Sökresultat:
724 Uppsatser om Familjerćdgivare - Sida 45 av 49
Skillnaden mellan förvaltning av gallerior i Stockholm och Singapore : Med fokus pÄ de "mjuka vÀrdena".
Mjuka vÀrden Àr de bakomliggande faktorer som pÄverkar kundflödet i en galleria och kan göra den framgÄngsrik. Detta ska stimulera hyresgÀsternas betalningsvilja, vilket i sin tur ger möjlighet för ökat driftnetto hos fastighetsÀgare och ett högre fastighetsvÀrde. De mjuka vÀrden som vi valt att fokusera pÄ Àr gallerians image, hyresgÀstmixen, service, upplevelser och miljöfaktorer. Arbetets syfte Àr att klargöra skillnader i förvaltningen mellan Singapore och Stockholm med fokus pÄ de mjuka vÀrdena. Resultat har tagits fram pÄ plats i Singapore och i Stockholm, dÀr intervjuer med expertis inom omrÄdet och besök av elva gallerior gjordes.En skillnad mellan dessa omrÄden Àr att det finns fler gallerior i Singapore Àn i Stockholm, vilket leder till en ökad konkurrens.
Familjecentrerad omvÄrdnad för barn med kronisk sjukdom/funktionshinder
Familjecentrerad omvÄrdnad (FCO) utvecklades i början pÄ 1990-talet i Kanada. VÄrdfilosofin strÀvar efter att stödja familjen i dess naturligt vÄrdande roll samt stÀrka individerna som delar av familjen. FörÀldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vÄrden. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras förÀldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstÀmde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie dÀr 11 artiklar granskades.
Könsarbetsfördelning i en utökad familj
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förÀndras genom familjekulturer som formar praktisk hjÀlp mellan generationer i Sverige. HÀr studeras den hjÀlp som förÀldrar ger till sina vuxna barn, och sÀrskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv bÄde hur vanligt förekommande hjÀlpen Àr och vilka faktorer som avgör vem som fÄr och ger hjÀlp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjÀlp som ges och huruvida de strukturerna pÄverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen.Metoden för uppsatsen Àr kvantitativ analys av enkÀtsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning pÄ omrÄdet. Materialet har hÀmtats ifrÄn forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.
HÀlsoprofessioners uppfattningar om arbetet med överviktiga barn i skolan : En fenomenografisk studie
Ăvervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hĂ€lsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen Ă„lder. Diabetes typ-2, lĂ„gt sjĂ€lvförtroende och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar Ă€r ett fĂ„tal exempel pĂ„ besvĂ€r som kan uppstĂ„ i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhĂ€llet tre miljarder kronor per Ă„r i Sverige för vĂ„rd och behandling. DĂ€refter tillkommer kostnader för bland annat lĂ€kemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.
Tre tillvÀgagÄngssÀtt att ge stöd vid omvÄrdnad till barn med astma och allergi och deras familjer
SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter. Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.
Inmatning av matematiska uttryck i en digital miljö
Inom matematikÀmnet har e-bedömningar, aktiviteter dÀr digitala tekniker anvÀnds för att bedöma studenters kunskaper, inte utvecklats i samma takt som e-bedömningar inom andra omrÄden. Detta beror sannolikt pÄ det stora inslag av symboler och icke-standardiserade tecken som karakteriserar matematiskt sprÄk och sÀrskiljer det frÄn traditionellt skriftsprÄk. Ett problem som har noterats i samband med e-bedömningar inom matematik Àr att inmatningen av matematiska uttryck i ett digitalt system i mÄnga fall varit lÄngsam och svÄr att begripa. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka tre kategorier av inmatningsmetoder utifrÄn aspekterna snabbhet, korrekthet och upplevd lÀtthet för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av vilken av teknikerna som lÀmpar sig bÀst att implementera i en e-bedömningsapplikation riktat mot den svenska gymnasieskolan. För att uppnÄ syftet har jag granskat tre familjer av tekniker genom att lÄta gymnasieelever genomföra inmatningar av matematiska uttryck och analysera dessa inmatningar baserat pÄ inmatningstid, korrekthet och upplevd lÀtthet.Resultaten visar pÄ att det finns tydliga skillnader mellan de undersökta teknikerna med avseende pÄ samtliga undersökta aspekter.
Uppsatsens titel och undertitel Ăvervikt och fetma hos tio-Ă„riga barn i Stockholms lĂ€n : förĂ€ndrade mönster över en fyraĂ„rsperiod
Syftet med studien var att beskriva prevalens av övervikt, fetma och undervikt hos 10-11-Äriga barn under en fyraÄrsperiod. Detta gjordes genom att jÀmföra tvÄ födelsekohorter, 1989 och 1993 med fokus pÄ könsskillnader och skillnader i socioekonomi (SES) definierat utifrÄn inkomst i fyra olika typomrÄden. Studien utfördes i Stockholms lÀn 2005 dÀr SES-omrÄden och skolor inom dessa omrÄden valdes slumpmÀssigt. Antropometriska data frÄn skolhÀlsovÄrdsjournaler insamlades frÄn barn i skolÄr fyra. Vikt, lÀngd och födelsedata erhölls frÄn 2416 10-11-Äringar födda 1989 och frÄn 2183 barn födda 1993.
Att vÀxa upp med minst en förÀlder som missbrukar alkohol : En kvalitativ studie om vuxna barns erfarenheter frÄn uppvÀxten och deras upplevelser av stöd och hjÀlp.
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande förÀldrar och deras syn pÄ stöd och hjÀlp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i Äldrarna 25-35 Är som vuxit upp med minst en förÀlder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktÀr beskrevs och uppfattades pÄ lite olika sÀtt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket pÄverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsÀgbart av flera intervjupersoner, brÄk och konflikter förekom ofta.
Jakten pÄ den goda familjen: En kvalitativ studie av processen kring rekrytering och utredning av familjehem
FamiljehemsvÄrd upptar c:a 75% av den dygnsvÄrd som bekostas av socialtjÀnsten och har en lÄng tradition i vÄrt land. Denna studie handlar om hur socialarbetare bedriver arbetet i ?jakten pÄ den goda familjen?. Syftet Àr att undersöka processen kring rekrytering och utredning av familjehem och de teorier och övriga faktorer som pÄverkar denna. FrÄgestÀllningarna Àr: 1.
Hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan
Korsell Reuter, Maria och Strömberg, Rebecca (2014) Hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan.
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan och vad det finns för kunskaper om krishantering bland pedagogerna. Vi Àr intresserade av att fÄ veta hur barn kan pÄverkas av en skilsmÀssa och pÄ vilket sÀtt pedagoger och förÀldrar kan stötta och hjÀlpa barnen i en sÄdan situation. I den teoretiska bakgrunden för analysen har vi har fokuserat pÄ Urie Bronfrenbreners teorier. Forskaren beskriver att barn pÄverkas av sin nÀrmiljö. Vi anvÀnder Àven Dion Sommer som menar att bÄda förÀldrarna Àr viktiga nÀr det gÀller barnens uppfostran och utveckling.
"Med handen pÄ hjÀrtat" : En kvalitativ studie om pappor, bemötande och socialtjÀnst.
Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjÀnstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har fÄ studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhÀllet och i kontakt med myndigheter. Den hÀr studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjÀnsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de anvÀnder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien bestÄr av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 Är i Uppsala kommun.
ATT KOMMUNICERA. Möjligheter och hinder vid palliativ vÄrd av sjuka barn
Bakgrund: Att vÄrda palliativt sjuka barn upplevdes svÄrt för vÄrdpersonalen dÄ varje barn Àr unikt och har en helt egen begreppsvÀrld. Genom sprÄket skapades förstÄelse och medmÀnsklig gemenskap. Information fick aldrig bli en bristvara i den palliativa vÄrden. Genom att förklara, beskriva och stötta till förstÄelse kunde sjuksköterskan hjÀlpa nÀrstÄende att Äter finna hopp och mening. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva möjligheter och hinder i kommunikationen mellan sjuksköterskor och förÀldrar till barn med palliativ sjukdom.
ĂgarlĂ€genheter som ett medel mot Malmös segregation
Införandet av en ny upplÄtelseform, ÀgarlÀgenheter kommer förmodligen att ske den 1 april 2009. MÄnga intressanta frÄgor har vÀckts kring den nya upplÄtelseformen och en av dessa frÄgor handlar om ÀgarlÀgenheter kan bidra till att minska segregationen i de mest utsatta omrÄdena i landet.
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om ÀgarlÀgenheter kan minska segregationen i Malmö. UtgÄngspunkten Àr att förstÄ segregationsproblematiken i staden och hur ÀgarlÀgenheter eventuellt skulle kunna pÄverka detta.
Studien grundar sig pĂ„ en kvalitativ metod dĂ„ vi har genomfört sex strukturerade intervjuer med personer som pĂ„ olika sĂ€tt Ă€r engagerade i bostadsfrĂ„gor i Malmö. Vi har den deduktiva ansatsen som utgĂ„ngspunkt dĂ„ hypotesen ĂgarlĂ€genheter kan minska segregationen i Malmö skapats för att besvara vĂ„r huvudfrĂ„gestĂ€llning.
?Allt rullar pÄ med mina sprÄk och i skolan? ? en studie om kodvÀxling, kodvÀxlande elevers skolprestationer och identitet
Hos vissa elever i den svenska skolan riskerar kodvÀxling att uppfattas som tecken pÄ bristfÀllig sprÄklig kunskap. FlersprÄkiga och kodvÀxlande inlÀrare anses vara de elever som presterar sÀmre i skolan. Tidigare forskning pÄ omrÄdet förklarar begreppet kodvÀxling och orsaker till dess förekomst, Àgnar uppmÀrksamhet Ät studier som visar att vissa elevgrupper med kultur olik den svenska kulturen klarar sig sÀmre i skolan Àn de svenska eleverna samt understryker flersprÄkiga elevers identitetskonstruktion som en bakomliggande faktor. Denna uppsats undersöker hur flersprÄkiga elever kodvÀxlar och varför de gör det samt fokuserar invandrarelevernas skolprestationer, identitet och sjÀlvbild. Ett övergripande syfte Àr att nÄ en större förstÄelse för de flersprÄkiga elever som kodvÀxlar i skolan för att kunna erbjuda dem framgÄngsrik undervisning.DÄ studiens syfte Àr att nÄ ett stort antal informanter genomförs en kvantitativ studie i form av enkÀtformulÀr.
Att vara ett stöd för sitt barn under sjukhusvistelse. En pilotstudie om upplevelser hos förÀldrar vars barn har ett komplext medfött hjÀrtfel
Inledning:PÄ BarnhjÀrtcentrum i Göteborg vÄrdas barn och ungdomar med medfött hjÀrtfel i sambandmed hjÀrtkirurgi. Operationen Total cavopulmonary connection (TCPC) som genomförs i 3-4-ÄrsÄldern och ofta krÀver flera veckors sjukhusvÄrd innebÀr mÄnga för barnet iblandobehagliga procedurer. Vissa familjer klarar av att hantera de flesta situationer i dennasjukhusvistelse utan problem medan andra uppvisar tecken till stress i de situationer dÀrbarnet inte klarar av att hantera upplevelsen sjÀlv. Som teoretisk referensram anvÀndsAntonovskys KÀnsla av sammanhang och Orems egenvÄrdsteori.Syfte:Syftet med denna studie var att belysa vilket stöd förÀldrar kan vara för sitt barn under denspecifika sjukhusvistelsen i samband med TCPC-operationen.Metod:Kvalitativ induktiv metod har anvÀnts. För att pröva metoden genomfördes en pilotstudie.Urvalet bestod av förÀldrar vars barn genomgÄtt en TCPC-operation pÄ BarnhjÀrtcentrum desenaste tvÄ Ären.