Sjuksköterskor vittnar om en allt mer pressad arbetssituation. Höga krav kan Àventyra bÄde sjuksköterskans hÀlsa och patientsÀkerheten. Syftet Àr att beskriva relevanta faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som pÄverkar vÄrdandet. Metoden som anvÀnts Àr baserad pÄ Axelssons modell för systematisk litteraturstudie. De valda artiklarna Àr frÄn olika lÀnder vilket intressant nog visar att sjuksköterskor vÀrlden över verkar ha en liknande arbetsmiljö med liknande faktorer som pÄverkar möjligheterna till att skapa förutsÀttningar för vÄrdande.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus pÄ förutsÀttningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera Ärs erfarenhet av bÄda skolformerna och deras ÄterberÀttande av hela sin skolgÄng, med extra fokus pÄ koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen anvÀnds ett kodschema för att tydliggöra berÀttelsernas gemensamma drag och individernas process för lÀsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lÀrande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men nÄgot de hade gemensamt var att arbetssÀttet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.

För att elever i skolan ska kunna inhÀmta kunskaper behöver de ha fungerande verktyg. Att lÀsa och skriva Àr viktiga redskap för detta ÀndamÄl. Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan behöva anvÀnda sig av alternativa verktyg för att lyckas med sin kunskapsinhÀmtning. Det hÀr arbetet var en del i ett större projekt pÄ Linnéuniversitet. Syftet med studien var att bidra med förstÄelse för om ett multifunktionellt tekniskt verktyg, i detta fall smartphone, fungerar som ett alternativt verktyg som kan öka möjligheterna till en likvÀrdig utbildning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i grundskolan.

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mÄngfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen Àr dels att analysera vad mÄngfald innebÀr för respondenterna dels att undersöka i vilken utstrÀckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill ocksÄ se hur dessa frÄgor framstÀlls i litteratur. Alla tillfrÄgade i undersökningen lÀgger etnicitet i begreppet mÄngfald och alla utom en anger det som det allra första de tÀnker pÄ. Vid utförligare beskrivning nÀmns Àven kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mÄngfalden.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Efter att ha gÄtt tre Är pÄ Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader pÄ ett sÀtt som jag inte varit förut. Eftersom jag sjÀlv kommer frÄn en lÀgre stÄende klass Àn majoriteten av personerna pÄ Konstfack har detta varit pÄtagligt under dessa Är. Jag har fÄtt lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie dÀr jag börjar ifrÄgasÀtta varför jag mÄste underkasta mig dessa och varför jag mÄste osynliggöra min bakgrund pÄ det sÀttet som jag upplevt nödvÀndigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet. I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gÄ emot de regler som jag upplevt finns i konstvÀrlden. NÀmligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt.Jag har provat pÄ att tillÄta mig sjÀlv att skita i dessa regler och gÄ helt efter mitt egna tycke, smak och magkÀnsla.

Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa förestÀllningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?FrÄgestÀllningar - Hur anvÀnds begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i sÄ fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien Àr en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio lÀnder dÀr poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser dÀr islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur erkÀnt duktiga lÀrare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har pÄ eleven bÄde ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mÀnskligt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi valt att observera tre av de lÀrare som medverkade i Tv-dokumentÀren Klass 9A pÄ Dvd. Innan vi gjorde vÄr observation skaffade vi oss en utökad förförstÄelse genom att ta del av vad bÄde forskning och annan relevant litteratur tar upp inom omrÄdet kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lÀrarens yrkesroll.Resultatet av vÄr studie visar att det finns nÄgra saker som Àr viktiga för att skolan ska bli en plats dÀr elever kÀnner trygghet och lust till lÀrande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lÀrarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och pÄ det personliga planet..

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka avtryck ett kompetensutvecklingsprojekt i svenska som andrasprÄk sÀtter hos de deltagande lÀrarna och deras undervisningspraktik. Kompetensutvecklingen genomfördes pÄ en skola dÀr majoriteten av eleverna Àr flersprÄkiga och mÄluppfyllelsen Àr lÄg. I studien följs tre lÀrare under projektets gÄng, dvs. över tvÄ terminer. Undersökningen har drag av ett aktionsforskningsprojekt, dÄ jag har varit bÄde lÀrarnas handledare under kompetensutvecklingen samt genomfört undersökningen.

I detta arbete har vi undersökt vilka faktorer som Àr viktiga för ett lyckat införande av CASE verktyg i en organisation. I arbetet har vi utgÄtt ifrÄn de faktorer som teorin föresprÄkat och jÀmfört dessa med den empiri som vi har undersökt. De faktorer som vi har funnit i litteraturen har vi delat in i grupperna organisatoriska faktorer, utvecklingsfaktorer och stödjande faktorer. Vi har funnit att hanteringen av dessa faktorer i mÄnga fall skiljer sig mellan teori och empiri. UtifrÄn undersökningen har vi dragit slutsatsen att utvecklingsfaktorer har varit den grupp av faktorer som har pÄverkat införande mest i de undersökta företagen..

Musikmarknaden har genomga?tt stora fo?ra?ndringar da?r fysiska inko?p av CD-skivor fasas ut till fo?rma?n fo?r molnbaserade tja?nster med stro?mmande media. Konsumenternas vanor fo?ra?ndras i takt med denna utveckling da?r sociala medier och andra Internetbaserade tja?nster fa?r en allt sto?rre roll. Syftet med denna uppsats a?r att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende pa? musik.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lÀr sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. TvÄ lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrÄn kursmÄl i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och tvÄ naturbruksklasser. Undersökningen visade inga pÄtagliga skillnader mellan vilka som lÀrde sig mest, dock fick memorygrupperna ett nÄgot bÀttre resultat Àn de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever pÄ teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses pÄ enskilda frÄgor.

Globaliseringen av vÄr vÀrld har medfört att mÄnga företag idag verkar pÄ flera marknader över hela vÀrlden. Vid intrÀde pÄ en ny marknad i ett nytt land finns det flera saker företaget mÄste tÀnka pÄ, en av sakerna Àr vilken marknadsföringsstrategi som skall anvÀndas. Företag kan antingen vÀlja en standardiserad eller en anpassad marknadsföringsstrategi dÀr standardisering innebÀr att de anvÀnder samma strategi för samtliga marknader. Anpassad marknadsföringsstrategi innebÀr dÀremot att företaget tar hÀnsyn till de lokala omstÀndigheterna och utformar sin strategi efter detta. Syftet med denna rapport Àr att klargöra vilka faktorer som spelar roll i valet av marknads-föringsstrategi nÀr ett företag ska ta sig in pÄ en ny marknad. Genom den teoretiska undersökningen fann vi ett antal faktorer som pÄverkar valet av mark-nadsföringsstrategi. Dessa faktorer Àr produkt, kultur, preferenser, socialt/etik, lagar/politik, fysisk miljö, demografi, teknologisk & ekonomisk utveckling. Resultatet av vÄr empiriska undersökning, som Àgde rum i Dubai med tre företag inom mat- och dryckesbranschen, visade att ovanstÄende faktorer pÄverkade de undersökta företagen i deras val av strategi.

Relationer mellan ko?pare och leveranto?ren har funnits lika la?nge som det funnits handel. Relationsmarknadsfo?ring beskrivs idag som viktig fo?r fo?retag da? strategin anses hja?lpa leveranto?rer i dess stra?van efter lo?nsamma kunder. Vissa forskare beskriver dock relationsmarknadsfo?ringens effektivitet som la?g och menar att andra faktorer a?r betydligt viktigare da? en kund ska va?lja leveranto?r.Syftet med denna studie a?r att utforska hur effektiv relationsmarknadsfo?ring a?r i en leveranto?rs stra?van att o?ka inta?kter och etablera kundrelationer.Vilka faktorer pa?verkar en ko?pbeslutprocess vid inko?parens val av leveranto?rer? Hur stor roll har relationskapandet vid en inko?pares val av leveranto?r?Sex semi- strukturerade intervjuer, da?r inko?pare var respondenter, la?g till grund fo?r det empiriska materialet i studien.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur vÀl vi lyckats motivera eleverna till eget skrivande genom varierade och kreativa skrivövningar. Denna undersökning har bedrivits vid tvÄ olika skolor med elever i Ärskurserna 3?4 och vi kallar dessa för A och B. Klass A bestod av 20 elever och klass B av 24 elever. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder, i form av enkÀter och intervjuer.