Döva personer i Sverige och vÀrlden lever nÀstan uteslutande i ett hörande majoritetssamhÀlle och har sÄledes pÄ ett eller annat sÀtt en fortlöpande kontakt med hörande mÀnniskor i sÄvÀl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av fÄ döva pÄ en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats Àr en etnografisk studie av tolksituationen pÄ en arbetsplats dÀr en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjÀlp av fÀltanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken pÄ att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist pÄ olika plan.

Uppsatsen behandlar barns inflytande i förskolan. FrÄgestÀllningarna som behandlas Àr: Hur talar pedagogerna pÄ BÄtens Reggio Emilia inspirerade förskola om barn och barns inflytande? Hur arbetar man med inflytandet? Hur beskriver barnen sitt inflytande i de av pedagogerna utpekade situationerna? VÄrt syfte med arbetet var att ta reda pÄ i vilka situationer pedagogerna anser att barnen pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola har inflytande och hur dessa tolkas ur ett barnperspektiv. Teoretiska utgÄngspunkter Àr olika barnsyner och en Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Forskning som anvÀnds för att förstÄ empirin Àr: Barns syn pÄ vuxna ? att komma nÀra barns perspektiv (Arnér och Tellgren, 2006), Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? (Arnér, 2006) samt Delaktighet som vÀrdering och pedagogik (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003).

Under sommaren 2004 hade PersöfjÀrdens- och FurufjÀrdens vattensystem, tvÄ mil norr om LuleÄ, mycket lÄga pH-vÀrden och extremt höga metallhalter. Huvudsyftet med examensarbetet Àr att utreda om och hur fisken i PersöfjÀrdens vattensystem pÄverkats av den förÀndrade vattenkvaliteten. Rapporten kommer Àven att behandla vilka möjliga orsaker som kan ligga till grund för den förÀndrade vattenkvaliteten. Följande frÄgor behandlas i rapporten: ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i lever? ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i muskelfibrer och Àr den tjÀnlig som mÀnniskoföda? ? Uppvisade fisken nÄgon biologisk pÄverkan exempelvis skador pÄ gÀlar orsakad av vattenkvaliteten? ? Vilken vattenkvalitet uppvisade PersöfjÀrdens vattensystem sommaren 2004? ? Har det funnits nÄgon överdödlighet av fisk och vad Àr i sÄdant fall de mest troliga orsakerna? ? Vilka möjliga orsaker kan finnas till den förÀndrade vattenkvaliteten? De fiskarter som har analyserats med avseende pÄ metaller och gÀlar var abborre och braxen frÄn PersöfjÀrden.

Syfte och frÄgestÀllningarSyfte med denna studie var att undersöka löptrÀningens effekter pÄ vÀlbefinnandet med hjÀlp av Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ).- Hur pÄverkar löptrÀning vÀlbefinnandet?- Hur pÄverkar styrketrÀning vÀlbefinnandet i jÀmförelse med löptrÀning?- Hur pÄverkar tv-tittande vÀlbefinnandet i jÀmförelse med löptrÀning?MetodFör att besvara frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvantitativ metod av experimentell karaktÀr. Deltagare till studien rekryterades pÄ tvÄ trÀningsanlÀggningar och 36 vuxna deltagare utförde tre aktiviteter: löptrÀning, styrketrÀning och tv-tittande under tre skilda tillfÀllen under olika dagar. Deltagarna fyllde i en enkÀt inom 30 minuter före och efter varje aktivitet. EnkÀten innehöll skattningsskalan EmRecQ.

Denna studie avser förklara varför inga politiska ÄtgÀrder vidtas för att minskaköttkonsumtionen nÀr det finns tydliga belÀgg för dess bidragande effekter pÄklimatuppvÀrmningen. Genom en motivanalys iakttar jag aktörsbaserade och strukturellafaktorer som förklarar varför förslaget om en skatt pÄ kött fÄr dÄligt gehör. Genom att jÀmföraden politiska hanteringen av köttkonsumtionen med bilismen ÄskÄdliggör jag ytterligarefaktorer som bidrar till att styrmedel finns i det ena fallet men inte i det andra.Jag har tolkat mitt material utifrÄn ett teoretiskt perspektiv som kan benÀmnas institutionalrational choice. Enligt detta Àr individen en allmÀnt rationell aktör som gör stÀllningstagandeni osÀkra situationer tillsammans med andra. Klimatet utgör en gemensam resurs som ÀrtillgÀnglig för alla och nÀrmast omöjlig att kontrollera.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om ett laborativt arbetssÀtt kan fÄ eleverna att uppleva att kemi Àr lÀttare att förstÄ. Arbetet har genomförts i en klass i Är 8 i Kiruna kommun. Material som jag anvÀnt mig av för att mÀta den hÀr undersökningen har varit laborationsrapporter, enkÀter och observationer. Min undersökning visar att eleverna upplever att det Àr lÀttare att förstÄ Àmnet kemi genom laborativt arbete..

Handelns utredningsinstitut anvÀnde sig Är 2002 av statistiska faktorer för att förutspÄ detaljhandeln i Kalmar lÀn för Är 2012. Idag, Är 2010, ser vi att denna prognos i jÀmförelse mot 2007 Ärs rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sÄdan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgÄ ifrÄn en kvalitativ faktor. För detta krÀvs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för Är 2020 i Kalmar lÀns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen Àr att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försÀljningsutveckling i Kalmar lÀns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.

Detta arbete behandlar huvudsakligen de bÄda företeelserna intelligenta mjukvaruagenter och informationsstress. Syftet med arbetet har varit att undersöka om olika former av intelligenta mjukvaruagenter har förmÄga att i en positiv riktning pÄverka de faktorer som kan orsaka informationsstress. Arbetet har bedrivits genom dokumentstudier och en intervjustudie. Genom dokumentstudien söktes exempel pÄ faktorer som kan orsaka informationstress, samt former av intelligenta mjukvaruagenter som skulle kunna pÄverka dessa faktorer. Intervjuerna genomfördes med personer frÄn olika personalgrupper i Vara kommun, vilka alla hade det gemensamt att de dagligen kom i kontakt med nÄgon form av IT.

Forskning har indikerat att individer med högt vÀlbefinnande Àr bÀttre pÄ att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt vÀlbefinnande frÄn dem med lÄgt vÀlbefinnande, samt om deltagarna med högt vÀlbefinnande har en bÀttre förmÄga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fÄtt fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mÀta vÀlbefinnande, upplevd stressnivÄ och balansen mellan krav och kontroll. TvÄ grupper skapades, en med lÄgt (n=20) och en med högt vÀlbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lÄgt vÀlbefinnande ansÄg sig ha signifikant lÀgre kontroll Àn gruppen med högt vÀlbefinnande (p=.015).

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Syftet med denna undersökning Àr att analysera hur regeringens ekonomiska politik formas under ekonomiska kristider. Undersökningen har en idéanalytisk utgÄngspunkt och anvÀnder dels dokument som beskriver de lÄngsiktiga idéer som upprÀttats av den nuvarande borgerliga regeringen, dels Àven budgetpropositioner som beskriver den praktiskt utformade ekonomiska politiken frÄn hösten 2006, hösten 2007 och vÄren 2009. Den praktiska politiken Äterkopplas till idéerna för att dra slutsatser om huruvida regeringen har en strikt ideologisk eller en pragmatisk syn pÄ ekonomin. Detta sker genom att anvÀnda dimensioner skapade utifrÄn John Maynard Keynes och Friedrich Hayeks ekonomiska teorier, och dÀrigenom observera hur regeringen förhÄller sig pÄ dessa dimensionsskalor vid varje tidpunkt relaterat till de lÄngsiktiga idéerna.Resultatet visar att regeringen till viss del frÄngÄr sin ekonomiska idéinriktning pÄ sÄ sÀtt att man fÄr en större acceptans till Keynes idéer nÀr det ekonomiska klimatet blivit sÀmre..

VÄrt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förstÄelse gÀllande hur en organiserad rastverksamhet kan minska krÀnkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det Àr ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har dÀrför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan frÄn Ärskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs pÄ visar en enkÀtstudie pÄ barnen att det finns riks för utanförskap.

MÀrkesinnehavaren vÄrdar sitt starka varumÀrke genom att aldrig se den varumÀrkesskapande processen som avslutad. Man kan dra slutsatsen att hur gammalt ett varumÀrke Àr inte har nÄgon betydelse nÀr det gÀller att bibehÄlla och vÄrda mÀrket. Det finns emellertid olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lyckas och utifrÄn analysen har ett antal faktorer identifierats. En av de viktigaste faktorerna Àr att ett företags kÀrnvÀrden mÄste genomsyra alla delar av verksamheten. PÄ det sÀtt blir alla inom organisationen medvetna om företagets mÄl och strategi, vilket medför att alla arbetar i samma riktning.

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

I enlighet med Sveriges innovationsstrategi bör smÄföretagare rusta sig inför framtiden genom att bli mer innovationskraftiga, detta för att smÄföretagare kommer att stÄ för en stor del av arbetsmarknadens tillvÀxt. Ett viktigt led i innovationsarbetet Àr att titta pÄ den interna processen i ett företag med avsikt att urskilja förbÀttringspotential för att öka innovationskraften. Studien syftade dÀrmed att undersöka ett mikroföretags tjÀnsteinnovationsprocess samt faktorer som inverkar pÄ processen. Det undersökta företaget har tillgÄng till unik data och verkar i den privata tjÀnstesektorn. Genom intervjuer med samtliga personer i företaget har deras utvecklingsprocess undersökts utifrÄn ett innovativt perspektiv. Resultatet har jÀmförts med forskning pÄ omrÄdet och sedan analyserats utifrÄn dessa teorier.