I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka de nyanlÀndas situation i de internationellaklasserna. Jag har anvÀnt intervjuer för att fÄ fram de berördas erfarenheter av deinternationella klasserna, samt utgÄtt frÄn de lokala och de nationella styrdokumenten. De somjag har intervjuat Àr; elever som gÄr i internationell klass, elever som har gÄtt i sÄdan klass,lÀrare i sÄdana klasser, lÀrare i ordinarie klass samt skolans rektor. Av resultatet avintervjuerna har jag gjort en jÀmförande analys för att se skillnader och likheter iinformanternas svar.Slutsatserna visar att eleverna stÀller sig positiva till den undervisning de fÄtt. LÀrarna ochrektor kÀnner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kanförbÀttras.

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

Den hÀr uppsatsen undersöker den dubbla roll som fossila brÀnslen spelar i ekonomin. Fossil energi Àr en viktig del av produktionen och pÄverkar dÀrmed inkomstnivÄerna i positiv riktning. Samtidigt ger den upphov till koldioxidutslÀpp som kan pÄverka klimatet och ge upphov till extrema vÀderfenomen, stigande havsnivÄer, ökad migration och konflikt, vilka sÄ smÄningom kan orsaka stora externa kostnader. FrÄgestÀllningen Àr:? Hur pÄverkas ekonomin av koldioxidutslÀppande fossila brÀnslen, beroende pÄ om externa miljökostnader inkluderas eller exkluderas ur analysen?För att besvara denna, utvecklas Solowmodellen med naturresurser sÄ att de fossila brÀnslenas externa kostnader synliggörs i ökande deprecieringstakter.

Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att lÀsa lÀrlingsutbildningen. Gymnasial lÀrlingsutbildning Àr en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eleverna att vÀlja en lÀrlingsutbildning, vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen, hur de tÀnker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie Àr att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen pÄ arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar ocksÄ att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del Àr attraktiv för ungdomarna i studien.

 I detta examensarbete har metoder för design av en FPGA-baserad PCM-till-PWM-modulator för klass D-audioförstÀrkare testats och utvÀrderats. Rapporten diskuterar med stöd av matematisk analys och simuleringar interpoleringsmetoder, pulsbreddsmodulering, samplingsprocesser och sigma-delta-modulatorer. Den föreslagna designen bygger pÄ uppsampling, förkompensering, brusformning och pulsbreddsmodulering. Designens prestanda har verifierats genom simulering av modell och implementering i hÄrdvara. .

Syftet med denna uppsats Àr att visa vilka faktorer som minskar anvÀndarnas vilja att anvÀnda mCommerce. Samt att visa utvecklare inom omrÄdet vilka av dessa faktorer som har störst inverkan pÄ att mCommerce inte anvÀnds i större utstrÀckning. För att kunna göra denna studie har vi valt att undersöka vad som pÄverkar anvÀndandet av mCommerce i kundgruppen early-adopters. Denna undersökning har skett pÄ LuleÄ tekniska universitet. De slutsatser vi kommit fram till Àr bland annat att behovet av att kunna utföra tjÀnsterna nÀr som helst och var som helst verkar inte finnas.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som pÄverkar de rörliga bolÄnerÀntorna pÄ den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information frÄn Riksbanken. Vi har Àven undersökt sambandet mellan Riksbankens reporÀnta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 mÄnader) bolÄnerÀntor över en tioÄrsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. VÄr undersökning visar att de viktigaste faktorerna som pÄverkar rörliga bolÄnerÀntor Àr: bankernas upplÄning, regleringsstandarder, klimatet pÄ finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsÀttningar samt lÄntagarens förutsÀttningar.

Studiens övergripande syfte var att utifrÄn ett lÀrarperspektiv undersöka vilka förutsÀttningar det finns för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. LÀrares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlÀnda elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsÀttningar det finns för att bedriva undervisningen med hÀnsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. FrÄgestÀllningarna undersökte om lÀrarna anser att resurser för att undervisa nyanlÀnda Àr tillrÀckliga, hur lÀrare upplever nyanlÀnda elevers förutsÀttningar för en framgÄngsrik skolgÄng och om lÀrarna anser att de har tillrÀcklig kompetens för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. Studien har genomförts pÄ en skola i en mellanstor svensk kommun, med lÀrare som undervisar i Ärskurs 4-9. En kvantitativ enkÀt, med en kvalitativ ansats dÀr nÄgra frÄgor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen dÄ de upplevt en negativ förÀndring i stÀmningen, vilket kan ha pÄverkat medlemmarnas vÀlmÄende i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra mÀnniskor med avsikt att utrÀtta nÄgot vÀsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svÄrt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och mÄlinriktning, Àr paraplyorganisationer vilka Àr uppdelade strukturmÀssigt pÄ sÄ sÀtt att de bestÄr av flertalet underorganisationer. DÀrför Àr det av intresse att studera hur en sÄdan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund Àr en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

Antalet tjejer pÄ elprogrammet/datorteknik har alltid varit lÄgt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda pÄ vilka faktorer som hindrar tjejer frÄn att söka elprogrammet och om man kan pÄverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks Àr sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man anvÀnder sig av tekniken. Det finns bÄde faktorer som gÄr att pÄverka och faktorer som inte gÄr att pÄverka. SamhÀllets instÀllning till tjejer som satsar pÄ teknik Àr svÄrare att pÄverka Àn att tjejer inte tycker att datorer och teknik Àr roligt. Undersökningen visar att det största problemet Àr tjejernas tilltro till sin praktiska förmÄga, men det verkar i alla fall som att det gÄr att pÄverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet pÄ utomhusförskola. En studie utifrÄn förÀldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background].

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Det rÄder brist pÄ sjuksköterskor i mÄnga lÀnder och i Sverige Àr efterfrÄgan större Àn tillgÄngen. ArbetstillfredstÀllelsen har visat sig vara en av nyckelfaktorerna i problemet med sjukvÄrdsbemanningen. I detta examensarbete utgÄs frÄn Herzberg, Mausner och Snydermans (1993) tvÄ-faktorteori, Hackman och Oldhams (1980) arbetskaraktÀristikamodell och Karaseks (1979, refererad i Arnold, 2011) krav-kontroll-stödmodell, med syftet att undersöka arbetsförhÄllandets och arbetstillfredstÀllelsens betydelse för bemanningen inom sjukvÄrden. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer pÄverkar medarbetarnas trivsel och arbetstillfredstÀllelse? Hur ser den psykosociala arbetsmiljön ut och vilken Àr dess betydelse för arbetet inom vÄrden? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.

Uppsatsens syfte var att genom en intervjustudie ta reda pÄ huruvida etturval av de lÀrare och pedagoger som anvÀnder vÀrdegrundsmaterialetREDE i sina barngrupper ansÄg att det pÄverkat barnens empatiskaförmÄga. Sex personer intervjuades och gav sin syn pÄ om arbetet medREDE-materialet pÄverkade barnens empatiska förmÄga, det var nÄgonskillnad i pÄverkan mellan flickor och pojkar, inlÀrningsklimatetpÄverkades, det sociala klimatet pÄverkades och huruvida de ansÄg detvara viktigt att materialet handlade om djur. Resultatet visade att deintervjuade lÀrarna och pedagogerna ansÄg att REDE-materialet pÄverkatbarnens empatiska förmÄga, att fyra av sex inte ansÄg att det var skillnad ipÄverkan mellan flickor och pojkar, att arbetet pÄverkat inlÀrningsklimatetoch det sociala klimatet och att fem av sex ansÄg att det var av vikt attmaterialet till stor del handlade om djur..