Sök:

Sökresultat:

49 Uppsatser om Falsk sćbädd - Sida 3 av 4

Att informera om rutinmÀssigt ultraljud: En intervjustudie av tolv barnmorskor

Lagen om genetisk integritet 2006:351 reglerar villkoren för fosterdiagnostik och innefattar att alla gravida skall erbjudas en allomfattande information om fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innefattar det som benÀmns som rutinmÀssig ultraljudsundersökning som Àr frivillig att vÀljas av blivande förÀldrar som Àr inskrivna i svensk mödrahÀlsovÄrd under graviditeten. Informationen om rutinmÀssigt ultraljud ges vanligtvis av barnmorskor. Flertalet studier visar att blivande förÀldrar inte har tillrÀcklig kunskap om undersökningen för att göra ett informerat val. Syftet med studien Àr att beskriva vad allomfattande information om rutinmÀssig ultraljudsundersökning innebÀr för barnmorskor.Intervjuer genomfördes med tolv barnmorskor som har erfarenhet av att ge information om rutinultraljud.

Sjuksköterskestudenters kÀnnedom om och instÀllning till HPV-vaccination ? en intervjustudie.

Syftet var att belysa kvinnliga sjuksköterskestuderandes kÀnnedom om och instÀllning till HPV vaccination, samt att ta reda pÄ hur de resonerade kring sitt eget val rörande HPV-vaccination. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer dÀr Ätta sjuksköterskestudenter deltog. Resultat: Studenterna hade en god kÀnnedom gÀllande HPV-vaccination. Samtliga studenter var positivt instÀllda till HPV-vaccin. DÀremot framkom en viss misstÀnksamhet mot HPV-vaccin dÄ de uppfattade det som nytt och obeprövat.

Revisorns oberoende

BakgrundRevisorns oberoende har blivit ett intressant Àmne pÄ grund av ett flertal redovisningsskandaler dÀr revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmÀrksammad. Det upptÀcktes felaktiga balansrÀkningar och oetiska affÀrer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjÀlp av falsk bokföring förbÀttra sitt resultat vÀsentligt. PÄ grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fÄtt en central roll.

Adolf Hitler - En falsk profet i verkligheten : en tolkning av hans syn pÄ sig sjÀlv som religiös ledare

I min uppsats försöker jag ta reda pÄ om man kan sÀga att Adolf Hitler uppfattade sig som en religiös ledare, sÀnd av Gud. Situationen i Tyskland, under sekelskiftet och framÄt, var mycket svÄr för mÄnga grupper. Deras tidigare liv hade raserats efter första vÀrldskrigets nederlag och för mÄnga mÀnniskor fanns inte lÀngre nÄgon tydlig ledare. Ledarna som fanns innan Hitler tog makten var svaga och folket behövde en stark ledare, ansÄgs det. DÄ intrÀder Hitler pÄ den politiska arenan och ser sig sjÀlv som den starke, sjÀlvklare ledaren och folket, det lÀttleda och svaga, trodde sig behöva honom som ledare.

Psykoterapins betydelse för patienters gudsupplevelser

Inledning: MÀnniskans gudsbilder avslöjar nÄgot om de möjligheter och problemomrÄden hon stÄr inför. Att öka kunskapen kring hur gudsförestÀllningar kan bemötas i psykoterapin Àr viktigt för forskningen, i synnerhet i mÄngfaldssamhÀllet.Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av om, och i sÄ fall hur, psykoterapin pÄverkade deras förestÀllningar om Gud.FrÄgestÀllningarna fokuserade patienternas upplevelser av vad som skedde med deras gudsförestÀllningar under en psykoterapi och erfarenheterna kring vilka faktorer som eventuellt bidrog till en pÄverkan pÄ dessa.Metod: Fem patienter som avslutat en psykoterapeutisk behandling intervjuades. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och tillÀmpade en fenomenologisk?hermeneutisk analysmetod.Resultat: Studien visar att gudsbilderna förÀndras genom psykoterapi. StrÀnga förestÀllningar blir friare och nyanseras.

Bland illvilliga & vÀnliga vinklar : En kvantitativ studie av Svenska Dagbladets, Expressens och Aftonbladets valbevakning runt det svenska riksdagsvalet 2010

Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa eventuell partiskhet i svenska mediers valbevakning inför riksdagsvalet 2010. DÄ det Àr fullt legitimt för tidningarna att vara partiska i sitt eget opinionsmaterial valde vi att lÀgga fokus pÄ dess nyhetssidor. Vi ville undersöka om misstanken om en pÄstÄdd "Mosa-Mona-kampanjen" stÀmde; om partiska nyheter, med tillhörande bilder, seglade under falsk flagg.De teorier vi jobbat utifrÄn har varit Maxwell McCombs dagordningsteori, medielogiken, samt Jesper StrömbÀcks tolkning av gestaltningsteorin. För att göra undersökningen genomförbar begrÀnsades undersökningsperioden till den 10-19 september 2010, och materialet till tre tidningar: Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. För att skapa en empiriskt förankrad bild av hur statsministerkandidater portrÀtteras i media, gjorde vi Àven en mindre jÀmförande studie med fokus pÄ moderatledaren Bo Lundgren frÄn riksdagsvalet 2002.

Ordföljdsvariationen mellan VSO och VOS i ett urval oceaniska sprÄk

I denna uppsats behandlas ordföljdsvariationen mellan VSO och VOS i enkla satser i de oceaniska sprÄken samoanska, tonganska och niueanska. En av dessa ordföljder Àr hÀrledd (deriverad) ur den andra. Denna variation pÄminner om de syntaktiska fenomenen object shift(objektsflytt) och noun incorporation(nomen-inkorporering). Vid OS har objektet flyttat ur VP, vilket ocksÄ har hÀnt i VSO-ordföljden, om denna Àr deriverad. Vid NI har objektet morfologiskt sammanfogats med verbet, men i vissa sprÄk har objektet endast flyttat till positionen direkt efter verbet, utan att sammanlÀnkas med detta, vilket ocksÄ har hÀnt i VOS-ordföljden, om denna Àr deriverad.Denna studie Àr baserad pÄ litteratur som behandlar sprÄk i vilka fenomenen OS eller NI tydligt förekommer, och pÄ litteratur som behandlar oceaniska sprÄk som uppvisar liknande syntaktiska drag.

Automatiskt brandskydd: - tryggt eller falsk trygghet?

Allt fler funktioner automatiseras idag och det gÀller Àven brandskyddet i vÄra fastigheter; fungerar de pÄ ett tillförlitligt sÀtt? Syftet med rapporten var att diskutera automationens tillförlitlighet, samt undersöka felfrekvens och om de felen Àr relaterade till interaktionen mellan mÀnniska och teknik. Det finns flera olika lagar som reglerar brandskydd i fastigheter samt att försÀkringsbolagen har vissa krav pÄ brandskydd nÀr fastigheten ska försÀkras. De vanligaste komponenterna i en automatisk brandskyddsanlÀggning Àr centralapparat, detektorer, larmdon och eventuellt sprinkler. Centralapparaten tar emot signal frÄn detektorerna, aktiverar larmdon, och larmar SOS-Alarm.

Bergslagens Sparbank : en tvÀrsnittsstudie om kundnöjdhet och kundlojalitet

Dagens företag, vars utbud alltmer karaktÀriseras av tjÀnster, mÄste lÀra sig att anpassa sig till denna nya kundorienterade vÀrld. Idag har kunderna stort utbud av varor och tjÀnster vilket innebÀr att företagen mÄste anstrÀnga sig extra hÄrt för att ha nöjda och lojala kunder. Att ha nöjda kunder innebÀr inte automatiskt att dessa kunder Àr lojala. Kundlojalitet Àr viktigt för att företaget ska fungera pÄ lÄng sikt. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka slutsatser som kan dras om kundlojaliteten hos Bergslagens Sparbanks privatkunder i relation till hur nöjda de Àr.

Kontokort som grund för datarelaterat bedrÀgeri

Syfte:Att granska de förutsÀttningar som skall vara uppfyllda nÀr det gÀller att kunna bedöma en gÀrning som datarelaterat bedrÀgeri eller förberedelse till annan brottslig gÀrning. Utöver detta kommer vi att undersöka vilka förutsÀttningar som skall vara uppfyllda för att kunna bedöma om en gÀrning skall kunna klassas bÄde som bedrÀgeri och annat förmögenhetsbrott. De kombinationer som vi kommer att behandla Àr bedrÀgeri stÀllt i relation till stöld och dataintrÄng. Vidare kommer vi Àven att undersöka om datarelaterat bedrÀgeri kan betraktas som grovt brott. Metod:Vi har anvÀnt rÀttsdogmatisk metod, det vill sÀga, med hjÀlp av allmÀn litteratur inom omrÄdet för vÄrt arbete, offentliga utredningar, lagförslag, författningar och lagar samt rÀttsfall har vi analyserat de frÄgor som utgör grunden till vÄrt arbete.Slutsatser:Vi har i vÄrt arbete funnit att alla former av olovlig pÄverkan av en upptagning eller automatisk process inte kan betraktas som datarelaterat bedrÀgeri.

Den lojala resenÀren : en studie om varumÀrkeslojalitet inom resebranschen

I denna uppsats har vi undersökt charterresenĂ€rers köpbeslutsprocess vid val av researrangör om de reser som: KompisgĂ€ng, Yngre Par, Barnfamilj, eller Äldre Par. I förlĂ€ngningen syftar detta till uppsatsens egentliga mĂ„l, nĂ€mligen att undersöka om dessa fyra olika typer av grupper Ă€r varumĂ€rkeslojala eller inte med avseende pĂ„ researrangör samt vad detta beror pĂ„. För att uppnĂ„ uppsatsens syfte har vi genomfört kvalitativa undersökningar. Totalt har vi genomfört 12 fokusgrupper ĂĄ 5 personer med de fyra olika kundgrupperna och tre semi-strukturerade intervjuer med representanter frĂ„n Sveriges fyra största researrangörer. Barnfamiljer visade sig frĂ€mst prioritera kvalitĂ© samt var den mest lojala kundgruppen.

Personliga idrottsvarumÀrken : mer Àn en idrottsstjÀrna

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att kartlÀgga och beskriva vad ett personligt idrottsvarumÀrke Àr och hur idrottaren i samspel med sina intressenter ska betrakta sig sjÀlv för att bygga upp ett personligt idrottsvarumÀrke. Studiens frÄgestÀllningarna var:a) Kan en idrottare i samspel med sina intressenter konstruera sin identitet, eller Àr den bestÄende?b) Ska idrottaren i samspel med sina intressenter betrakta sig sjÀlv som en produkt (objekt) eller en individ (subjekt)?c) Vilka variabler ska idrottaren i samspel med sina intressenter arbeta med för att bygga upp ett personligt idrottsvarumÀrke?MetodVi anvÀnde oss av en induktiv metod med en kvalitativ forskningsansats. Studiens ansats var kartlÀggande och beskrivande. VÄrt urval var strategiskt, dÀr vi valde ut och intervjuade totalt 12 respondenter frÄn fem delgrupper.ResultatResultatet visade pÄ att identiteten kan konstrueras i den bemÀrkelsen att idrottaren genom strategisk planering tÀnker pÄ hur denne kan nyttja sin inarbetade position inom idrotten, Àn i ett annat sammanhang utanför idrottsarenan.

Hur en bloggande lÀkare försöker fÄ svenska folket att Àndra matvanor : En studie av Sveriges största hÀlsoblogg ? Kostdoktorn.se

Det hÀr Àr en studie om nÀtkommunikation. FöremÄl för undersökningen Àr bloggen Kostdoktorn.se som har som uttalat mÄl att övertyga svenska folket att Àta lÄgkolhydratkost. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Kostdoktorn kommunicerar genom sin blogg och hur han argumenterar nÀr han vill pÄverka sina lÀsare, samt att diskutera sannolika effekter av kommunikationen. Uppsatsens frÄgestÀllningar handlar om Äterkommande teman i Kostdoktorns kommunikation, vilken retorik och argumentationsteknik som anvÀnds, samt hur lÀsarna reagerar pÄ budskapen. Som teori anvÀnds etablerade modeller om kommunikation och effekter.

Personlig anpassning vid e-postmarknadsföring : FramstÀllningens och kundrelationens betydelse

Bakgrund: Företag som huvudsakligen agerar med Internet som kontaktkanal möter sÀllan eller aldrig sina kunder fysiskt, vilket leder till ett behov av att komplettera frÄnvaron av fysisk kontakt med andra former av kommunikation. Som lösning pÄ detta problem har företag börjat tillÀmpa personligt anpassad e-postmarknadsföring vid kontakt med konsumenter för att bÀttre tillgodose kunders behov av relevant information. Samtidigt som personlig anpassning ger möjligheten att erbjuda kunden mervÀrde och öka kundens lojalitet kan ocksÄ kunden uppfatta tekniken som falsk och konstruerad. OtillrÀcklig kunskap om konsumenters vÀrderingar i frÄgor som berör personlig anpassning av e-post kan leda till att företag fÄr svÄrt att knyta sig till potentiella kunder samt behÄlla befintliga kunder.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka till vilken grad e-handelskonsumenter föredrar personligt anpassade e-postutskick, hur e-postutskick bör framstÀllas samt vilken betydelse konsumentens relation till företaget har. Detta ska resultera i rekommendationer till företag som genom personlig anpassning vill utveckla sin e-handelsstrategi.Metod: För att kunna bekrÀfta eller förkasta de uppsatta hypoteserna tar uppsatsen ett hypotetiskt deduktivt angreppssÀtt.

USAŽs och Europas förhÄllande till kriget i Bosnien

Under 1990-talet pÄgick ett krig pÄ Balkan som Europa inte har skÄdat sen andra vÀrldskriget. Kriget i Bosnien blev den mest omtalade kriget pÄ TV och nyheter för allmÀnheten under den hÀr tiden. ?Om de skjuter sÄ lÄt de skjuta? sÄ lÀt orden pÄ en sÀkerhetspolitisk konferens i Stockholm i början av 1990-talet (Agrell 1994:45). Det hÀr var bara nÄgot av det som visar hur mycket Europa och resten av vÀrlden var kunniga och intresserade av vad som pÄgick i Bosnien.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->