Masuriska gymnasieungdomar Àr jÀmgamla med det "nya" kapitalistiska Polen vilket inte hindrar att ungdomarna genom sin starka förÀldraranknytning kan sÀgas ha en fot i det "gamla" systemet före 1989 och en fot i det "nya". Syftet Àr att analysera masuriska ungdomarnas interaktion med skola, familj respektive kyrka samt deras framtidsvisioner. Val av metoder och teorier presenteras före uppsatsens huvuddel. Masuriska gymnasieeleverna tycks kÀnna sig vÀl tillrÀtta i dagens Polen. De Àr studie- och mÄlinriktade.

Det finns forskning som pekar pÄ att barn och ungdomar i pÄgÄende familjehemsvÄrd presterar sÀmre jÀmfört med normalbefolkningen samt att de lÀmnar skolan med lÄg utbildningsnivÄ För att komma in pÄ arbetsmarknaden stÀlls i dag krav pÄ utbildning och ungdomar utan utbildning med erfarenhet av samhÀllsvÄrd riskerar att exkluderas. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ungdomar med erfarenhet av att bo i familjehem förstÄr och förklarar sin utbildningssituation. Detta Àr ett angelÀget studieomrÄde eftersom samhÀllet har ett utökat ansvar för de ungdomar som placeras utanför hemmet. Uppsatsens studieobjekt Àr familjehemsplacerade ungdomarnas tal om sig sjÀlva, utbildning och familj. Kvalitativ metod har anvÀnts och sex familjehemsplacerade tjejer i Äldern 17-21 Är med erfarenhet av gymnasiestudier har intervjuats.

Inledning: Cancer Àr en ovanlig sjukdom hos barn och ungdomar och i Sverige drabbas cirka 300 styckenÄrligen. Prognosen har kraftigt förbÀttrats sedan 1970-talet, framförallt beroende pÄ intensivarebehandlingsmetoder och större möjligheter att ÄtgÀrda och förebygga cytostatikans svÄra biverkningar.Sjukhusvistelserna blir mÄnga och lÄnga för barnen och ungdomarna. Förutom att deras vardagsliv med skolaoch kompisrelationer vÀnds upp och ned, pÄverkas hela familjens psykosociala tillvaro. Barnet/ungdomenbehöver sina förÀldrar och syskon för att ta sig igenom en tuff cancerbehandling och viss vÄrd, exempelvisantibiotika och intravenös nÀringstillförsel ges redan i hemmet för att underlÀtta för familjerna. Att Àvenkunna erbjuda viss cytostatikabehandling och/eller understödjande behandling skulle vara ytterligare enmöjlighet för barnen och ungdomarna att fÄ vara i sin normala miljö tillsammans med hela familjen ochövriga vÀnner.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga faktorer som Àr betydelsefulla inför att ge cytostatika i hemmet tillbarn och ungdomar med cancer.Metod: En litteraturstudie genomfördes av tretton vetenskapliga artiklar som valts ut efter systematisksökning i databaserna Pubmed och Chinal.Resultat: De faktorer som framkom genom litteraturstudien och har betydelse för patientsÀkerhet ochvÄrdkvalitet inför en organisation av cytostatikaadministrering i hemmet delades in i fem kategorier:? Tydlig ansvarsfördelning? Kompetens hos vÄrdpersonal? Undervisning av förÀldrar? Kriterier för urval av patient och familj? Föreskrifter för cytostatikahanteringDiskussion: Det finns en klinisk betydelse i att barnsjuksköterskan, i samrÄd med ansvarig barnonkolog,med vÀgledning av den familjefokuserade omvÄrdnaden samt de faktorer, ?Kompetens hos vÄrdpersonal?,?Undervisning av förÀldrar?, ?Tydlig ansvarsfördelning?, ?Kriterier för urval av patient och familj? och?Föreskrifter för cytostatikahantering? som framkom i denna litteraturstudie kan verka för att möjliggöra förbarn och ungdomar att fÄ viss cytostatikabehandling i sitt hem pÄ ett sÀkert sÀtt..

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod bestĂ„ende av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannĂ€mnda mĂ„lgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna Ă€r: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer mĂ„nga gĂ„nger inte kommer till socialtjĂ€nstens och/eller fĂ€ltteamets kĂ€nnedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhĂ„llanden. Även skola och grannar har en tveksam instĂ€llning inför att göra en orosanmĂ€lan nĂ€r det gĂ€ller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

SammanfattningSyfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva behov av stöd hos kvinnor som drabbats av hjÀrtinfarkt samt deras upplevelser av problem i det dagliga livet. Ett ytterligare syfte Àr att bedöma kvaliteten pÄ studiernas urvalsmetod.Metod: Författarna gjorde en beskrivande litteraturstudie som Àr baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas urvalsmetod granskades ur en kvalitetsaspekt.Huvudresultat: Studier visade att det var vanligt att kvinnor upplevde oro, osÀkerhet och rÀdsla inför livet efter en hjÀrtinfarkt. RÀdslan att rÄka ut för en ny hjÀrtinfarkt visade sig vara en stark kÀnsla hos mÄnga. Dessa kÀnslor upplevdes som stora problem för kvinnorna.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten Àr ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig Ät mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan mÀn och kvinnor i dessa lÀnder. Den övergripande tanken Àr att resultaten borde skilja sig Ät dÄ Sverige och Storbritannien Àr tvÄ ganska olika lÀnder pÄ policynivÄ. DÀrmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan pÄ de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. UtifrÄn detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar pÄ sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och diskutera hur mÀn inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriÀrmöjligheter. Vi har utgÄtt frÄn HR-branschen (Human Resources) i sin helhet dÄ det Àr en tydlig kvinnodominerad organisation och det Àven pÄ chefspositionerna. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod dÀr vi genom ett mÄlinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer.

Idag finns det mÄnga outforskade omrÄden nÀr det handlar om anvÀndandet av prydnadsgrÀs i Sverige, inte minst vad det gÀller hÀrdighet. Utbudet pÄ de svenska plantskolorna Àr ofta litet och möjligheten att hitta information om prydnadsgrÀs för svenska förhÄllanden Àr begrÀnsat och mycket svÄra att hitta. Med tanke pÄ att Poaceae Àr en stor familj bland vÀxter finns det förvÄnansvÀrt fÄ arter och sorter att vÀlja mellan i Sverige. Med bakgrund av detta vill jag i min uppsats undersöka och diskutera möjligheten att finna nya, mindre beprövade slÀkten, arter, sorter och hur dessa kan anvÀndas i Sverige. .

Syftet med min uppsats Àr undersöka Carl Johan De Geers konstnÀrsmyt utifrÄn De Geers egna perspektiv. Det har tidigare inte gjorts nÄgra studier kring De Geers myt utan frÀmst har det funnits intresse kring hans förflutna. Mitt mÄl har varit att tillföra nÄgot nytt inom Carl Johan De Geers konstnÀrskap och ge en modern bild av vem han Àr. För att förstÄ De Geers framstÀllning av sig sjÀlv krÀvdes svar pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur framstÀller De Geer sin resa frÄn borgerlig slottsadel till kommunistisk multikonstnÀr?Hur skildrar De Geer sin barndom i sina verk?Hur förhÄller han sig till sin familj och sin bakgrund?Hur gÄr han till vÀga för att framhÀva myten om sig sjÀlv?.

Denna uppsats omfattar en begrÀnsad litteraturstudie av utvecklingsteorier som kan identifieras ligga till grund för BOF, Barnorienterad familjeterapi samt empiri frÄn intervjuer med BOF-terapeuter. De har observerat samlekstillfÀllen med en familj och har i sin tur intervjuats om hur de bedömer samspel och tillÀmparteorier i BOF-terapi. Mitt syfte har varit att synliggöra hur utvecklingspsykologiska teorier Àr integrerade i BOF samt att visa pÄ deras tillÀmpning. Undersökningen har bedrivits utifrÄn kvalitativ metod dÀr litteraturgenomgÄng kompletterats med fokusgrupp som undersökningsverktyg. BÄde i litteratur och hos BOF-terapeuter framkommer att BOF bygger pÄ och tillÀmpar utvecklingsteori och utvecklingspsykologiska rön dÀr samspelet och den interpersonella erfarenheten i de nÀra relationerna har stor betydelse..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att undersöka vad individer, som uppnÄtt en viktminskning pÄ minst 10 kg, uppger var av betydelse under deras viktminskningsprocess. Fanns det nÄgra gemensamma nÀmnare och samband? FrÄgestÀllningarna var: Hur har dessa individer gÄtt ner i vikt? Vilken var den utlösande faktorn? Vad var mÄlet med att gÄ ner i vikt? Hur har dessa individer motiverats till viktnedgÄng? Finner dessa individer stöd som en viktig del i viktminskningsprocessen? Vad upplevde dessa individer som lÀttast respektive svÄrast under deras viktminskning? Vad anser dessa individer vara viktigast för en lyckad viktminskning?MetodStudien bestod av en kvalitativ metod i form av en enkÀtundersökning dÀr 42 individer fick svara pÄ frÄgor om deras viktminskning. De skulle alla ha haft en viktminskning pÄ minst 10 kg och ett BMI >25 eller ett midjemÄtt >80 för kvinnorna respektive >94 för mÀnnen.ResultatIndividerna som svarade pÄ enkÀten var mellan 18-70 Är. 60 % var kvinnor och 40 % var mÀn.

SammanfattningDetta Àr en studie baserad pÄ en nationell longitudinell studie pÄ svenska skolelever (Skola, Idrott och HÀlsa projektet, SIH).Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka varför unga vuxna skattar sin hÀlsa som bra. Det primÀra syftet var att ta reda pÄ vilka faktorer som informanterna upplever som meningsfulla för sin subjektivt upplevda hÀlsa. Ett sekundÀrt syfte var att undersöka hur informanternas upplevda hÀlsa har förÀndrats sedan 2010.Hur definierar respondenterna begreppet hÀlsa?Hur ser respondenterna pÄ      sin hÀlsa i relation till sin/sitt vardag, boende, arbete/studier, fritid,      trÀning, familj/vÀnner, dÄtid/framtid?I vilken utstrÀckning upplever respondenterna att de kan pÄverka sin      livssituation?Metod: Studien Àr av kvalitativ karaktÀr. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med urvalsgruppen, vilka har sitt ursprung i SIH-projektet och i undersökningen frÄn 2010 skattat sin hÀlsa som mycket bra.

Denna uppsats bygger pÄ Ätta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstÄende mammor genom insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat pÄ frÄgor om beslutet, det privata och det formella nÀtverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som Àr frivilligt ensamstÄende via insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nÀtverk. De frÄgestÀllningar som avhandlades i uppsatsen var:- PÄ vilket sÀtt kom de frivilligt ensamstÄende mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstÄende mamma-familj och hur realiserade de beslutet?- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?- PÄ vilket sÀtt mobiliserar mammorna resurser frÀmst genom sitt privata nÀtverk men Àven i relation till samhÀllets olika formella nÀtverk?Resultaten analyserades dels utifrÄn det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhÀllet med fokus pÄ begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels pÄ teorier om sociala nÀtverk.

RÄn ökar i samhÀllet och dÀrmed kommer behovet av krishantering att öka. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka förstÄ den drabbades upplevelse under ett rÄn pÄ sin arbetsplats och hur de upplever krishanterings­hjÀlpen. Fyra bandade intervjuer genomfördes ute pÄ del­ta­garnas arbetsplatser. Deltagarnas berÀttelser och upplevelser under rÄnet beskrivs i intervjuerna. Samtliga deltagare upplever att de fÄtt ett mycket bra krisstöd och sÀger sig ha ÄterhÀmtat sig vÀl efter rÄnet.

Idag arbetar mÄnga mÀnniskor med nÄgon typ av ledarskap. Forskning visar att personligheten har betydelse för hur ledarskapet utförs, men det finns Àven hypoteser som pÄstÄr att en person kan lÀra sig bli en ledare, alltsÄ att det kan vara inlÀrt. VÄr studie Àmnade undersöka vad i tvÄ yrkesverksamma ledares liv kan ha format dem till de ledare de Àr idag. För att undersöka detta har vi genomfört ostrukturerade djupintervjuer i form av livsberÀttelser, dÀr tvÄ informanter fick berÀtta om sitt liv utifrÄn detta Àmne. Studien visade att det gÄr att urskilja livsfaktorer som kan ha kommit att forma vÄra informanter i deras utveckling av deras ledarpersonlighet sÄ som familj, uppvÀxtvillkor och utbildning..