Denna antologi kan ses som ett inlĂ€gg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhĂ€lle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser pĂ„ rörelsens stĂ€llning i dagslĂ€get. Även arbetarrörelsens syn pĂ„ klassbegreppet behandlas. DĂ€refter följer Men hallĂ„ vi gĂ„r ju Ă€ndĂ„ pĂ„ gymnasiet, dĂ€r gymnasiet som identitetsskapande institution och de Ă„trĂ„vĂ€rda valmöjligheterna stĂ„r i fokus.

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det Àr att gÄ i en sÀrskild undervisningsgrupp. Fyra tonÄringar som samtliga har gÄtt i en sÀrskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berÀtta om sina upplevelser frÄn skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och sjÀlvbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berÀttade om bÄde positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid.

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka om och hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa, utbildade vid GIH arbetar normkritiskt utifrÄn faktorerna klass, kön och etnicitet. Vidare har ett syfte varit att undersöka vilka pedagogiska verktyg som de har fÄtt frÄn GIH för att förbereda dem att arbeta med dessa faktorer.FrÄgestÀllningar:Hur arbetar lÀrarna normkritiskt i sin undervisning utifrÄn klass, kön och etnicitet?Hur har lÀrarutbildningen vid GIH förberett lÀrarna att arbeta normkritiskt med dessa faktorer?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ utgÄngspunkt dÀr djupintervjuer anvÀndes som metod. Urvalet bestod av fem idrottslÀrare som undervisar i gymnasieskolan. Samtliga respondenter har gÄtt lÀrarprogrammet pÄ GIH och arbetat maximalt tre Är som idrottslÀrare.

VÄr studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta pÄverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjÀnsten som organisation har i arbetet med frÄgor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass Àr komplexa och rymmer sÄvÀl ekonomiska som sociala element.

Titel: Klass 9A - En ansvarsfrÄga för lÀrareFörfattare: Shaista Khan & Sofia KhanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgsuniversitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Monica Löfgren NilssonSidantal: 45 sidorSyfte: Syftet med studien Àr att undersöka vart en lÀrares ansvar slutar i den bild av lÀrare som framstÀlls i programserien Klass 9A.Metod: En kvalitativ innehÄllsanalys med hjÀlp av ECA-metoden.Huvudresultat: Programserien Klass 9A Àr en dokumentÀrserie enligt programbeskrivningen. Med detta blir det underförstÄtt för ÄskÄdarnaatt programserien skildrar verkligheten som den Àr, men givetvis Àr Àven denna dokumentÀr redigerad och ihop klippt. Det intressanta isammanhanget Àr den slutgiltiga sammanstÀllningen av programmet, det vill sÀga det som ÄskÄdarna och i förlÀngningen samhÀllet fÄr ta del utav. Det Àr denna bild som framstÀlls i programserien pÄverkar dÀrigenom samhÀllets diskurser kring lÀraryrket, lÀrarens roll och lÀrarens ansvar.I programserien ser man lÀrarna ibland göra saker som det inte alltid finns stöd för i pedagogik litteraturen vid Göteborgs Universitet. I den bemÀrkelsen blir det problematiskt att dessa lÀrare ses som ett ideal att strÀva efter i det offentliga rummet.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka elevers sammanhÄllning och samarbete och om olika samarbets- och gruppstÀrkande aktiviteter kan pÄverka samarbetet och klimatet i klassen. Vi genomförde vÄr undersökning i tvÄ olika klasser, en i Australien och en i Sverige. Klasserna bestod av elever i Äldern 13-15 Är. Vi genomförde arbetet under sju veckor, tre veckor i den svenska klassen och fyra veckor i den australiensiska klassen. Undersökningen gjordes med hjÀlp av enkÀter och observationer.

Titel: Barn av sin tid och klass: En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vÄr nyhetskonsumtion Författare: Stina Bergdal & Evelina Olsson Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT-2014 Antal ord i uppsatsen: 18 949 Problemformulering och syfte: Syftet med studien Àr att analysera vilken betydelse klass och generation har för nyhetskonsumtion. Att undersöka betydelsen av dessa tvÄ strukturer Àr viktigt dÄ vi trots dagens individsamhÀlle pÄverkas av vÄr omgivning nÀr det gÀller vÄr nyhetskonsumtion. Metod och material: Metoden som anvÀnds Àr surveyundersökningar. Materialet som anvÀnds i denna undersökning bestÄr av den nationella SOM-undersökningen frÄn 2012. Huvudresultat: Generation och klass Àr bÄda strukturer som pÄverkar vÄr konsumtion av nyheter. Men effekten av de olika strukturernas pÄverkan Àr olika och vi pÄverkas i högre grad av vÄr generationstillhörighet Àn vÄr klasstillhörighet. Det vill sÀga den tid, samhÀllsklimat och den tekniska utvecklig vi vÀxer upp i formar oss inte bara som mÀnniskor utan Àven som nyhetskonsumenter.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Jag har genomfört en undersökning i tvÄ olika klasser i Ärskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns nÄgra större skillnader mellan de tvÄ undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft nÄgon inverkan pÄ elevernas utveckling i Àmnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lÀrarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkÀter Resultatet pÄvisar betydande skillnader mellan de undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material anvÀnds.

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur medvetna yrkesverksamma lÀrare Àr om sin ledarroll, hur de arbetar för att utveckla ledarrollen och hur de anvÀnder den för att nÄ ut till sina elever. Fokus ligger pÄ ledarrollen och det ansvar detta för med sig, och Àven hur lÀrarna ser pÄ sin egen roll i skolan. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer gjorda med tre verksamma lÀrare i olika delar av landet. Lgr 11 fastslÄr att lÀrarens ansvar ligger bland annat i att kunna leda en klass och att utveckla individerna i denna klass. Resultatet visade att begreppet ledare kan vara svÄrtolkat och att man jobbar som ledare olika beroende pÄ vilken klass man har framför sig och varierade beroende pÄ om man var ÀmneslÀrare eller klasslÀrare, det visade sig ocksÄ att lÀrarna hade olika uppfattningar om hur mycket man skulle diskutera lÀrarrollen och hur man kan utveckla den i skolan..

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar den offentliga skolmÄltidsverksamheten. RÄvaror, mat och hÀlsa, lokaler och utrustning, produktionsmetoder och produktionssystem, matsedelspla-nering, service, organisation och organisering samt lagar och regler Àr nÄgra faktorer som pÄ-verkar dessa verksamheter. PÄverkan sker bÄde pÄ kökspersonalens arbetsvillkor och ocksÄ pÄ sÀttet att organisera mÄltidsverksamhetens drift. Denna studie syftar till att undersöka köks-personalens medvetenhet kring ovannÀmnda faktorer. För detta ÀndamÄl har en kvalitativ undersökning gjorts med hjÀlp av telefonintervjuer.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som pÄverkar de rörliga bolÄnerÀntorna pÄ den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information frÄn Riksbanken. Vi har Àven undersökt sambandet mellan Riksbankens reporÀnta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 mÄnader) bolÄnerÀntor över en tioÄrsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. VÄr undersökning visar att de viktigaste faktorerna som pÄverkar rörliga bolÄnerÀntor Àr: bankernas upplÄning, regleringsstandarder, klimatet pÄ finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsÀttningar samt lÄntagarens förutsÀttningar.

LÀsförstÄelse Àr ett aktuellt Àmne i skolan. Det finns mÄnga olika teorier kring lÀsförstÄelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsÀttningar och behov. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En lÀsande klass vilket har vÀckt vÄr nyfikenhet och dÀrför har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper kring metoden i vÄrt examensarbete. Syftet med vÄrt arbete Àr skapa en djupare förstÄelse för hur pedagoger inom SamhÀllsorienterade Àmnen kan arbeta med metoden: En lÀsande klass. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? PÄ vilket sÀtt kan pedagoger lÀra ut olika begrepp inom de SamhÀllsorienterade Àmnena genom metoden En lÀsande klass? ? Hur fungerar En lÀsande klass utifrÄn teoretiska begrepp som flerstÀmmigt klassrum och sociokulturellt lÀrande? Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivÄgrupperingar.