskriver sambandet mellan det alstrade magnetfältet och de utställda strömmarna. Vidare analyseras två olika metoder, multipolutveckling i prolata sfäroidala koordinater samt en uppsättning av dipoler, för att skapa en koncis modell över den magnetiska signatur som skapas av ett Fartyg. Denna modell kan sedan användas för att optimera strömutstyrningen så att det genererade magnetfältet på ett så bra sätt som möjligt efterliknar det givna Fartyget.

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin är utveckling av obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer på att även lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant är att möjliggöra fullständigt autonoma starter och landningar från Fartyg. För att kunna genomföra detta på ett tryggt sätt även i hårt väder krävs att helikoptern hålls säkrad på Fartygsdäcket såväl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sådant säkringssystem skulle kunna se ut.

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin är utveckling av obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer på att även lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant är att möjliggöra fullständigt autonoma starter och landningar från Fartyg. För att kunna genomföra detta på ett tryggt sätt även i hårt väder krävs att helikoptern hålls säkrad på Fartygsdäcket såväl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sådant säkringssystem skulle kunna se ut.

Arbetet har svarat mot frågan om hur ett befäls arbetssituation ser ut i dag på bryggan och hur den mängd regler och riktlinjer som finns för vaktgående befäl påverkar hans förmåga att framföra Fartyget på ett säkert sätt. För att studera detta har en litteraturstudie utförts där vi studerat transportstyrelsens utgivna haverirapporter samt forskning inom områdena om mänskliga faktorn, Fartygsorganisation och sjösäkerhet. Det som framkommit under arbetets gång är att manskapet ombord de senaste åren allt mer har fått ge vika till förmån för teknik men då reglerna inte följt med i tempot kan det vara så att Fartyg i dag inte uppfyller kraven för minimibesättning. Även om vi kan påvisa att befälen har en hög arbetsbelastning går det inte att se varför de handlat som de gjort vid olyckstillfällena. Vidare har konstaterats att det finns utrymme för framtida forskning i ämnet där man exempelvis kan se över hur haverirapporterna är utformade..

I svenska vatten återfinns ett stort antal Fartygsvrak. De allra flesta Fartyg som sjunkit under de senaste hundra åren har haft olja som drivmedel, och ett inte obetydligt antal har dessutom haft farlig last ombord. Till den senare kategorin hör bland annat de krigsFartyg som sänkts under något av världskrigen, och som förutom olja kan ha såväl ammunition, stridsgas som andra farliga ämnen ombord. Trots detta har sjunkna och strandade Fartyg endast i mycket liten utsträckning varit föremål för lagstiftning i Sverige. Avsikten med min uppsats har varit att genom en heltäckande rättsutredning ta reda på vem som skall anses bära ansvaret för att olja eller andra substanser inte läcker ut från Fartygsvraken och förorenar den marina miljön, alternativt vem som skall bära kostnaden för nödvändiga saneringsåtgärder då en sådan olycka redan har skett. I detta syfte studeras regler inom såväl miljö- som sjörätt, men även regler från flera andra rättsområden tas upp till diskussion.

Bofors UwS (Underwater Systems) har påbörjat utvecklingen av ett nytt centraliserat system för att koordinera alla torpedhanterare ombord på ett Fartyg till en central enhet. Detta system måste kunna ta emot och i vissa fall sända data till de övriga delsystemen ombord på Fartyget. För att lyckas med detta behöver de en kommunikationsapplikation till denna centrala enhet. MONOLITH är en prototyp av en sådan applikation. Dess huvudändamål är att demonstrera hur detta kan utföras och att testa enheter som kan kontrollera ett antal torpeder.

Rapporten är skriven för att dokumentera den befintliga installationen av ballast-, läns- och brandsystem ombord på Fartyget M/S Calmare Nyckel. I enlighet med uppdragets specifika-tioner kommer även förslag på förbättringar att presenteras. Förslagen bygger till största del på fakta från en leverantör av ventilkomponenter och av klassen ställda krav på installationen. Förbättringarna beaktar i huvudsak minskade risker och ökad säkerhet. De största skillnaderna med de nya förslagen är att länsvattensystemet skiljs från de övriga systemen, de viktigaste funktionerna fjärrstyrs med hjälp av pneumatik och systemets komponenter märks enligt branchstandard..

Syftet med vår undersökning är att förstå vilka motivationsfaktorer och hygienfaktorer som är av betydelse för utexaminerade sjöbefälsstudenter vid val av arbetsgivare samt arbetsplats. För att besvara vår frågeställning har vi valt att intervjua fyra elever som går sista terminen på sjöfartshögskolan i kalmar. Intervjuerna genomfördes som djupgående samtal, så kallade djupgående kvalitativa intervjuer, där vi försökte fånga intervjupersonens tankar och idéer. Våra undersökningsresultat har jämförts med Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori och vi har kommit fram till att det finns likheter och olikheter. De mest betydande motivationsfaktorer var ansvar och utveckling.

SCA är Europas största skogsindustrikoncern. Fem bruk är lokaliserade i norra Sverige medan marknaderna för dessa bruks produkter är i Skandinavien samt övriga Europa. För att kunna konkurrera med de europeiska bruken är det mycket viktigt med en effektiv och pålitlig distribution. Då orderstorlekarna blivit mindre, lastning av arkat papper sker på pall samt att krav på regularitet och kortare ledtider ökat ansågs det gamla distributionssystemet vara förlegat. Ett helt nytt distributionssystem utarbetades i samarbete med MoDo.

Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tarbit Shipping som år 2011 konverterade sin tankbåt M/T Bit Viking från konventionell drift på tjockolja till LNG (Liquefied Natural Gas).Uppdraget som gavs var att upprätta en tränings manual till Fartyget då det är ett krav från IMO (International Maritime Organization). Manualen skrevs i 3 st huvuddelar Kategori A, B och C. Kategori A är till för att manskap ombord ska få en kännedom om gasen och säkerhet runt den, Kategori B är skriven till däcksbefäl där det krävs en större kännedom om gasen och Kategori C är till för maskinbefäl. Manualen finns nu ombord på Fartyget och på rederi kontoret för utbildning av nypåmönstrad personal och fortlöpande utbildning av ordinarie personal. Manualen är ett resultat på tolkning av IMO´s IGF kod (ANNEX11.

Denna uppsats behandlar innerstadens kajer i Stockholm. Syftet är att analysera hur innerstadens kajer fungerar som offentliga rum och hur de uppfattas av stadens invånare. Källmaterialet består till stor del av plandokument samt av intervjuer med både tjänstemän och stadens invånare.  En fallstudie vid en av innerstadens kajer har genomförts för att på ett tydligare sätt förstå kajernas dynamik. Resultaten från uppsatsen visar att planeringen kring kajområdena är splittrad och uppdelad mellan många olika instanser. Denna uppdelning tycks ge kajerna dess fysiska och psykiska utseende som antingen uppskattas eller ogillas av stadens invånare.

Detta examensarbete är en konceptuell Fartygsprojektering av en ny serie Fartyg åt Sjöräddningssällskapet. Rapporten presenterar ett förslag till en ny sjöräddningsbåt som kan ersätta två äldre Fartygstyper, i storleksordningen tio meter, och det behov som täcks av dem. Fartygets huvuduppgifter fastställs vara bogsering och sjuktransport och det opererar mestadels i skyddade vatten under sommarhalvåret. Examensarbetet är handlett av Thore Hagman, Sjöräddningssällskapet och examinator Karl Garme, KTH,Marina System. Mycket arbete har lagts på att skapa ett kostnadseffektivt förslag vilket gav att en befintlig skrovform anpassades för att passa den kravställning som togs fram tillsammans med Sjöräddningssällskapets ledning och räddningsbesättningar.Huvuddata:Loa 9,95 mBoa 4,2 mT 0,65 mDeplacement 5,65 ton fullastatMotorer 2x350 hk utombordareFart 42 knopBunker 1,5 m2 bensinRäckvidd +280 Nm i 35 knopFartyget har ett fristående däckshus som, om det dimensioneras och byggs vattentätt, gör Fartyget självrätande.

Den svenska marinen likväl som världens handels sjöfart nyttjar alltmer satellitnavigering för sin positionering. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut kan sådana system störas med förhållandevis enkla medel. Nu när den svenska marinen alltmer engagerar sig i insatser utomlands mot irreguljära motståndare väcks frågan om hur en irreguljär motståndare kan påverka den svenska marinen och den svenska marinens taktik. I denna uppsats kommer frågor kring en irreguljär motståndares förmåga att påverka GNSS att ställas. Samt frågan om vilken påverkan detta har för såväl den svenska marinens Fartyg som handelssjöfarten.