Problemet med låga fertilitetsnivåer har uppmärksammats och aktualiserats av både EU och FN. Denna uppsats har diskuterat fertilitetsnedgångar från ett regeringsperspektiv med hjälp av kvantitativ data rörande regeringars åsikter som fertilitet. Vi har försökt att inte bara kartlägga hur det ser ut utan också ta ytterligare ett steg i att förklara varför det ser ut som det gör. Detta har vi gjort genom att diskutera kring ett ideologiskt-, ett effektivitets- och ett EU-perspektiv.Resultaten har visat på att vi kan se en fortsatt stark regimtillhörighet i framförallt den nordiska, anglosaxiska, sydeuropeiska och öst- och centraleuropeiska regimen där rådande omsorgsmodeller har visat sig ha en fortsatt stark ställning. Den kontinentala regimen tycks röra sig mot en individuell modell och har därför luckrat upp vissa element inom familjepolitiken som tidigare varit starkt knutna till den manliga enförsörjarmodellen.Vi har också sett att effektivitet har en mer indirekt effekt då det troligen är genom EU: s rekommendationer och direktiv som barnomsorg och föräldraledighet har fått en sådan som genomslagkraft.37Avslutningsvis har vi konstaterat att alla våra tre utgångspunkter kan förklara synen på fertilitet och framförallt synen på införandet av olika policys olika väl vid olika skeden i åtgärdskedjan.

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor: Hur förmedlas policys och riklinjer? Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier? Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier? Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna? Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer.

Efter en lång medial debatt gällande bonus och ersättning till bankpersonal har Swedbank stoppat sina bonusutbetalningar och börjat ett förändringsarbete beträffande sitt ersättningssystem. Under samma period beslutade sig banken för att se över alla sina policys och processer. Denna studie har sin utgångspunkt i detta förändringsarbete med fokus på Swedbanks HR-policys och på hur ledningen arbetar och tänker kring skapandet och implementeringen av nya policys. Är detta förändringsarbete på Swedbank en effekt av det mediala pådraget och ett sätt att säkerställa organisationens legitimitet?Institutionella myter skapas av omgivningen och definierar vad som anses vara effektivt och rationellt i samhället och organisationer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och kartlägga organisationskulturen inom Socialförvaltningen i Luleå kommun ur de anställdas perspektiv. Tidigare forskning beskriver hur en organisation består av både öppna och dolda värderingar, där de öppna är organisationens syfte, policys, mål och uppdrag. Dolda värderingar är det som styr hur det fungerar i praktiken i en organisation, det vill säga hur uttalade öppna värderingar och policys tillämpas. Frågeställningarna är följande: Vilka attityder och värderingar har de anställda till sitt arbete och hur upplever de anställda sin roll i nuvarande organisation? I semistrukturerade intervjuer ställdes frågor till tre enhetschefer och sex medarbetare om: bemötande, tydlighet, tillgänglighet, engagemang, ansvarstagande och kompetens.

Vietnam genomgick i slutit på 1980-talet en ekonomisk reform som kallades Doi Moi. Ett steg i denna reform var att utländska direktinvesteringar (FDI) tilläts komma in i landet, något som tidigare ej var möjligt. FDI inflödet har haft en viktig roll gällande den ekonomiska tillväxten i Vietnam och har fungerat som en byggsten under landets övergång från en planekonomi. Det finns olika faktorer som påverkar investerares beslut att investera utomlands. För att påverka dessa beslut och därmed försöka öka inflödet av FDI har Vietnam utformat och reformerat flertalet investeringspolicys.

Det finns många teorier som talar om vad som bör ingå i olika policys men ytterst lite få teorier som säger hur man gör för att förankra dem. Bland dagens organisationer verkar inte förankring av policys vara något som prioriteras och de policys som organisationer har följs sällan fullt ut av de anställda. För att undersöka hur man förankrar en policy har vi använt oss av bl.a. utbildningsteorier och kommunikationsteorier. Vi har gjort en kvalitativ undersökning på en organisation där man har en klart definierad IT-säkerhetspolicy.

I detta arbete undersöker jag frågan om hur arbetsgivarnas policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid ser ut. Jag har gjort en jämförelse mellan kommuner och verkstadsföretag inom Västra Götaland.Rapporten inleds med en introduktion till privata angelägenheter, personlig integritet och kontroll av de anställda. Vidare behandlas hur en policy ser ut, behovet av en policy och hur det ser ut hos arbetsgivarna gällande policys för datoranvändningen. I denna del tas bland annat tidigare undersökningar och publikationer upp.För att kunna besvara denna fråga har jag använt mig av enkätundersökning. 11 kommuner och 11 verkstadsföretag ingår i undersökningen.

Syfte: För att skapa effektiva organisationer behövs policys. Dessa är vanligtvis normativa och framställer de goda arbete som ska genomföras inom organisationen. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur medarbetare i en statlig myndighet anser att de har kunskap om och möjlighet att följa policys. Jag utgår från två stycken policys som finns i Skatteverkets organisation Medarbetarpolicyn och Mångfaldsplanen. Jag har under arbetet använt mig av tre frågor.

Denna uppsats visar på hur tjänstemän på mellannivå kan påverka glappet mellan beslut och verkställda politiska mål, i ett fall som handlar om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utgångspunkten är Lennart Lundquists ?Vilja, Kunna, Förstå? som kompletteras med begreppet ?Bistås? ifrån ?Divergensteorin?, för att tillsammans belysa ?Hur tjänstemännen på mellannivå kan påverka divergensen mellan beslut och verkställd politik??.Tillvägagångssättet är en form av kvalitativ fallstudie, genom samtalsintervjuer med tjänstemän inom bolaget Västtrafik AB, som ansvarar för tillgänglighetsarbetet inom Västra Götalandsregionens kollektivtrafik. Tillgänglighetsfrågan aktualiseras som problem i samband med att nya grunder tillförs diskrimineringslagen från och med 2015.01.01. Därmed är det som studien visar viktigt med insikter bland tjänstemännen, i fråga om vilka policys och riktlinjer som begränsar dess handlingsutrymme..

Syfte: Undersöka hur svenska journalister tycker att Sverigedemokraterna ska bevakas. Vi ville även veta hur vanligt förekommande det är med en särskild policy för SD och vilken inställning journalisterna har till sådana policys..

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lärande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjänstesamhälle, där organisationer och arbetsplatser har en annan karaktär än i industrisamhället. I den standardiserade industriproduktionen är själva produktionsprocessen bestämd på förhand. I tjänste- och kunskapsproducerande organisationer är produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmågor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvändiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvändighet en annan karaktär i tjänste- och kunskapsproducerande organisationer.

The exposed position of a social worker entails serious demands to their working environment. The experience of the working environment is coherent with various circumstances such as physical, technical and psychosocial factors. The aim of this study is to investigate how social workers in Gotland experience their psychosocial working environment. As a theoretical ground we describe the working environment regulations and it´s framework. Previous national and international research enlighten issues such as definitions of threat and violence, the significance of education and policys within social work, social support and riskfactors.

This study is mainly critical-theoretic and explores the theoretic jungle of the concept of intersectionality with the use of Post-colonial and Feminist theories. The purpose of the thesis is also to investigate the concept of intersectionality further by looking upon its practical use as theoretic tool. This is performed in a discourse analysis of two programs developed by Swedish Liberal Party autumn of 2005. Another purpose is to discuss the multiculturalist dilemma as well as the phenomenon of a hegemonic western Feminism. One conclusion of this thesis is that the use of intersectionality is not unproblematic.

Denna uppsats undersöker hur tätt svenskar väljer att föda sina barn och om detta har förändrats över tiden. Vi granskar hur tätheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt även mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar också på om äldre män och kvinnor föder sina barn tätare än yngre. De data som används är ett register med samtliga svenskfödda män och kvinnor som fått barn under perioden 1970-2008.I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tätheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska åtgärder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lågkonjunktur, för att sedan på nytt gå nedåt under 2000-talet.

I denna uppsats används diskursanalys för att undersöka vad som framställs som problemet i jämställdhetspolitiken och vilka konsekvenser problemets framställning får för jämställdhetsarbetet och jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd. Studien har gjorts i en lokal kontext genom att analysera Karlstad kommuns jämställdhetspolicy, två jämställdhetsplaner samt ett samordningsmöte för jämställdhetsfrågor. Den diskursanalytiska metoden som ligger till grund för analysen är Carol Lee Bacchis policyanalysverktyg ?What is the problem represented to be??. Det är ett angreppsätt som analyserar policys med syftet att skapa förståelse för hur problem ?skapas? i policys problemformulering.