Sökresultat:
732 Uppsatser om Familjerćdgivning - Sida 47 av 49
Finska krigsbarn
1939 bröt andra vÀrldskriget ut i Europa. Samma Är drogs Àven Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjÀlporganisationer bildades. En av dem var inriktade pÄ att hjÀlpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak Àr vÄr?.
Med siktet högt : En sociologisk studie av de drivkrafter som pÄverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen.
Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som pÄverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundlÀggande antagande i uppsatsen Àr att det Àr det sociala som primÀrt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras hÀr utifrÄn ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening Àr den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhÀllet. Fem kvinnors karriÀrval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssÀtt, vilket har anvÀnds i syfte att nÄ fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och dÀrmed komma nÀrmre ?kÀrnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som pÄverkat deras karriÀrval.
SköldpaddstÀnk och harpraktik
Syftet med denna undersökning var att undersöka hur sociokulturella förhÄllanden i hem och skola pÄverkar elevers skrivande i gymnasieskolan, samt hur skolan kan pÄverka gruppkulturer sÄ alla elever fÄr ut mesta möjliga av sin utbildning i svenskÀmnet. Metoden var aktionsforskningens hermeneutiska metod. Den gick ut pÄ att jag lÀt eleverna i tvÄ elevgrupper dÀr jag Àr lÀrare, göra samma skrivuppgift och samma lektionsserie och dÀrefter utvÀrdera detta samt lÄta utvÀrderingen styra förÀndringar i lÀrarpraktiken. Informanterna lÀste den andra av tre terminer av svenska B. De gick i dels mediaprogrammet och estetprogrammet som samlÀste kÀrnÀmnen och teknikprogrammets elever som inte samlÀste kÀrnÀmnen med nÄgon annan grupp.
VÀlfÀrdsjobb - en insats för hela familjen : En innehÄllsanalys av kommunala dokument
VÀlfÀrdsjobb Àr en relativt ny typ av insats som anvÀnds i flera kommuner i Sverige. Den gÄr ut pÄ att personer som har levt lÀnge med försörjningsstöd ska fÄ en tidsbegrÀnsad anstÀllning med kollektivavtalsenlig lön för att komma nÀrmare den reguljÀra arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och dÀr startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts.
"Nyckeln till lÀrande" : En brukarutvÀrdering av NyckelgÄrdens behandlingshem
SammanfattningNyckelgÄrden Àr ett HVB-hem med inriktning pÄ behandling av förÀldrar och barn. Den primÀra anledningen till att familjer placeras Àr omsorgsbrist hos förÀldrarna. Detta innebÀr vanligen förÀldrarnas svÄrigheter att kontrollera sina egna kÀnslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmÄga att prioritera barnens kÀnslomÀssiga behov. NyckelgÄrden erbjuder kvalificerad behandling i förÀlder-barnrelationen och arbetar Àven med svÄrigheter knutna till sjÀlvutveckling, social kompetens och nÀtverk. Syftet med vÄr studie var att utvÀrdera NyckelgÄrden för att arbetet dÀr ska kunna utvecklas och förbÀttras.
Polisens och socialtjÀnstens syn pÄ samverkan vid ungdomsbrott
1 INLEDNING
Det finns mÄnga anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning Àr mitt stora intresse om det hÀr Àmnet som Àr bÄde intressant och lÀrorikt.
Intressant Àr det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland vÄra politiker av olika partier i hela landet om vem som bÀst kan hantera ungdomsproblematiken i vÄrt land.
LÀrorikt Àr det pÄ grund av att det Àr sÄ mÄnga verksamheter som Àr inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgÄrdar, rÀttvÀsendet, drabbade familjer men ocksÄ sjÀlva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset Àr stort för ungdomsbrottslighet kan ocksÄ förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken pÄ kommande problem för bÄde samhÀllsutvecklingen och ungdomarna.
I alla de hÀr fallen vi nÀmnde Àr det ytterst viktigt för vÄra professionella organisationer d.v.s.
Dödsorsaker och nedÀrvningsmönster av dilaterad kardiomyopati hos grand danois
Dilaterad kardiomyopati (DCM) Àr en allvarlig hjÀrtsjukdom som drabbar flera hundraser, men Àr vanligast bland de stora raserna. Sjukdomen drabbar hjÀrtmuskulaturen varpÄ hjÀrtats kontraktionsförmÄga försÀmras. Detta leder pÄ sikt till volymsöverbelastning, dilatation av hjÀrtats hÄlrum och kliniska tecken pÄ hjÀrtsvikt. DCM Àr en viktig dödsorsak hos grand danois och den höga prevalensen tyder pÄ att det finns en genetisk faktor bakom utvecklandet av sjukdom. Resultat frÄn flera studier dÀr Àrftligheten studerats, tyder pÄ en autosomal dominant nedÀrvning, men Àven x-bunden recessiv nedÀrvning har föreslagits.
Syftet med denna studie var att, utifrÄn en studiepopulation bestÄende av renrasiga grand danois hemmahörande i Sverige och Norge, undersöka de vanligaste dödsorsakerna, och om det fanns nÄgon signifikant skillnad i medeldödsÄlder mellan hundar som dött i DCM och hundar som dött av övriga orsaker.
"Har ni nÄgot överhuvudtaget som jag kan Àta?" : Att ha ett barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes: förÀldrars upplevelser av kosten.
Bakgrund Prevalensen hos barn med diabetes typ I och den samtidiga förekomsten av celiaki varierar i studier mellan 2,4-16,4 %. Celiaki och diabetes typ I krÀver bÄda en noggrant kontrollerad kost. Det tycks finnas fÄ studier som undersöker hur kombinationen av de tvÄ olika kosterna fungerar i praktiken. Syfte Att utforska hur förÀldrar till barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes upplever att kosten fungerar. Metod En kvalitativ metod anvÀndes i form av skrivna berÀttelser, insamlade via ett webbaserat formulÀr.
Kvinnors upplevelser av sexualitet och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.
Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 2 600 kvinnor av gynekologisk cancer varje Är. Sjukdomarna skiljer sig Ät nÀr det gÀller symtom, behandling och prognos Behandling vid gynekologisk cancer och dess biverkningar pÄverkar kvinnan i hennes dagliga liv. Behandlingen Àr ofta en kombination av kirurgi, kemoterapi, radioterapi och hormonell terapi. Cancerdiagnos och behandling av cancersjukdom Àr förenade med fysisk, psykisk och social ohÀlsa. Syftet med litteraturstudien Àr att belysa kvinnors upplevelse av sexualitet och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.
De som avvek frÄn normen : En studie av normalitet och avvikelse i VÀxjö fattigvÄrdsprotokoll för Ären 1857-1919 - sett frÄn ett barn-, familje- och maktperspektiv.
AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av nÀrlÀsning, analysera VÀxjö fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med fattigvÄrdsstyrelsen och vilka Àrenden de hade. Vidare ocksÄ om vem som sÄgs som rÀtt respektive orÀtt fattig och vad för vÀrderingar som kunde skönjas i materialet. LikasÄ om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av FattigvÄrdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill sÀga hur makten kom att manifisteras.
Kompetent eller skyddsbehövande? En kvalitativ studie om förestÀllningar kring barnets bÀsta och barns delaktighet inom socialtjÀnsten
Barn som har upplevt vÄld i hemmet Àr en sÀrskilt utsatt grupp i samhÀllet eftersom enkonsekvens av vÄldet kan göra att barnet fÄr svÄrare att upprÀtta trygga och tillitsfullarelationer till andra. Det kan Àven hos barnet skapa kÀnslor som skuld, svek, skam ochmisstro. Barn som upplevt vÄld och som aktualiseras hos socialtjÀnsten bedöms utifrÄn enkartlÀggning som socialsekreterare gör utifrÄn barns behov. Studier visar pÄ att barn somupplevt vÄld inte blir lyssnade till eller tagna pÄ allvar i samhÀllet, dÀribland socialtjÀnsten.Syftet med denna uppsats Àr undersöka hur socialsekreterare förhÄller sig till principen ombarnets bÀsta i socialt utredningsarbete i familjer dÀr det finns en vÄldsproblematik. I studienlyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser Àven olika faktorer sompÄverkar barns delaktighet.
?Serberna sÀger att vi Àr turkar, men det Àr dom som Àr turkar?. En kvalitativ studie om flyktingskap, integration och trauma
Ă
r 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pÄgick fram till 1995. Följderna blev mÄnga civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar frÄn bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. MÄnga av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.
Specialpedagogisk organisation i en kommun
Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger pĂ„ litteratur, dokument och intervjuer av förĂ€ldrar, politiker och personal pĂ„ Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste Ă„ret har Ă€ven MödravĂ„rd, BarnavĂ„rdscentral och Ăppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla Ă€r samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget.
Erfarenheter av moralisk stress. Omv?rdnadspersonal inom barnonkologin
Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.
Familjemedlemmars upplevelser av demensproblematik i ett relationsperspektiv
Under senare Är har det skett en uppluckring av instÀllningen att samhÀllet skall bÀra ansvaret för Àldres vÄrd och omsorg. Mycket pÄ grund av att ekonomin Àr kÀrvare, men Àven att behovet av prioriteringar inom vÄrd och omsorg vÀxer. PÄ senare tid har man sett att i bedömningar av Àldres behov rÀknar man inte bara med makars insatser för varandra utan Àven om det finns vuxna barn som kan bistÄ den Àldre. I en rapport frÄn om Àldre uppskattas att man i bistÄndsbedömningen i ca en fjÀrdedel av landets kommuner vÀger in anhörigas möjligheter att hjÀlpa. Upplevelsen av att vÄrda en familjemedlem med en demensproblematik i hemmet Àr ett komplext fenomen som pÄverkar familjen pÄ olika sÀtt.