Sök:

Sökresultat:

5108 Uppsatser om Falköpings kommun - Sida 49 av 341

Rektorns dubbla roll: hur ser den psykosociala arbetsmiljön ut för grundskolerektorerna i Bodens kommun?

Det hÀr Àr en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt Àr 12 kvalitativa intervjuer gjorda. IntervjufrÄgorna Àr utformade utifrÄn KarasekŽs teori om krav, kontroll och socialt stöd samt MaslachŽs teori om vÀrdegrundens betydelse för hÀlsan. Detta Àr sammanvÀvt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en vÀldigt hög arbetsbelastning.

Konsten att kommunicera strategiskt

Bakgrund: Fenomenet strategisk kommunikation har anvÀnts i den akademiska litteraturen imÄnga Är, men fortfarande betraktar forskare strategisk kommunikation som en djungel ochpÄvisar att mÄnga olika och liknande begrepp likt strategisk kommunikation anvÀnds omvartannat, allt eftersom flera forskningsfÀlt har vÀxt fram. Det Àr först nu pÄ senare Är somforskare har börjat nÀrma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfÀlt egentligen innebÀr. Vilket dock Àr ett svÄrt omrÄde och forskarebelyser att strategisk kommunikation fortfarande Àr i ett vÀldigt tidigt skede vad det gÀllervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat omrÄde.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur VÀxjö kommun arbetar strategisktmed kommunikation för att nÄ sina mÄl.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: VÀxjö kommun Àr en stor och politiskt styrd organisation dÀr det Àr svÄrt att kunnakommunicera med alla anstÀllda pÄ ett önskvÀrt och tillfredsstÀllande sÀtt. Detta gör att deninterna kommunikationen till största del sker genom intranÀtet..

Implementering av de individuella utvecklingsplanerna - frÄn riksdag till den enskilda skolan

I Skolverkets skrift AllmÀnna rÄd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 stÄr det att lÀsa att skolorna bör strÀva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling pÄ ett framÄtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krÀvs i strÀvan att nÄ mÄlen. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett frÄn riksdag till kommun och till den enskilda skolan. UtifrÄn en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och UtbildningsnÀmnden, huvudmÀn (rektorer) samt verksamma lÀrare inom en utvald kommun. Vi Àr intresserade av hur överlÀmningen av IUP sker mellan Ärskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

Hur en marknad kan ses som upplevelse och Event marketing samt stÀrka en kommuns varumÀrke

Marknader har i alla tider varit en viktig mötesplats, dÀr folk bland annat skött hushÄllens inköp. Under 1900-talet suddades marknadens ursprungsroll ut, eftersom flera substitut uppkom, frÀmst snabbköpen. Syftet med studien var att undersöka vilken roll en marknad spelar i dagens samhÀlle och om man kan se pÄ marknader som Event marketing. Syftet var ocksÄ att öka förstÄelsen för vad Noramarken betyder för Nora kommuns varumÀrke. I uppsatsen anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetod och problem frÄgorna har angripits genom ett deduktivt angreppssÀtt.

Barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan : FörskollÀrares och specialpedagogers syn pÄ arbetsformer, stödmaterial och samverkan

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollÀrare samt fyra specialpedagoger. Vi har Àven genomfört en kvantitativ studie i form av en enkÀt som har besvarats av förskollÀrare i Uppsala Kommun.Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrare och specialpedagoger anvÀnder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill Àven fÄ en ökad förstÄelse för hur samarbetet mellan professionsgrÀnserna fungerar.Studiens resultat visar pÄ att bÄde förskollÀrare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. MÄnga förskollÀrare idag anvÀnder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instÀmmer med förskollÀrarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads.

Planera och budgetera osÀkerhet i skolförvaltningen : en kvalitativ undersökning i tre kommuner

Problematiken för vÄr undersökning grundar sig i den nya skollagen som trÀdde i kraft i juli 2011. DÀr stÄr det reglerat att kommunen Àr ansvarig för alla elever i en kommun. DÄ det nu rÄder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vÄrdnadshavare sjÀlva vÀlja vilken grundskola de vill gÄ pÄ. Eleverna kan antingen vÀlja en kommunal grundskola eller en friskola och dÀrmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osÀker för kommunerna dÄ de inte vet hur mÄnga elever som kommer att gÄ i de olika skolorna.VÄrt syfte med denna undersökning Àr att skapa förstÄelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen gÄr tillvÀga för att planera och budgetera osÀkerhet och om budgetarbetet har pÄverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer pÄ skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun.UtifrÄn det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet Àr; planering, kommunikation och kontroll.


Att bo och arbeta som handlÀggare i en liten kommun : En kvalitativ studie om den geografiska och sociala nÀrheten till klienten

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgra mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsÀttningar för barns lÀrande beroende pÄ ÄlderssammansÀttningen i gruppen. Studien Àr kvantitativ med webbenkÀt som metod för insamling av data frÄn pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i VÀrmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ÄlderssammansÀttningar ingÄr i studien: Äldersindelade grupper, smÄbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för Àldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebÀr att förskolans verksamhet studeras utifrÄn olika samspelade aspekter, faktorer och nivÄer. I studien ses förutsÀttningar för barns lÀrande i förhÄllande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer pÄ struktur-, process- och resultatnivÄer.

Översyn av vattenskyddsföreskrifter med tillhörande vattenskyddsomrĂ„de i Hallstahammars kommun. : Vilka revideringsbehov finns?

Water is an important food and an important natural resource. In order to protect these are the Environmental Code and the EU directive given to water protection and related water protection regulations will be established for all water sources until 2010. Those who will prepare a water protection and related water protection regulations is the municipality or person responsible for water supply. The person then decides and declares the area as water protection and related water protection regulations are municipal or provincial government. The idea of creating a water protection is to protect the water supply and the body of water against pollution caused by point sources, diffuse sources and accidents combined.

LÀrarens roll i förÀndring

Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.

Tankar pÄ spÄret : En jÀmförande studie mellan tre kommuners planer pÄ spÄrbunden stadstrafik

I början pÄ förra seklet var spÄrvagnen en vanlig syn i mÄnga av vÄra svenska stÀder. Bilens intrÀde i var mans hem gjorde dock att spÄrvagnen som kollektivt fÀrdmedel försvann frÄn de flesta stÀder. PÄ 1980-talet hÀnde dock nÄgot. Flera stÀder i Europa började Äter bygga spÄrvÀg för kollektiv stadstrafik och nu verkar trenden har kommit Àven till Sverige. Ett tiotal svenska stÀder visar intresse för spÄrvagnen och av dessa har jag valt ut tre för en jÀmförande studie.

"Vi fixar hellre festen sjÀlva Àn kommer till dukat bord" : En kvalitativ studie om brukarstyrning, delaktighet, makt och inflytande utifrÄn informatörernas erfarenheter pÄ Alfa i Laholms kommun.

Syftet var att undersöka hur informatörerna pÄ Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgÄngspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap gÄr att implementera pÄ en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare Àn brukarnas viktiga inifrÄnperspektiv.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer pÄ en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring studiens Àmne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begrÀnsningar utan de som anmÀlde sitt intresse, var vÀlkomna att delta.Resultatet visar pÄ att det finns önskemÄl om en samhÀllsutveckling som innebÀr fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förÀndringsarbetet gÀller personalens roll och instÀllning samt hur information framstÀlls sÄ att alla förstÄr den.

Individuell bedömning i gruppen-ett omöjligt uppdrag?

HÄllbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare Är av hÄllbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson VÄrt syfte Àr att genom intervjuer och observationer försöka ta reda pÄ: - Genomsyras undervisningen i skolan av hÄllbar utveckling? - Kan utbildning om hÄllbar utveckling förÀndra Helsingborgs kommun och vÀrlden? - Arbetar de tvÄ skolor vi har med i undersökningen pÄ liknande sÀtt med hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hÄllbar utveckling? I vÄr bakgrund och tidigare forskning utgÄr vi frÄn rapporter som kommer frÄn bland annat skolverket och regeringen. Vi tar ocksÄ upp hur förloppet om hÄllbar utveckling har sett ut frÄn 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hÄllbar utveckling. Vi tar Àven upp punkter frÄn barnkonventionen och hur barn ser pÄ allvaret om vÄr miljö i vÀrlden.

Stadsförflyttningen av Kiruna : en undersökning av hur byggnadsminnena Hjalmar LundbohmsgÄrden, Kiruna stationshus samt Kiruna stadshus pÄverkas

Kiruna stad kom till Är 1900 dÄ kronan antog stadsplanen. Stadens grundare Àr gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det Àr tack vare jÀrnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig dÀr och samhÀllet vÀxte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna dÄ han sÄg till sÄ att samhÀllet blev ett mönstersamhÀlle.JÀrnmalmen bryts i en av vÀrldens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det mÄste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.

Ny strandskyddslag : en generell metod för att utse omrÄden för lÀttnader i strandskyddet pÄ landsbygden

En ny strandskyddslag trÀder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram Àr att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler Àr pÄ vÀg att urholkas. StrÀnderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att fÄ ett förstÀrkt skydd medan lÀttnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar pÄ landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att fÄ ansvar för upphÀvande och dispens frÄn strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrÄgorna blir en naturlig del av den kommunala samhÀllsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse omrÄden som kommer att bli aktuella för lÀttnader i strandskyddet pÄ landsbygden.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->