Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet.

Undernäring är ett tillstånd som kan påverka äldre personers dagliga liv och som därmed kan påverka hälsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernäring är många och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att äldre personer bli undernärda. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier.

Syftet med studien har varit att se hur små barn samspelar då de saknar ett verbalt språk. Undersökningen gick ut på att studera barns samspel samt att hitta faktorer som påverkar vid interaktion. Med faktorer menar jag saker, personer och händelser. Detta för att sedan kunna hitta sätt som stödjer barnens samspel med varandra.Forskare och författare lägger mer eller mindre vikt vid samspel som en förutsättning för social utveckling. Även förskolans läroplan trycker på vikten av att barn får samspela och utvecklas socialt.

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer än ca 40år sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de två parterna aktualiserades på mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de två verksamheterna påbörjats, för snart 30 år sedan, har lärandet i skolan förstärkts medan lärandet på fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gått från att vara inriktat på barnens fritid till att bli hjälplärare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och är att barnen ska ha en samlad skoldag, där läraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjärt- lungsjuka män. Syftet var att få ökad förståelse om vilka olika copingstrategier män använde för att hantera sin sjukdom och leva ett hälsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmågan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansågs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vårdpersonal inom rehabilitering av hjärt-lungsjuka män kunde stärka ännu mer.

Syftet med undersökningen är att försöka förstå vad som händer i mötet mellan högstadieelever och den populära skönlitterära boken Förr eller senare exploderar jag. Genom boksamtal med elever i årskurs 7-9 framkommer det att bokens genomslagskraft skapade förväntningar inför läsningen av den, att boken väcker frågor om livet och döden och att den oväntade vändningen i boken verkar fängslande för många av elevernas läsning av den. Detta kan i sin tur kopplas till berättelsens dramaturgi och hur berättelsen i sig kan hjälpa oss att skapa struktur och mening i livet. I undersökningen framkommer det även att det verkar bli en matchning mellan många av elevernas och bokens allmänna och litterära repertoarer vilket, enligt tidigare forskning, är en viktig del för att litteraturläsning ska bli meningsfull för elever..

I detta arbete har elevers dialoger under, och åsikter om, laborationsarbete i kemi i grundskolans år 8 analyserats med hjälp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan användas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att fastställa kriterier för en lämplig gruppindelning. Resultaten tyder på att läraren bör styra valet av elevens labb-partner.Mina resultat pekar på att eleverna skapar större del av sin förståelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med läraren. Eleverna själva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhållandevis lågt och så även betydelsen av läroboken och laborationen för sin förståelse. De prioriterar däremot sina tidigare erfarenheter högt när det gäller att förstå en naturvetenskaplig egenskap.Eleverna verkar ha svårt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket då kan medföra att det är läraren som måste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans även inom naturvetenskapen.

Denna studie undersöker sex grundskolelärares förstahandsval av skönlitteratur som de läser högt i sina integrerade klasser i skolår 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lärarnas syfte med högläsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda på vad lärarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien är att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterära högläsningsböcker som läses av sex grundskolelärare i en integrerad klass i skolår 4-6, detta för att förbereda mig själv inför mitt blivande yrke som lärare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgångspunkter för studien är teorier som belyser högläsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels på den enkät som lärarna (informanterna) besvarade, dels på två individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för högläsning.

Vi har gjort en vetenskaplig studie som berör bland annat marknadsföring, organisation och hälsa. Undersökningen genomförts som en kvalitativ fallstudie där tre olika företag har utgjort empirisk data. De metoder vi använt oss av är intervju, observation, dokumentstudier och informationen har analyserats med hjälp av tillämplig teori och egna erfarenheter. En organisations interna klimat och miljö påverkar den enskilda individens prestation och upplevda situation. Individen i sin tur är en viktig del av företagets olika kontaktytor med omvärlden.

Återkommande kunder, det är något de flesta företag på dagens marknader strävar efter. Idagens rådande situation präglas många marknader av hård konkurrens och relativt nyförsäljningskanal växer med stormsteg nämligen E-handel. Utan dyra butikshyror, derelativt små uppstartningskostnaderna och möjligheten att nå potentiella kunder världenöver är några av de faktorer som gör att fler företag finns och verkar inom E-handel. Det isin tur leder till ökad konkurrens om kunder och återkommande kunder blir vitalt för ettlönsamt företagande. Vi har studerat och försökt förstå varför en kund som handlat engång väljer att återkomma med ytterligare ett köp.

Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

?Talets gåva har alla fått. En del använder den effektivt, andra inte? (Gröning 1987:4). Varför är det så att alla inte använder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvåtredjedelsregeln i ett klassrum; läraren har två tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har är det pojkarna som har två tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82).

Syftet med uppsatsen var främst att beskriva gällande rätt i fråga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens områdesbestämmelser och skogsvårdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rättsläget för skog ovan fjällnära gränsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvårdslagen (SVL) som avser tillståndskrav på avverkning samt hänsyn till natur- och kulturmiljövårdens intressen. Detta var särskilt intressant då den rådande uppfattningen varit att fjällnära skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde även att analysera ett beslut om avverkningstillstånd för två områden med fjällnära skog med höga naturvärden som ligger i Änokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rättsläget. Uppsatsen är en juridisk analys och ett antal grundläggande problem upptäcktes under arbetets gång, bl.a.

Mitt syfte var att ta reda på hur gymnasieelever med specialundervisning upplever sinskolsituation, vilka för och nackdelar den för med sig, om de blir behandlade annorlundaav omgivningen på grund av deras skolform och om så är fallet hur de hanterar det. Jaganvände mig av kvalitativa intervjuer för att få min empiri. Intervjuerna visade attfördelarna med specialundervisning är extrahjälpen, någon som lyssnar och bryr sig,individualiteten och en lugn miljö att studera i. Nackdelarna med specialundervisningsom gick att utläsa från intervjuerna är en känsla av att inte vara som de andra eleverna,att bli behandlad i den ?vanliga? klassen utifrån att man inte kan och bör därför inteförsöka, avundsjuka kring att de med specialundervisning får bra hjälp.

I denna studie har femfaktor-modellen använts för att fånga personlighetsdrag i fem dimensioner. Dessa dimensioner har använts som utgångspunkt för att utröna om något specifikt personlighetsdrag leder in personer i egenföretagande. Syftet med studien ligger även i att förstå hur egenföretagare ser på sin arbetssituation och vilka faktorer som för dem är förknippat med egenföretagande. Ett handplockat urval har gjorts och vidare har ostrukturerade intervjuer genomförts som transkriberats och kodats. Resultatet tyder på att egenföretagare känner en hög grad av välmående och att de upplever en känsla av att de har frihet att göra som de själva vill.