Studiens övergripande syfte var att skapa en bÀttre förstÄelse för helhetens betydelse hos samordnad utveckling och dÀrmed bidra till bÀttre förutsÀttningar för detta. Studiens syfte var att öka medvetenheten om samordnad utveckling genom att utreda dess kritiska faktorer för ledning som behöver beaktas vid implementering av molntjÀnster.LedningsfrÄgor vid implementering av molntjÀnster Àr av stor vikt för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hantera sÄdan förÀndring optimalt och dÀrmed minska riskerna för misslyckande. Den metod som anvÀnts under arbetets gÄng var av kvalitativ sort dÀr fyra respondenter intervjuades. En kortfattad del av resultatet visar att begreppet implementering inte verkar ha nÄgon gemensam betydelse. Att ha en gemensam förstÄelse över begreppets innebörd minskar risken för missförstÄnd vid implementering.

SammanfattningForskning har visat pÄ att det Àr flera faktorer som Àr avgörande i uppbrottsprocessen nÀr enperson vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll Àr faktorer ipersonens omgivning men ocksÄ faktorer hos individen sjÀlv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lÀmna ett missbruk av alkoholoch droger samt visa pÄ hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras pÄ sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jÀmfördes mot tidigare forskning inomomrÄdet.

I denna kvalitativa studie undersöks hur ungdomar i 19-25 ÄrsÄldern ser pÄ hÀlsa och hÀlsokommunikation. De Àr sÄ kallade ?digitala infödingar? dvs. ungdomar som Àr uppvÀxta med och anvÀnder sig av digital teknik. Tio ungdomar har intervjuats med syftet att fÄ ett underlag som kan öka förstÄelsen för digitala infödingars beteende och behov nÀr det gÀller hÀlsa.

Syftet med denna studie Àr att samla kunskap om lÀrares uppfattningar om och vÀrdering av estetiska uttrycksformer i undervisningen. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie dÀr Ätta lÀrare pÄ sex olika skolor har intervjuats. De medverkande lÀrarna arbetar alla pÄ lÄgstadiet i samma kommun och har ansvar för en egen klass. LÀrarna har inte behövt speciella kompetenser eller behörigheter inom de estetiska uttrycksformerna för att delta i studien och informanternas Älder och kön har inte haft nÄgon betydelse.Resultaten i studien visar att lÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för eleverna. Vidare framkommer det att de estetiska uttrycksformerna i stor utstrÀckning uppfattas som verktyg för att frÀmja lÀrandet i skolans andra Àmnen.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utstrÀckning skulle gynna flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Att ett stort antal elever med annat modersmÄl Àn svenska lÀmnar grundskolan med ofullstÀndiga betyg Àr ett tecken pÄ att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i Àmnet svenska som andrasprÄk och eventuellt nÄgon timmes modersmÄlsundervisning i veckan rÀcker ofta inte till som stöd för att inhÀmta kunskaper i andra skolÀmnen dÄ fokus i de förra i allmÀnhet ligger pÄ sprÄkets formsida. Det krÀvs dÀrför att klass/ÀmneslÀrarna tar större ansvar över elevernas sprÄkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien Àr att undersöka hur en lÀrare organiserar och arbetar med sprÄkutvecklande Àmnesundervisning.

Ett av de mÄl som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhÀllet. DÄ bostadssektorn stÄr för en stor del av Sveriges energianvÀndning kan stora förbÀttringar göras dÀr. För att kunna se om genomförda ÄtgÀrder ger det önskade resultatet mÄste nÄgon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som vÀljs för uppföljning Àr det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvÀndningen innan ÄtgÀrderna genomförs, bestÀms.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Det har kommit rapporter som sÀger att ejdern har minskat i antal mellan 1990-2000. Under 1996 och 1997 satt Karl-Eric Gustafsson som Àr en vÀlkÀnd fÄgelskÄdare i Sverige pÄ Tyludden och rÀknade sjöfÄgelstrÀck. Bland arter som han rÀknade fanns ejdern (Somateria mollissima). Han satt dÀr varje morgon frÄn 15: e mars till 15: e juni och arbetet utfördes som ett Arbetslivsutvecklingsprojekt. Syftet med min studie Àr att jÀmföra ejderstrÀcket 2006 med siffrorna frÄn 1996 och 1997 betrÀffande april mÄnad och se ifall ejdern har minskat eller ökat under de 10 Är som gÄtt.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur f?r?ldrar resonerar kring sin egen barndom och om hur den p?verkar f?r?ldraskapet. Studien bygger p? sju semistrukturerade narrativa intervjuer med f?r?ldrar till barn i ?ldrarna 0-18 ?r. Analysen genomf?rdes med narrativ metod och tolkades utifr?n systemteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori.

In primary school reading-books in Swedish language is something that students come across early in school and have done ever since the 1800s. After World War II there have been major changes in society. 1962 there was a school reform where the school turned into a nine-year system of compulsory education. That is why it is interesting to see what reading books contain with regard to notions of children, family and class and how the developments have been from the 1950s until the present time. This study aims to analyze and compare the different aspects of how notions of children, family and class are produced in the reading books for primary school for pupils in third grade, between 1950 and 2009.The research questions were:What are the notions of children, family and class in the reading-books?What differences/similarities exist in the reading books from the 1950s to the  recent decades?What could be the reason?I have chosen to apply qualitative text analysis originating in idea analysis.

I det inledande skedet identifierades 6 problemomrÄden som de intervjuade ansÄg hade stor inverkan pÄ projekteffektiviteten. Sedan identifierades tÀnkbara lösningar till problemen. Detta gjordes med hjÀlp av sju tjÀnstemÀn frÄn Skanska VÀg och anlÀggning Norr dÀr öppna intervjuer anvÀndes som metodval. Detta examensarbete har visat pÄ sex faktorer som Àr viktiga för att fÄ framgÄngsrika projekt. Dessa faktorer Àr kalkyl, tidigt insatt i projektet, tydlig information, kundkontakt, engagerade medarbetare och resurser.

I ett försök att lÄta poststrukturalismen nÀrma sig materia, för min studie samman en queer psykoanalytisk syn pÄ subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förstÄelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas pÄverkas. Studien visar att det normata Àr kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap Àr beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap pÄverkas dÀrigenom av faktorer sÄsom rÀdslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn pÄ medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nÄ en (temporÀr) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhÄllande Àven genererar en ökad möjlighet för subversivt motstÄnd. Vidare menar jag att detta kan sÀgas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar sÄsom klass, etnicitet etc..

Sverige Ă€r ett av de frĂ€msta lĂ€nderna inom e-handel. Över 70 procent av Sveriges befolkning handlar varor frĂ„n internet. Trots det har e-handeln av livsmedel inte haft samma tillvĂ€xt som andra varukategorier. Det Ă€r först runt 2008 som företag helt börjat inrikta livsmedelsförsĂ€ljning frĂ„n internet till privatpersoner. En övergĂ„ng till e-handel med livsmedel kan fĂ„ positiva miljöeffekter om det leder till minskat bilĂ„kande.

VÀder och klimat finns alltid i verkliga livet och ofta i spel. Men i spelen Àr det inte alltid vÀdret fungerar som det gör i verkligheten. Man kan sÀga att det finns tre kategorier av vÀder/klimatpÄverkan pÄ karaktÀrer i spel. En dÀr vÀdret/klimatet inte pÄverkar karaktÀren, en dÀr gameplay pÄverkas av det och en dÀr karaktÀren ocksÄ pÄverkas. Vilken av dessa nivÄer föredrar de som spelar? Genom att skapa tre nÀstan identiska animationer med karaktÀren Super Mario, med dessa nivÄer som skillnaderna, testas detta i denna studie.