LÀsförstÄelse Àr ett aktuellt Àmne i skolan. Det finns mÄnga olika teorier kring lÀsförstÄelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsÀttningar och behov. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En lÀsande klass vilket har vÀckt vÄr nyfikenhet och dÀrför har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper kring metoden i vÄrt examensarbete. Syftet med vÄrt arbete Àr skapa en djupare förstÄelse för hur pedagoger inom SamhÀllsorienterade Àmnen kan arbeta med metoden: En lÀsande klass. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? PÄ vilket sÀtt kan pedagoger lÀra ut olika begrepp inom de SamhÀllsorienterade Àmnena genom metoden En lÀsande klass? ? Hur fungerar En lÀsande klass utifrÄn teoretiska begrepp som flerstÀmmigt klassrum och sociokulturellt lÀrande? Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivÄgrupperingar.

NivĂ„n pĂ„ ett lands valdeltagande kan vara ett mĂ„tt pĂ„ hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda pĂ„ att förtroendet till de som styr samhĂ€llet Ă€r stort. Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka om det finns nĂ„got samband mellan nĂ„gra av samhĂ€llets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person gĂ„r och röstar. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n fem frĂ„gestĂ€llningar angĂ„ende lön, utbildningsĂ„r, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstĂ„nd och undersöker utifrĂ„n dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

En lÀsande klass Àr ett Àr ett vÀlanvÀnt, men ocksÄ mycket kritiserat material, som ska trÀna svenska elever i lÀsförstÄelsestrategier. För att trÀna dessa strategier finns det 800 planerade lektioner med tillhörande texter. Syftet med denna uppsats Àr att analysera nio av de texter som Àr Àmnade för Ärskurserna 1 till och med 3 för att titta pÄ progressionen i materialet inom Ärskurserna och mellan dem. Analysen Àr gjord utifrÄn tre metoder. Den första med ett fokus pÄ ordens och meningarnas lÀngd, den andra med ett fokus pÄ satserna i texterna och den tredje med ett fokus pÄ i vilken utstrÀckning texterna talar till lÀsaren.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur talutrymmet var fördelat i klassrummet mellan flickor och pojkar samt elevers och lÀrares uppfattning om detta. Med talutrymme menar vi antalet inlÀgg eller samtal som Àr avsedda att höras i hela klassen. Undersökningsgrupperna bestod av tvÄ klasser i Är 5 pÄ tvÄ olika skolor i Sverige. Studien har varit av en kvalitativ karaktÀr dÀr tvÄ olika metoder anvÀnts, observation och intervju. Antalet inlÀgg i varje klass har observerats och intervjuer har skett med en flicka respektive en pojke i vardera klass samt deras respektive lÀrare.

NÀr ingen verkar kunna förklara vad som hÀnder pÄ aktiemarknaden sÀger mÄnga att psykologin tagit över. Hur kan den kraftiga börsuppgÄngen under slutet av 1990-talet förklaras och den börsbubbla som dÀrefter kom att punkteras? De flesta förÀndringar pÄ aktiemarknaden kan förklaras med hjÀlp av fundamentala faktorer. Men dessa faktorer kan inte förklara alla de vÀsentliga förÀndringarna pÄ aktiemarknaden, kanske har psykologiska faktorer större pÄverkan Àn forskare tror. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att undersöka om psykologiska faktorer kan förklara de kraftiga svÀngningarna pÄ aktiemarknaden och vilka dessa kan vara.

Syftet Àr att studera hur medarbetare inom förskolan uppfattar sina egna bidrag till ett bra samarbetsklimat samt synliggöra faktorer som bidrar till gynnsamma förutsÀttningar för samarbete och dÀrmed frÀmjar ÀndamÄlsenliga handlingsmönster.Vilka förestÀllningar har personalen om hur ett bra samarbetsklimat skapas?Vilka förestÀllningar har personalen om hur de sjÀlva kan bidra till att förÀndra klimatet?Studien utgÄr frÄn samspelet mellan medlemmar i arbetsgruppen för att öka förstÄelsen av samarbetes vikt i kunskapsintensiva verksamheter dÀr medarbetarna Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Fokus Àr pÄ interaktionen mellan medarbetarna men jag har Àven ett behov av att se bakomliggande mekanismer som pÄverkar pÄ olika nivÄer bland annat organisation- ledning- medarbetare och tvÀrtom dÄ dessa Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Genom att belysa orsakssammanhang och samband mellan olika fenomen samt analysera de teorier och begrepp som Àr relevanta i förhÄllande till mitt empiriska material, som bestÄr av fokusgrupp, enskilda intervjuer och tvÄ mötesobservationer pÄ arbetsplatsen, synliggörs syftet. Jag har tolkat materialet utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys och kom fram till att personalen har vetskap om vad som gynnar klimatet och Àven anvÀnder vissa av de strategier som finns inom forskningen.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och jÀmföra ungdomars framtidsdrömmar utifrÄn ett klass- och genusperspektiv. FrÄgestÀllningar:? Hur tÀnker och resonerar ungdomarna om sina framtidsdrömmar och sina valmöjligheter utifrÄn arbete, utbildning, familj och relationer? ? Hur ser ungdomarna pÄ sina möjligheter och hinder inför framtiden?? PÄ vilka sÀtt samstÀmmer och/eller skiljer sig ungdomarnas framtidsbilder Ät utifrÄn ett klass- och genusperspektiv?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, utifrÄn en abduktiv ansats. Resultaten frÄn de fyra fokusgrupperna som vi har genomfört har analyserats utifrÄn ett klass- och genusperspektiv. Analysen av resultaten har samtidigt genomsyrats av teorier om kulturell fristÀllning och vÄrt senmoderna samhÀlle.

VÄrt syfte Àr att klargöra huruvida den pedagogiska verksamheten lyckas med det jÀmstÀlldhetsarbete som ÄlÀggs dem genom styrdokumenten. I denna undersökning har pedagoger och barn i en förskolegrupp och en klass i skolÄr 6 intervjuats och observerats. BÄde pedagoger och barn har tillfrÄgats om vad genus betyder för dem. Vidare har de fÄtt svara pÄ hur de tycker att jÀmstÀlldhetsarbetet fungerar i verksamheten. De resultat vi fÄtt stÀmmer överens med de vi funnit i tidigare undersökningar, att traditionella könsmönster finns rotade hos de flesta av oss.

PÄ mÄnga hÄll i vÀrlden men inte i Afrika tar tillvÀxten fart. Det tycks inte som att de faktorer som hjÀlper andra kontinenter att nÄ tillvÀxt verkar tillvÀxtfrÀmjande i Afrika. En stor del av vÀrldens befolkning Àr i behov av en förbÀttrad vÀlfÀrd och det Àr delvis upp till ekonomer att komma pÄ en fungerande lösning.Med hjÀlp av en regressionsanalys, innehÄllande fyra modeller, undersöks hur och i vilken grad erkÀnda tillvÀxtvariabler; ekonomisk frihet, real BNP per capita, utbildningsgrad och utlÀndska direktinvesteringar, kan förklara variationen av tillvÀxten i Afrika. Vi vill Àven kontrollera för variablerna ?andel HIV- och AIDS positiva? och ?korruptionsgraden?, dÄ vi tror att dessa verkar tillvÀxthÀmmande i Afrika.

Syftet med uppsatsen Àr att studera de tvÄ huvudkaraktÀrerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i sÄ fall hur deras egenskaper Àr formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de pÄverkas av att röra sig mellan olika samhÀllsklasser. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr att det inte enbart gÄr att analysera en maktordning utan att Àven ta hÀnsyn till andra maktordningar.Jag har utgÄtt ifrÄn Maria Nikolajevas uppstÀllning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar bÄde förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktÀrernas egenskaper Àr mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan frÄn överklassen sÀtter större vÀrde pÄ sig sjÀlv, medan pojken frÄn underklassen vÀrderar sig sjÀlv lÀgre. Hon har Àven haft tillgÄng till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte Àr lika trÀnad som hon Àr och dÀrmed mer kÀnslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.KaraktÀrerna pÄverkas av möten med andra klasser pÄ sÄ sÀtt att de omvÀrderar synen pÄ sig sjÀlva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt hur trottoarens materiella ut- formning pa?verkar uppkomsten av mellanrum. Mellanrum a?r ett ba?de tidsligt och rumsligt fenomen som kan uppsta? i ett dynamiskt publikt rum. Vi har observerat fyra trottoarer inom Malmo?s stadska?rna och under- so?kt hur materiella faktorer pa? och vid trottoaren pa?verkar vilka aktivite- ter som a?ger rum pa? platsen. Uppsatsens o?vergripande forskningsfra?ga a?r: Hur pa?verkar trottoa- rens materiella utformning uppkomsten av mellanrum? Under observationerna har vi underso?kt: Vilka materiella egen- skaper finns pa? trottoaren och hur pa?verkar de den territoriella komplexi- teten? samt Vilka omgivande faktorer ger upphov till en territoriell kom- plexitet pa? trottoaren? Syftet med uppsatsen a?r att lyfta fram trottoaren som ett viktigt pu- blikt rum da?r det ofo?rutsa?gbara kan ta plats. Ett av uppsatsens nyckelbegrepp a?r territoriell komplexitet [Ka?r- rholm 2004, 2012] da? chansen att mellanrum uppsta?r a?r som sto?rst pa? plat- ser med ho?g territoriell komplexitet. Va?ra teoretiska utga?ngspunkter utgo?rs av Mattias Ka?rrholms ter- ritorialitetsbegrepp [2004] och stabiliseringsprocesser [2012] samt Emma Nilssons diskussion kring materiell figur och rumskategorier [2010]. Kulturhistoriska sto?d har vi ha?mtat fra?n Anastasia Loukaitou- Sideris & Renia Ehrenfeucht [2009] som bland annat skildrar en va?xande privatisering och uto?kand kontroll av stadens publika rum. En slutsats a?r att mellanrum kan liknas vid territoriell taktik och app- ropriation som sker pa? en plats da?r anva?ndandet av platsen inte sto?ds av den territoriella strategin..

Förevarande uppsats utgör en kvalitativ studie av faktorer som har betydelse vid förÀndringsarbete, utifrÄn berÀttelser av arbetsledare och HR-personal. Studiens överordnade syfte Àr att identifiera faktorer som kan pÄverka införandet av en kompetenskartlÀggningsrutin i det undersökta företaget. Ett systemteoretiskt tankesÀtt anlades som genomgÄende teoretiskt perspektiv i undersökningen och semistrukturerade intervjuer har utgjort grunden för empiriinsamlingen. Följande frÄgestÀllningar besvaras: ?Vilka faktorer har betydelse för implementering av förÀndringar i företaget?? och ?Hur kan dessa faktorer underlÀtta implementeringen av en kompetenskartlÀggningsrutin i företaget??.