Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ungsocialisternas förestÀllningar om arbetarklassen. Den teoretiska utgÄngspunkten för undersökningen Àr tanken om att klass Àr nÄgot som skapas genom sprÄket som utvecklats av bland andra E P Thompson, Gerath Stedman Jones och Joan Scott. 1910 bildades en ny nationell fackförening i Sverige, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), vilket markerar undersökningen början och slut. Ungsocialisterna var drivande i bildandet av SAC och dÀrför Àr det intressant att studera deras syn pÄ den klass de ville organisera. Materialet för studien bestÄr av ungsocialisternas tvÄ officiella tidningsorgan ? Brand och Nya Folkviljan ? under perioden 1909-1910.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om de gotlÀndska studie- och yrkesvÀgledarna arbetar med genus-, klass- och etnicitetsfrÄgor. Vi vill ta reda pÄ vilka metoder som anvÀnds och om nÄgot samarbete sker runt dessa frÄgor. Utöver detta Àr vi intresserade av att ta reda pÄ om verksamhetscheferna tar ansvar för detta uppdrag och formulerar hur man har tÀnkt sig att arbetet skall gÄ till. Intresset har vÀckts under vÄr tid pÄ studie- och vÀgledarutbildningen i Stockholm och frÀmst som ett resultat av vÄr B-uppsats, dÄ vi granskade vilken kunskap rektorerna hade om studie- och yrkesvÀgledarnas kompetens och i vilken mÄn studie- och yrkesvÀgledning hade tagits upp i rektorsutbildningen. Vi fann att rektorerna hade mycket liten kunskap om vÀgledning och att rektorsutbildningen inte hade berört detta omrÄde alls.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man som musiklÀrare kan arbeta och agera för att stÀrka enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrÄn detta syfte formulerades följande forskningsfrÄgor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att frÀmja lÀrandet och stÀrka elevers sjÀlvförtroende och pÄ vilket sÀtt kan bedömning vara till hjÀlp för elevens fortsatta lÀrande samt hur pÄverkar musikÀmnets konstnÀrliga och vetenskapliga karaktÀrsdrag lÀrandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lÀrare som Àr eller har varit musiklÀrare pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ mÄnga olika faktorer som pÄverkar enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende, bl.a. lÀrarens syn pÄ bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmÄga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmÄgor tillsammans förklarar lÀsförstÄelse hos barn i första klass. LÀsförstÄelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i Ärskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmÄl. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i lÀsförstÄelsen hos deltagarna. Slutsatsen Àr dÀrmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar lÀsförstÄelse i Ärskurs ett..

Vi har i vÄrt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att pÄverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns Älder, den fysiska miljön samt pedagogers förhÄllningssÀtt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, dÀr vi har anvÀnt oss av metoden triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa vÄra frÄgestÀllningar frÄn flera hÄll och dÀrmed fÄtt en högre validitet. I vÄr undersökning har vi kommit fram till, att bÄde pÄ förskola och inom skolan ansÄg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det pÄverkar elever och lÀrare, hur elever och lÀrare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar Àven hur matematikundervisningen pÄverkas av det klassrumsklimatet och hur lÀrare arbetar för att fÄ fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet Àr inte en del av det hÀr examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet pÄverkar elever och lÀrare, hur klassrumsklimatet pÄverkar det matematiska lÀrandet hos eleverna samt en jÀmförelse av elevers och lÀrares syn pÄ klimatet i klassen.

Konkurrens av privata aktörer pÄ skolomrÄdet verkar inte leda till ökad effektivitet, snarare tvÀrt om. Effekten pÄ medelbetyg verkar vara marginell, samtidigt som de elever i en kommun som redan har svaga resultat drabbas negativt, och effekten i det sambandet kan vÀxa över tid. De elever som drabbas behöver inte vara samma som gÄr i friskolorna. Friskolor ser ut att ha en kostnadsdrivande effekt. Inom den teori som kallas New Public Management antar man att marknadens strukturer kan föras över pÄ den offentliga förvaltningen, men det verkar inte stÀmma pÄ skolomrÄdet.

Syftet med uppsatsen Àr att studera de tvÄ huvudkaraktÀrerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i sÄ fall hur deras egenskaper Àr formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de pÄverkas av att röra sig mellan olika samhÀllsklasser. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr att det inte enbart gÄr att analysera en maktordning utan att Àven ta hÀnsyn till andra maktordningar.Jag har utgÄtt ifrÄn Maria Nikolajevas uppstÀllning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar bÄde förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktÀrernas egenskaper Àr mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan frÄn överklassen sÀtter större vÀrde pÄ sig sjÀlv, medan pojken frÄn underklassen vÀrderar sig sjÀlv lÀgre. Hon har Àven haft tillgÄng till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte Àr lika trÀnad som hon Àr och dÀrmed mer kÀnslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.KaraktÀrerna pÄverkas av möten med andra klasser pÄ sÄ sÀtt att de omvÀrderar synen pÄ sig sjÀlva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Bakgrunden till detta arbete var att jag ville fÄ ökad kunskap om vad man kan anvÀnda för vÀxter i Norrbotten zon VI som Àr mina hemtrakter. I utbildningen riktas ofta undervisningen in pÄ vÀxter som klarar sig upp till zon IV. Jag ville ta reda pÄ vad det Àr för vÀxter som man anvÀnder i praktiken i zon VI och om det fanns nÄgon Àventyrslusta gÀllande nya lignoser. AnvÀnder kommunerna bara vÀxter som i litteraturen anser klara zon VI eller planterar man Àven vÀxter som enligt litteraturen endast anses klara lÀgre zoner? Arbetet innehÄller litteraturstudier, telefonsamtal och personliga intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som Àr vanligt förekommande i den förskola som ingÄr i studien. UtifrÄn ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, Älder, klass, etnicitet och funktionsnedsÀttning i den valda barnlitteraturen. Detta har Àven gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mÄngfald av karaktÀrer, eller ifall makt tillskrivs karaktÀrer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha pÄ förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktÀrer som bÄde följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker.

I det hÀr examensarbetet behandlas problematiken i krypgrunder i allmÀnhet och för Kungsmadskolan i VÀxjö i synnerhet, dÀr undersökning av energiförlust samt en klimatutredning gjorts för nuvarande konstruktion. En lÀmplig energieffektiviserande ÄtgÀrd i form av tillÀggsisolering tas fram och dess pÄverkan pÄ klimatet i krypgrunden utvÀrderas. Kalkyler innehÄllande investeringskostnad och Ärlig besparing presenteras..

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar ett utav de viktigaste besluten en mÀnniska tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning Àr det svÄrt att reda ut orsaksamband eftersom det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den hÀr studien bekrÀftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan pÄ yrkesvalet.

Studien syftar till att undersöka problemlösningsprocessen dÄ elever arbetar i grupp med matematiska problem samt uppmÀrksamma de uttrycksformer som anvÀnds. En jÀmförelse mellan skolÄr fem och skolÄr nio görs för att upptÀcka betydelsefulla skillnader. Metoderna som anvÀnts Àr kvalitativa i form av observation och intervju. TvÄ grupper frÄn respektive skolÄr har studerats, dÀr varje grupp bestod av tre elever. Resultatet visar att grupperna i klass 9 Àr mer resultatinriktade och uppvisar en enkelriktad problemlösningsprocess, samtidigt som grupperna i klass 5 vid flertalet gÄnger gÄr tillbaka i problemlösningsprocessen och vÄgar göra kvalificerade gissningar.

Den svenska vindkraftsetableringen har inte kommit att utvecklas i den takt det var tÀnkt, det vill sÀga 10 TWh till Är 2015. Om detta ska införlivas krÀvs det att kommunerna runt om i Sverige sÀtter igÄng med vindkraftsplaneringar med detsamma. Studiens syfte var att studera fyra kommuner: Karlskrona, Sundsvall, Bjuv och LuleÄ - dÀr Karlskrona kommun kanske har kommit allra lÀngst i sin vindkraftsetablering. Vad som gör en kommun ?positiv? respektive ?negativ? till vindkraft i allmÀnhet, kan bero pÄ ett flertal faktorer dÀr bland annat miljölagstiftningens lagar spelar in.