Syftet med föreliggande studie var att få ökad förståelse för hur delaktiga svenska föräldrar var i samvaron med dess barn samt hur meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (N =14) till barn mellan 6-8 år. Data analyserades med innehållsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus på samvaro och delaktighet vilket kunde påverka hur informanterna såg på meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsättningar men även på barnens delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansåg sig lida av tidsbrist vilket negativt påverkade hur de upplevde samvaron och delaktigheten med sina barn.

Min tanke med mitt arbete var att ta reda på om det fanns ett behov av att ta fram ett nytt åtgärdsprogram på skolan enligt mina kollegor och ledningen. Dessutom ville jag presentera ett alternativt åtgärdsprogram som jag kallar Handlingsprogram, helt i linje med Lösningsinriktad pedagogik. Jag har intervjuat tre av mina kollegor samt en person ur ledningen, jag har gjort en nulägesanalys och jag har sökt information runt den lösningsinriktade pedagogiken i böcker för att finna teorier om hur jag ska utforma mitt handlingsprogram. Resultatet blev att vi hade ett behov av ett nytt åtgärdsprogram och jag har skapat ett handlingsprogram som vi kommer att införa på skolan..

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child?s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations.

Vid sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska fokus ligga i den enskilda patientens behov och önskningar och omvårdnaden skall vara individanpassad. Patienten skall vara delaktig och uppleva trygghet och respekt. Vid god omvårdnad måste sjuksköterskan utgå från den unika patientens behov, erfarenheter och upplevelser varpå kunskap om personen i fråga krävs. Dagboksanteckningar kan identifiera tillstånd och känslor hos patienten, vilket kan fångas upp av sjuksköterskan som i sin tur får ökad förståelse för den individuella patientens behov. Syftet med studien var att beskriva dagbokens betydelse ur patientens perspektiv.

The purpose with this study was to examine what kind of knowledge children in preschool have regarding what plants are, and what plants need in order to grow and survive. By means of qualitative interviews I have let 12 children in the ages of 3 to 5 years answer questions regarding the subject.From the results it is obvious that the children in the early age groups already have some knowledge of what a plant is and can also mention a few basic factors for a plants survival. In addition, the results show that their knowledge increases with the childs age and that the conversations become more distinct with more resulting questions the older the children are.Keywords. Enviroment, plants needs, Preeschool, science..

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att få ihop livspusslet?.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur en grundskola, med låg andel behöriga elever till gymnasiet året innan detta arbete startade, organiserar de pedagogiska insatserna i skolår 9 till elever i behov av särskilt stöd. Jag valde att genomföra en kvalitativ studie där jag intervjuade fyra mentorer och två specialpedagoger på en grundskola. Intervjufrågorna var baserade på mina forskningsfrågor och jag ville ta del av informanternas personliga åsikter. Resultatet av min studie visar att mentorernas förmåga att anpassa undervisningen till elevernas olika behov och förutsättningar många gånger var bristfälliga. De intervjuade lärarna formade bilden av en elev i behov av särskilt stöd utifrån diagnos eller problembeskrivning och de specialpedagogiska insatserna dominerades av individfokusering och ett exkluderande arbetssätt.

BakgrundI dagens samhälle är diagnos är ett sätt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter från vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser så som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. Vår teoretiska utgångpunkt är det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv på segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den här undersökningen är att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi på om barnet upplevs få en sämre/ bättre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat.

Genom ett kvalitativt frågeformulär svarade 53 stycken anhöriga till soldater och officerare på hur deras behov av anhörigstöd såg ut under tiden för en internationell insats. Uppsatsens frågeställning handlar om det  anhörigstöd som Försvarsmakten och externa stödorganisationer har utarbetat och om detta går i linje med de behov som finns hos de anhöriga. Syftet med uppsatsen är att jämföra Försvarsmakten och stödorganisationernas utbud på anhörigstöd med den anhöriges faktiska behov och därmed svara på uppsatsens frågeställning. Syftet är vidare att utifrån resultatet även kunna ge förslag på eventuella förbättringar på dagens anhörigstöd. Genom att analysera rådata har ett resultat kunnat redovisas som visar en markant förbättring av anhörigstödet i förhållande till det missnöje som presenterades av Officersförbundet och Synovate år 2008.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

AbstraktSyfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer.Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt.Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007.Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet.

upplevelserav att ha ett barn med ångestproblematik. Studien fokuserar hur dessaföräldrar upplever sitt föräldraskap i relation till genomgången Cool Kids gruppbehandling.Studiens frågeställningar är:? Hur beskriver föräldrarna att föräldraskapet och familjelivet påverkas närett barn drabbas av ångestproblematik?? Har behandlingen inneburit några förändringar i familjelivet? I sådana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver föräldrar sitt föräldraskap innan respektive eftergenomgången behandling?? Vad anser föräldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplägget?Studien är baserad på ett kvalitativt tillvägagångssätt och består av semistruktureradeintervjuer med sju föräldrar. Vår utgångspunkt är en syn på föräldraskapoch familj som något som görs, snarare än är, varför vi använder ett familjesociologisktperspektiv för att nå en djupare förståelse för föräldrarnas berättelser.De sammantagna resultaten pekar på att såväl föräldraskap som familjeliv påverkasnär ett barn drabbas av ångestproblematik. Genomgående beskriver föräldrarnahur familjens vardagsliv fick förändras och anpassas till följd av barnens svårigheter.Föräldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrågasättaoch omförhandla sitt föräldraskap i förhållande till barnets ångest och behandlingen.Samtliga föräldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förståelseoch ett stärkt föräldraskap.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har.

SammanfattningBakgrund: Första gången två personer möts är de främlingar för varandra.Möten innebär samspel mellan de människor som berörs. Mötet styrs averfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen. Genom att bekräfta,acceptera och vara tillmötesgående närmar sig parterna varandra vilket kanleda till öppenhet och bättre kontakt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas behov ochförväntningar i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården.Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Åtta patienter medhemsjukvård intervjuades enskilt i sina hem. Narrativ intervju användes.Materialet analyserades sedan utifrån Lundman och Graneheims kvalitativainnehållsanalys.Resultat: Två teman framkom, Att få känna sig som en värdefull människapå sina egna villkor samt Att få medicinsk vård av en kompetentdistriktssköterska.