Under sommaren 2004 hade PersöfjÀrdens- och FurufjÀrdens vattensystem, tvÄ mil norr om LuleÄ, mycket lÄga pH-vÀrden och extremt höga metallhalter. Huvudsyftet med examensarbetet Àr att utreda om och hur fisken i PersöfjÀrdens vattensystem pÄverkats av den förÀndrade vattenkvaliteten. Rapporten kommer Àven att behandla vilka möjliga orsaker som kan ligga till grund för den förÀndrade vattenkvaliteten. Följande frÄgor behandlas i rapporten: ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i lever? ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i muskelfibrer och Àr den tjÀnlig som mÀnniskoföda? ? Uppvisade fisken nÄgon biologisk pÄverkan exempelvis skador pÄ gÀlar orsakad av vattenkvaliteten? ? Vilken vattenkvalitet uppvisade PersöfjÀrdens vattensystem sommaren 2004? ? Har det funnits nÄgon överdödlighet av fisk och vad Àr i sÄdant fall de mest troliga orsakerna? ? Vilka möjliga orsaker kan finnas till den förÀndrade vattenkvaliteten? De fiskarter som har analyserats med avseende pÄ metaller och gÀlar var abborre och braxen frÄn PersöfjÀrden.

I denna studie har femfaktor-modellen anvÀnts för att fÄnga personlighetsdrag i fem dimensioner. Dessa dimensioner har anvÀnts som utgÄngspunkt för att utröna om nÄgot specifikt personlighetsdrag leder in personer i egenföretagande. Syftet med studien ligger Àven i att förstÄ hur egenföretagare ser pÄ sin arbetssituation och vilka faktorer som för dem Àr förknippat med egenföretagande. Ett handplockat urval har gjorts och vidare har ostrukturerade intervjuer genomförts som transkriberats och kodats. Resultatet tyder pÄ att egenföretagare kÀnner en hög grad av vÀlmÄende och att de upplever en kÀnsla av att de har frihet att göra som de sjÀlva vill.

Uppsatsen behandlar barns inflytande i förskolan. FrÄgestÀllningarna som behandlas Àr: Hur talar pedagogerna pÄ BÄtens Reggio Emilia inspirerade förskola om barn och barns inflytande? Hur arbetar man med inflytandet? Hur beskriver barnen sitt inflytande i de av pedagogerna utpekade situationerna? VÄrt syfte med arbetet var att ta reda pÄ i vilka situationer pedagogerna anser att barnen pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola har inflytande och hur dessa tolkas ur ett barnperspektiv. Teoretiska utgÄngspunkter Àr olika barnsyner och en Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Forskning som anvÀnds för att förstÄ empirin Àr: Barns syn pÄ vuxna ? att komma nÀra barns perspektiv (Arnér och Tellgren, 2006), Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? (Arnér, 2006) samt Delaktighet som vÀrdering och pedagogik (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003).

Döva personer i Sverige och vÀrlden lever nÀstan uteslutande i ett hörande majoritetssamhÀlle och har sÄledes pÄ ett eller annat sÀtt en fortlöpande kontakt med hörande mÀnniskor i sÄvÀl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av fÄ döva pÄ en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats Àr en etnografisk studie av tolksituationen pÄ en arbetsplats dÀr en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjÀlp av fÀltanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken pÄ att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist pÄ olika plan.

Denna studie avser förklara varför inga politiska ÄtgÀrder vidtas för att minskaköttkonsumtionen nÀr det finns tydliga belÀgg för dess bidragande effekter pÄklimatuppvÀrmningen. Genom en motivanalys iakttar jag aktörsbaserade och strukturellafaktorer som förklarar varför förslaget om en skatt pÄ kött fÄr dÄligt gehör. Genom att jÀmföraden politiska hanteringen av köttkonsumtionen med bilismen ÄskÄdliggör jag ytterligarefaktorer som bidrar till att styrmedel finns i det ena fallet men inte i det andra.Jag har tolkat mitt material utifrÄn ett teoretiskt perspektiv som kan benÀmnas institutionalrational choice. Enligt detta Àr individen en allmÀnt rationell aktör som gör stÀllningstagandeni osÀkra situationer tillsammans med andra. Klimatet utgör en gemensam resurs som ÀrtillgÀnglig för alla och nÀrmast omöjlig att kontrollera.

Syfte och frÄgestÀllningarSyfte med denna studie var att undersöka löptrÀningens effekter pÄ vÀlbefinnandet med hjÀlp av Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ).- Hur pÄverkar löptrÀning vÀlbefinnandet?- Hur pÄverkar styrketrÀning vÀlbefinnandet i jÀmförelse med löptrÀning?- Hur pÄverkar tv-tittande vÀlbefinnandet i jÀmförelse med löptrÀning?MetodFör att besvara frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvantitativ metod av experimentell karaktÀr. Deltagare till studien rekryterades pÄ tvÄ trÀningsanlÀggningar och 36 vuxna deltagare utförde tre aktiviteter: löptrÀning, styrketrÀning och tv-tittande under tre skilda tillfÀllen under olika dagar. Deltagarna fyllde i en enkÀt inom 30 minuter före och efter varje aktivitet. EnkÀten innehöll skattningsskalan EmRecQ.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om ett laborativt arbetssÀtt kan fÄ eleverna att uppleva att kemi Àr lÀttare att förstÄ. Arbetet har genomförts i en klass i Är 8 i Kiruna kommun. Material som jag anvÀnt mig av för att mÀta den hÀr undersökningen har varit laborationsrapporter, enkÀter och observationer. Min undersökning visar att eleverna upplever att det Àr lÀttare att förstÄ Àmnet kemi genom laborativt arbete..

Detta arbete behandlar huvudsakligen de bÄda företeelserna intelligenta mjukvaruagenter och informationsstress. Syftet med arbetet har varit att undersöka om olika former av intelligenta mjukvaruagenter har förmÄga att i en positiv riktning pÄverka de faktorer som kan orsaka informationsstress. Arbetet har bedrivits genom dokumentstudier och en intervjustudie. Genom dokumentstudien söktes exempel pÄ faktorer som kan orsaka informationstress, samt former av intelligenta mjukvaruagenter som skulle kunna pÄverka dessa faktorer. Intervjuerna genomfördes med personer frÄn olika personalgrupper i Vara kommun, vilka alla hade det gemensamt att de dagligen kom i kontakt med nÄgon form av IT.

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Handelns utredningsinstitut anvÀnde sig Är 2002 av statistiska faktorer för att förutspÄ detaljhandeln i Kalmar lÀn för Är 2012. Idag, Är 2010, ser vi att denna prognos i jÀmförelse mot 2007 Ärs rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sÄdan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgÄ ifrÄn en kvalitativ faktor. För detta krÀvs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för Är 2020 i Kalmar lÀns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen Àr att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försÀljningsutveckling i Kalmar lÀns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.

Forskning har indikerat att individer med högt vÀlbefinnande Àr bÀttre pÄ att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt vÀlbefinnande frÄn dem med lÄgt vÀlbefinnande, samt om deltagarna med högt vÀlbefinnande har en bÀttre förmÄga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fÄtt fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mÀta vÀlbefinnande, upplevd stressnivÄ och balansen mellan krav och kontroll. TvÄ grupper skapades, en med lÄgt (n=20) och en med högt vÀlbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lÄgt vÀlbefinnande ansÄg sig ha signifikant lÀgre kontroll Àn gruppen med högt vÀlbefinnande (p=.015).

Syftet med denna undersökning Àr att analysera hur regeringens ekonomiska politik formas under ekonomiska kristider. Undersökningen har en idéanalytisk utgÄngspunkt och anvÀnder dels dokument som beskriver de lÄngsiktiga idéer som upprÀttats av den nuvarande borgerliga regeringen, dels Àven budgetpropositioner som beskriver den praktiskt utformade ekonomiska politiken frÄn hösten 2006, hösten 2007 och vÄren 2009. Den praktiska politiken Äterkopplas till idéerna för att dra slutsatser om huruvida regeringen har en strikt ideologisk eller en pragmatisk syn pÄ ekonomin. Detta sker genom att anvÀnda dimensioner skapade utifrÄn John Maynard Keynes och Friedrich Hayeks ekonomiska teorier, och dÀrigenom observera hur regeringen förhÄller sig pÄ dessa dimensionsskalor vid varje tidpunkt relaterat till de lÄngsiktiga idéerna.Resultatet visar att regeringen till viss del frÄngÄr sin ekonomiska idéinriktning pÄ sÄ sÀtt att man fÄr en större acceptans till Keynes idéer nÀr det ekonomiska klimatet blivit sÀmre..

VÄrt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förstÄelse gÀllande hur en organiserad rastverksamhet kan minska krÀnkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det Àr ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har dÀrför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan frÄn Ärskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs pÄ visar en enkÀtstudie pÄ barnen att det finns riks för utanförskap.

SammanfattningUndersökningens syfte var att ta reda pÄ vad som Àr bildens sprÄkliga funktion, hur man kan anvÀnda sig av bildsprÄket i barnens lÀsutveckling samt varför man skall integrera Àmnet bild och svenska i barnens lÀsutveckling. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag studerat litteratur samt gjort tvÄ intervjuer med en specialpedagog pÄ komvux och en grundskollÀrare. Jag genomförde Àven en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssÀtt med fokus pÄ bilden som metod i barnens lÀsinlÀrning. Jag fann ocksÄ att det finns mÄnga olika nivÄer bland barnen i en klass, med bilden sÄ kan man pÄ ett bra sÀtt göra mÄnga olika uppgifter i varierad svÄrighetsgrad som utvecklar barnets sprÄk.

VÄr uppsats har tvÄ syften. Det första syftet Àr att vi skall utveckla kunskaper om de olika teorier och metoder som anvÀnds för lÀs- och skrivinlÀrning. Det andra syftet Àr att undersöka tvÄ klasser i tvÄ olika skolor för att se hur dessa skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning.I vÄra observationer mötte vi tvÄ skilda arbetssÀtt i de tvÄ klassrummen. Det som var gemensamt för de bÄda lÀrarna var att de utgick ifrÄn klassens behov och valde metoder som passar just deras klass. Deras val var erfarenhetsmÀssiga och inte i första hand baserade pÄ teori..