Titel: Kan man bli mamma? ? Steriliseringskrav och könskorrigering i Dagens NyheterFörfattare: Johan KällmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2012Handledare: Malin SveningssonSidantal: 32 sidorSyfte: Undersöka mediediskursen kring transpersoner/transsexuella som uppstått i samband med steriliseringskravetMetod: Kritisk diskursanalysMaterial: Tidningsartiklar ur Dagens NyheterHuvudresultat: I mediediskursen kring transpersoner/transsexuella och steriliseringskravet visar det sig att Familjepolitik och argument för mänskliga rättigheter används i debatten om lagkravet ska slopas eller inte. Det är en tydlig majoritet som är för en lagändring eller att lagkravet avskaffas helt. Däremot är texterna oftast skrivna ur et heteronormativt perspektiv. Den heterosexuella matrisen är på så sätt ständigt närvarande..

Ett av målen för svensk Familjepolitik är att utjämna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsäkringen. Inom familjeförsäkringen hittas segmentet för den tillfälliga föräldrapenningen och i denna, ersättningen för vård av sjukt barn. Två modeller, med olika antal variabler, används för att åskådliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kärnfamilj och andel nettodagar män tar ut för vård av sjukt barn. Resultatet påvisar att uttaget av nettodagar könen emellan är jämnare fördelat inom gruppen traditionell kärnfamilj än för den totala gruppen föräldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i åldern ett till elva år inom den traditionella kärnfamiljen..

Since the introduction of the European citizenship in the Maastricht treaty, social rights havetaken a back seat to the economic and political elements. Nevertheless, over the past yearssocial issues have been increasingly included on the agenda following the universalrecognition of challenges resulting from further economic integration and demographicchange. The extensive research on European social policy so far tend to focus on initiativesput forward by the European Commission, and offers little to explain the multitude of lines ofreasoning on how far EU social policy should be taken or why it still remains one of the leastdeveloped policy areas. By examining plenary debates in the European Parliament concerningfamily policy, this Bachelor thesis aims to describe the complex of problems connected to afurther development of the social dimension of the European citizenship.The analysis finds that the most imminent problems impeding an expansion of the EU familypolicy lie not only in the many clashes of opinions between advocates of the various existingwelfare models, but also in the conflicts of interests and the different levels of ambitionbetween EU institutions - most notably the Commission and the European Parliament..

Different institutional and culture contexts are argued to create differences in fathers practices and attitudes toward fatherhood. By in-depth interviews with swedish and spanish fathers, this Bachelor thesis aims to describe fathers experiences and attitudes toward fatherhood and how they relate to the institutional and culture context. The selection of swedish and spanish fathers aims to illustrate differences and similarities in two welfaremodels that differ. The main difference was how social policy provoces differences in the distribution between paid and non-paid work, where the spanish fathers remain as the main breadwinner. Differences also appeared in attitudes toward formal care.

Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en Familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet.Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik.Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna.

The purpose of this paper is to analyze the ongoing changes in German family policy. It explores the issue of whether the German welfare state, in this policy field, can still be regarded as a conservative welfare model or rather approaches a more liberal or social democratic model. A qualitative method is used to analyze the material, especially from the German government, including press releases, other public documents and also articles from the political weekly magazines Der Spiegel and Die Zeit. The changes analyzed are the new parental benefit, the expansion of child care, the concept of whole-day schools and the system of joint taxation. The point of departure is Gösta Esping-Andersen?s categorization of three types of welfare states: the social democratic, the conservative and the liberal.

This paper takes it points of departure in a gender equality perspective and the perceived paradox between the governmental labour market policy and family policy. The first policy area has the aim to put people to work, whereas the other introduces a reform, vårdnadsbidraget, that point in the opposite direction. Which are the problem representations within the two policy areas and are the problem representations concordant or contradictive? From a constructivist perspective, langue is closely related to power through defining and ascribing meaning to reality. Drawing on political documents, speeches and articles formulated within the government, this paper analyzes problem representations through the use of discourse analysis and feminist political theory.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka hur flitigt pappor nyttjar sin kontaktdag för besök i skolan. Kontaktdagen är en besöksform där Försäkringskassan ersätter den förlorade dagsinkomsten på samma sätt som vid vård av sjukt barn. Bakgrunden beskriver hur papparollen vuxit fram ur ett historiskt samhällsperspektiv där Familjepolitiken under 60 och 70-talet var avgörande för den Familjepolitik och föräldraförsäkring vi har idag. Efter detta visas vad läroplanen och skollagstiftningen säger om hur skolan ska förhålla sig gentemot elevernas föräldrar. Vidare genomgås de mest etablerade kontaktformerna mellan hem och skola.

Svårigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de främsta anledningarna till den låga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med välfärdsinstitutioner som ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv är fertiliteten desto högre. Studier på individnivå har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, däremot efterfrågas fler studier som jämför detta samband mellan olika länder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, två länder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan länderna. Genom att tillämpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förståelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar människors olika möjligheter att skaffa barn.

This thesis takes as its point of departure the Swedish governmental family policy and the debate on the proposed reform ?vårdnadsbidraget?. The supporters of the reform present it as something that will increase the freedom of choice for families and benefit the children, whereas the opponents warn for decreased equality and a return to the male breadwinner-model.From a constructivist perspective, language is closely related to power through defining and ascribing meaning to reality. By applying a feminist political theory on the debate within the Swedish national parliament 2007/2008 and conducting a discourse analysis, the aim of this paper is to analyse which concepts are used and how they construct to what makes a family within the political debate ? is there any difference or similarity between the view of the opponents and the supporters of ?vårdnadsbidraget??The main conclusion of this paper is that even though the political ideal and rhetorical concepts differ between the supporters and the opponents, they still constitute the heterosexual nuclear family as an obvious norm in family politics.

Avsikten med denna undersökning är att utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt studera svenska kvinnliga europaparlamentarikers upplevda möjligheter i Europaparlamentet. Hur upplever de att de kan påverka den politiska processen och har deras partitillhörighet någon betydelse för de upplevda möjligheterna? Studien bygger på litteraturstudier och en kvalitativ metodstrategi i form av intervjuer. Intervjuerna har gjorts med sex svenska europaparlamentariska kvinnor varav tre är socialdemokrater och tre är moderater. Gemensamt för de socialdemokratiska och moderata kvinnorna är att deras politiska diskurs är vägledande i det europaparlamentariska arbetet.

Att gå åter till arbete efter en period av mammaledighet kan för många kvinnor upplevas negativt. Tidigare forskning har visat att en kvinna kan känna känslor som ångest, rädsla och stress för att gå åter till arbete, men även att pensionen kan sjunka drastiskt för en kvinna som har varit mammaledig en längre period. Det är därför värdefullt att undersöka om mammaledighet har några effekter på arbetsmotivationen. Detta examensarbetes syfte är att undersöka arbetsmotivationen efter mammaledighet med frågeställningarna om det finns förändringar i arbetsmotivationen efter mammaledighet och om mammaledigheten kan påverka arbetsmotivationen på något sätt. Resultatet av intervjuer med 10 kvinnor visar att arbetsmotivationen var relativt hög efter en period av mammaledighet, men att andra faktorer för arbetsmotivationen hade blivit alltmer viktiga.

Undersökningens syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan traditionella könsnormer samt inställningen till det egna landets Familjepolitik, och landets totala fertilitetsnivå. Uppsatsen har en kvantitativ ansats med analyser baserade på data från European Social Survey samt Eurostat och undersöker 26 europeiska länder. Den teoretiska bakgrunden belyser hur mönstret i de totala fertilitetsnivåerna har förändrats till de nivåer som uppvisas i Europa idag. Vidare beskrivs hur könsrollsattityder och familjepolicys kan kopplas till födelsetal. Av den teoretiska bakgrunden framkommer vikten av att kunna kombinera barn med förvärvsarbete som en nyckelaspekt.

Kvinnors och mäns relativa vilkor på arbetsmarknaden är intimt sammanknippade med fördelningen av betalt och obetalt arbete inom hushållet. Denna fördelning kan påverkas genom ekonomiska incitament och Familjepolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Sverige står nu inför en familjepolitisk reform, bestående av ett vårdnadsbidrag, en jämställdhetsbonus och ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Denna uppsats diskuterar dessa reformers förväntade effekter på tidsallokeringen inom hushållet och hur dessa effekter kan förväntas skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Den teoretiska ramen utgörs av Gronaus tidsallokeringsmodell och en hushållsmodell utformad av Blau et al.

Variations in fertility have caused a problematic situation in Sweden among other European countries. According to the Council of Europe we are facing an economic and demographic challenge, when the baby boomers of the 1940?s are retiring. Economists have for a long time studied the connection between economic factors and fertility, and several studies have found a correlation between business cycles and birth rates. This connection is again of current interest 2008, when a financial bubble bursts at the same time as a baby boom occurs.