Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus, MRSA, Ă€r en bakterie som Ă€r resistent mot all form av betalaktamantibiotika och dĂ€rmed försvĂ„ras den medicinska behandlingen av en rad vanliga infektioner i dagens samhĂ€lle. Sverige Ă€r ett av de fĂ„ lĂ€nder i vĂ€rlden som har en förekomst av MRSA under 1 % men har ett gemensamt med resten av vĂ€rlden, smittspridningen ökar ocksĂ„ hĂ€r. År 2008 rapporterades 1306 fall av MRSA, fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga som Ă„r 2000. Tidigare forskning Ă€r fokuserad pĂ„ t.ex. att undersöka smittspridning, hĂ€lsoekonomi och vĂ„rdhygien men vi ville fokusera pĂ„ den som drabbas; patienten.

Den svenska arbetsmarknaden Àr som mÄnga vet könssegregerad, kvinnor och mÀn arbetar inte bara inom olika arbetsomrÄden utan det finns Àven skillnader i arbetstid och uttag av förÀldraledighet. Jag har dÀrför valt att undersöka om och hur att fÄ barn har betydelse för individens arbetsförhÄllanden. De arbetsförhÄllanden som undersöks Àr om arbetet innehÄller mycket arbetsresor, obekvÀma arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker ocksÄ om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekvÀm arbetstid samt övertid Àr sammanfattade i en indikator av faktorer som Àr svÄra att kombinera med barn.

Att kÀnna hopp nÀr en nÀrstÄende Àr sjuk kan upplevas som en berg och dalbana. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av hopp nÀr en person drabbas av sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ tjugotre vetenskapliga artiklar som analyserats med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Hopp pÄverkas av information, Andlighet och alternativa metoder ger en kÀnsla av hopp, Relationer med andra mÀnniskor ger hopp och Hopp Àr under stÀndig förÀndring. Det framkom att information och kunskap om sjukdomen bidrog till att nÀrstÄende kÀnde hopp, men att information inte alltid gavs ut rÀtt eller att det uteblev helt..

 Den hÀr studien vill synliggöra elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras situation pÄ yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever frÄn skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie Àr brist pÄ information frÄn lÀrare till elever om tillgÀngliga kompenserande hjÀlpmedel. I slutsatsen presenteras förslag pÄ utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbÀttra mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd..

Studiens syfte var att undersöka hur det Àr att vara barn i familj och förskola nÀr förÀldrar lever i missbruk och vad barn vill att vuxna i omgivningen ska göra för att hjÀlpa dem. Syftet var Àven att undersöka vad förskollÀrare tror att dessa barn behöver och vad de gör för dem.Studiens underlag Àr baserat pÄ ostrukturerade intervjuer för att fÄ ett djup i berÀttelserna. Sammanlagt genomfördes Ätta intervjuer. Fem av dem var vuxna som hade levt med missbrukande förÀldrar som barn och tre av dem var förskollÀrare. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt har baserats pÄ tidigare forskning kring barn som levt eller lever med missbrukande förÀldrar.Studiens resultat visar att tre av dem som levt med missbrukande förÀldrar som barn ansÄg att det var ?konstigt? att ingen av pedagogerna visade nÄgra tecken pÄ att de visste hur det stod till hemma.

I Sverige har befolkningens hÀlsa försÀmrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hÀlsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 förÀldrar, 24 ickeförÀldrar, 36 mÀn samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj Àr god, Àr Àven psykisk hÀlsa det. FörÀldrarna upplevde i högre grad Àn ickeförÀldrar att de inte hade tillrÀckligt med tid till familjen pÄ grund av arbetet.

Abstract / introduktionStudiens syfte var att undersöka upplevelser kring aspekter av vuxenblivandet bland adopterade; sÄsom studier, flytta hemifrÄn, skaffa partner, bilda familj och arbete. FrÄgestÀllningarna berörde Àven om adoptionsidentiteten, kön och ursprungsland hade nÄgon betydelse för upplevelserna av vuxenblivandeprocessen.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor och sex mÀn födda 1969-1992 i Sydkorea och Colombia/El Salvador. Materialet analyserades med en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatanalysen synliggjorde att den stora variationen i upplevelser och erfarenheter i stor utstrÀckning relaterade till familjrelationer och etnisk sjÀlvidentitet och extern etnicitetsidentifiering. Vuxenblivandet som en positiv respektive problematisk erfarenhet kunde Àven relateras till individuellt förhÄllningssÀtt..

I och med att en stor del av de smÄ och medelstora bolagen idag Àr uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioÄrsperiod kommer att gÄ i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra nÄgon form av Àgarskifte. Den hÀr uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försÀljning till utomstÄende.Vi har valt att anvÀnda oss av en deduktiv ansats, dÄ vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vÄr framstÀllning. Vi har sedan testat den hÀr teorin empiriskt genom intervjuer. Till vÄr framstÀllning ansÄg vi Àven att en kvalitativ metod var mest lÀmplig för insamlandet av vÄr empiri, dÄ den ger oss större flexibilitet vid vÄr datainsamling.Ett Àgarskifte innebÀr inte bara problem av ekonomisk karaktÀr, utan Àven mÄnga viktiga frÄgestÀllningar Àr av mer kÀnslomÀssig sort. Vem passar bÀst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De hÀr frÄgorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj.

Familjecentrerad omvÄrdnad (FCO) utvecklades i början pÄ 1990-talet i Kanada. VÄrdfilosofin strÀvar efter att stödja familjen i dess naturligt vÄrdande roll samt stÀrka individerna som delar av familjen. FörÀldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vÄrden. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras förÀldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstÀmde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie dÀr 11 artiklar granskades.

Syftet med studien Àr att se om det finns samband mellan hur lÀrare uppfattar att deltagare pÄ sfi tillÀgnar sig svenska sprÄket bÀst och hur deltagarna upplever att de lÀr sig bÀst. Förhoppningen med undersökningen Àr att resultatet ska leda till eventuella förbÀttringar av sfi-verksamheten. Resultatet visar att lÀrarna uppfattar att deltagarna endast har lite kontakt med svenskan utanför skolan och deltagarna bekrÀftar detta. LÀrarnas uppfattningar om att innehÄllet i undervisningen Àr adekvat överensstÀmmer med deltagarnas önskemÄl och behov, men deltagarna efterlyser fler möjligheter till diskussion i klassrummet. BetrÀffande frÄgan om det finns faktorer som pÄverkar inlÀrningen menar lÀrarna att vissa faktorer pÄverkar mer Àn vad deltagarna sjÀlva upplever men saknaden av familj och vÀnner kan pÄverka inlÀrningen..

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att redovisa för de effekter som kan sespĂ„ odlingssystem samt livssituation hos smĂ„brukande bönder i Östra Afrika efter ett införande av en liten biogasanlĂ€ggning kallad "floating drum". AnlĂ€ggningen genererar rötrester som anvĂ€nds som gödslingsmedel i odlingssystem och biogas som brĂ€nsle i matlagningssituationer. Resultatet baseras pĂ„ uppgifter frĂ„n litteratur, fĂ€ltstudier och en enkĂ€tundersökning. Uppsatsen har sin utgĂ„ngspunkt frĂ„n en fĂ€ltstudie hos en smĂ„brukande familj pĂ„ landsbygden. Studien genomfördes i ett omrĂ„de som heter Kadongo och ligger i nordvĂ€stra Kenya.

Syftet med denna uppsats var att fÄ ökad förstÄelse för hur anhöriga till personer med stroke upplever och hanterar sin nya livssituation. Uppsatsen studerar med hjÀlp av copingteori vilka copingstrategier de anhöriga anvÀnder sig av och om val av copingstrategier skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor. Detta undersöktes genom fem kvalitativa djupinterjuver varigenom jag fick tillgÄng till de anhörigas upplevelser. Analysen Àr uppdelad i tre teman: 1) Parrelation/familj 2) Socialt nÀtverk 3) SamhÀllsstöd. Citat ur interjuverna förstÀrker vad teori och tidigare forskning belyser.

SyfteI dokument om hÀlsa uttrycks ofta att alla har rÀtt till lika hÀlsa. DÄ det skiljer sig för hur varje individ ser pÄ hÀlsa och vad som Àr viktigt i deras liv Àr syftet med denna uppsats att försöka problematisera hÀlsa, genom att beskriva och analysera fem kvinnors berÀttelser. Hur talar dessa kvinnor om hÀlsa i intervjuer, inom kategorierna ?kropp?, ?sjÀl? och ?lust och last?. Vad Àr viktigt för kvinnorna för att mÄ bra?MetodStudien bestÄr av en kvalitativ undersökning dÀr fem kvinnor, boende i Stockholm, har intervjuats.

JÀmstÀlldhetsfrÄgan Àr ett aktuellt Àmne i skolan och samhÀllet. Barn och ungdomar pÄverkas och influeras av familj, kamrater, media och skolans förhÄllningssÀtt till jÀmstÀlldhet. Med de tankarna i bakhuvudet har vi valt att fördjupa oss inom genusvetenskapen. Vi har observerat lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot sina elever ur ett genusperspektiv pÄ skolor i södra Sverige. Resultaten vi har kommit fram till skiljer sig, i vissa fall, frÄn litteraturen.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.