Teori: Att uppnÄ lÀrande Àr ett komplext samspel mellan olika faktorer. NÄgra viktiga ledord Àr aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glÀdje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lÀrande inom matematik. Syftet Àr att genom att förÀndra arbetssÀtt och pröva mÄnga olika vÀgar för att nÄ de mÄl som finns i kursplanerna, fÄ elever som Àr mer engagerade i matematik och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ bÀttre lÀrande. Utöver att följa elevernas lÀroprocesser och vilka mÄl som nÄs har jag Àven följt elevernas instÀllning till matematikÀmnet för att se om förÀndrade arbetssÀtt pÄverkar lusten och glÀdjen. Resultat: Kunskapstest i tvÄ olika klasser visade pÄ skillnader i förstÄelsen av procentavsnittet till förmÄn för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utlÀsa nÄgra anmÀrkningsvÀrda skillnader.

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid Àr en av barnens rÀttigheter. FrÄgan Àr om barn frÄn olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande pÄverkas av förÀldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk anvÀnds Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser.Tidigare studier har inga entydiga resultat nÀr det rör familjestrukturens pÄverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller förÀldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, dÀremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort Àr att se till förÀldrarnas könstillhörighet, nÄgot denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med bÄda förÀldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförÀlder med. Detta har lett till att studien fÄtt ett antal resultat vÀrt att nÀmna, ett Àr att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda frÄn de som bor med bÄda sina förÀldrar, medan det var genomgÄende negativt signifikant för de som bodde med sin mor, sÄvÀl nÀr det gÀller idrottslig som övrig aktivitet.

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.

En kraftigt o?kande onlinehandel go?r det allt vanligare att konsumenter tvingas uppge personuppgifter i ko?pproces- sen pa? Internet. Personuppgifter kan med teknisk utveckling ocksa? samlas in pa? nya sa?tt, exempelvis med hja?lp av cookies, och konsumenten a?r inte no?dva?ndigtvis alltid medveten om detta intra?ng pa? dennes integritet. Denna studie syftar till att underso?ka kopplingar mellan denna integritetsmedvetenhet och konsumentens ko?pintentioner pa? Internet.

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den frÀmst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjÀrtinfarkt Àr en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste tvÄ decennierna har risken att dö i en hjÀrtinfarkt nÀra halverats, men insjuknandet i hjÀrtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjÀrtinfarkt Àr en stor omstÀllning för individen och mÄnga behöver genomföra livsstilsförÀndringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjÀrtinfarkter. Syftet med studien Àr att belysa faktorer som kan underlÀtta eller försvÄra individens livsstilsförÀndringar efter genomgÄngen hjÀrtinfarkt. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie dÀr Ätta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehÄllsanalys.

Genom vÄr utbildnings gÄng har vi blivit allt mer intresserade av samspelet mellan chef och medarbetare eftersom vi ser att det Àr en förutsÀttning att detta fungerar för att fÄ en vinnande organisation. Trots att vi gÄr mot allt fler decentraliserade organisationer och de bÄda parterna oftast arbetar nÀrmare varandra Àn tidigare verkar utvecklingssamtal vara ett av de fÄ tillfÀllen dÀr medarbetare och chef har en enskild dialog med varandra. DÀrför har vi i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur dessa utvecklingssamtal verkligen fungerar. DÄ vi under vÄr utbildnings gÄng Àven kommit till insikt med att god kommunikation Àr en förutsÀttning för att kunna skapa en relation, har vi valt att Àven se hur denna fungerar parterna emellan och om det Àr den som Àr orsak till eventuella brister i utvecklingssamtalen. Med detta som grund valde vi att i vÄr teoridel skriva om bÄde utvecklingssamtal och kommunikation samt hur dessa samspelar för att fÄ en Àn bÀttre förstÄelse för dessa omrÄden.Vi kontaktade Niklas Andersson, personalsekreterare pÄ Karlstads Kommun, som hjÀlpte oss med urval och kontakter.

Snart femton Ă„r efter det tyska Ă„terförenandet befinner sig landet i nĂ„got av ekonomisk stagnation. I denna uppsats undersöks om Solows neoklassiska modell kan bidra till att kartlĂ€gga orsakerna till detta. För att kunna tydliggöra skillnaderna mellan landsdelarna undersöks f d Öst- och VĂ€sttyskland var för sig och med hjĂ€lp av simuleringar försöker jag se pĂ„ hur utvecklingen för framtiden kan te sig. En tydlig orsak till landets ekonomiska problem verkar vara det lĂ„ga bidraget till tillvĂ€xten frĂ„n arbetskraften. Enligt mina simuleringar verkar nĂ„got överraskande det forna Östtyskland produktivitetsmĂ€ssigt vara pĂ„ vĂ€g ikapp det forna VĂ€sttyskland i ett femtioĂ„rigt perspektiv, till stor del pĂ„ grund av en högre investeringskvot och högre teknisk utvecklingstakt..

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

 Denna undersökning Àr ett försök att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar elevers inre motivation positivt och som bör efterstrÀvas i undervisningen, samt de faktorer som bör undvikas. Underökningen Àr utförd med hjÀlp av, och vÀnder sig frÀmst till elever pÄ Hantverksprogrammet, men kan förhoppningsvis vara till nytta och av intresse Àven för andra utbildningar..

United States is one of the two countries in the world that have not ratified the convention on the rights of the child, and one of the few countries that sentences children less than 18 years to life in prison without parole. Besides this, corporal punishment is legal in all the states of USA. This essay is aimed at researching how these three factors affect one another in the American context and what consequences may come out of it. By the use of reports from NGO's and UN treaties together with various theories about the subject in question, I have looked into the juridical climate for today's young Americans.The conclusion of the essay shows that there is a tendency in the United States to control violence with violence, from a local level and further to a state level. As long as this attitude proceeds, the situation for children at risk for being sentenced to life sentence will not improve..

Genomsnittssvensken har börjat dricka mer buteljerat vatten. Detta gÄr att se pÄ försÀljningen som har ökat kraftigt under de senaste tio Ären. Denna studie undersöker om det finns konsumenter som tÀnker pÄ ÄteranvÀndbarheten av flaskan nÀr de stÄr och vÀljer bland flaskorna pÄ butikshyllan. Uppsatsen avser Àven att kunna ge en tydligare bild av hur vattenflaskors olika egenskaper pÄverkar ÄteranvÀndbarheten av vattenflaskor och vilka behov som blir tillfredsstÀllda genom att ÄteranvÀnda vattenflaskor. Författarna anvÀnder teorier om behov, konsumentsegmentering, flaskornas egenskaper och miljöaspekter för att ta fram en egen modell.

Under IT-boomen i början av 2000-talet slÀpptes regeringens IT-proposition som bland annat behandlade svenska folkets tillgÄng till bredband med hög överföringskapacitet. Kommunerna fick i uppdrag att bygga en infrastruktur för bredband baserad pÄ fiber genom sÄ kallade stadsnÀt. FörhÄllningen frÄn staten var att nÀten skulle byggas enligt en öppen modell som skulle stimulera fri konkurrens och operatörsneutralitet. Detta skulle i slutÀndan resultera i ökad valfrihet för kunden och ett ökat tjÀnsteutbud.I denna magisteruppsats har vi undersökt hur affÀrsmodellen som stadsnÀt ar-betar efter inverkar pÄ tjÀnsteutbudet. Vi har Àven identifierat andra faktorer som pÄverkar tjÀnsteutvecklingen.