Det gÄr inte att förutsÀga exakt hur klimatet förÀndras, klimatexperter har dÀremot tagit fram sannolika scenarier. Klimatet pÄverkar trÀd i stÀder och har dÀrför en ekonomisk, ekologisk och upplevelsemÀssig tyngd. Uppsatsens utreder hur tio av de vanligaste trÀden i nyplanteringar i offentlig miljö i UppsalaomrÄdet pÄverkas av förvÀntat klimat Är 2100. KlimatförÀndringar i UppsalaomrÄdet utreddes genom litteraturstudie. För att definiera vilka trÀd som Àr bland de vanligaste intervjuades tio landskapsarkitekter och tvÄ andra vÀxtexperter. För att bestÀmma hur trÀd troligen pÄverkas sÄ granskades litteratur rörande vÀxtfysiologi och trÀd.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar ett utav de viktigaste besluten en mÀnniska tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning Àr det svÄrt att reda ut orsaksamband eftersom det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den hÀr studien bekrÀftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan pÄ yrkesvalet.

Tidigare studier har visat att ett teams prestation bland annat pÄverkas av den psykologiska tryggheten i teamet. NÄgra faktorer som i tidigare forskning har visat sig ha samband med psykologisk trygghet Àr ledarens beteende, organisatoriskt stöd, informell maktfördelning och tillit och respekt inom teamet. Denna studie syftade till att utforska vilka faktorer som bidrar till psykologisk trygghet i team. Tio respondenter i tvÄ olika team intervjuades; ett team med en medelhög psykologisk trygghet och ett team med en hög psykologisk trygghet. I analysen jÀmfördes de tvÄ teamen med varandra och resultatet visade bÄde likheter och skillnader mellan teamen.

Studiens syfte Àr att undersöka om barn och förÀldrar kÀnner till instrumentet trumpet och vilka förestÀllningar de har om detta instrument. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vad vet 6-7 Äringar och deras förÀldrar om instrumentet trumpet?Vilka förestÀllningar har de om instrumentet trumpet? För att ta reda pÄ dessa frÄgor har jag genomförd en enkÀtstudie i Arvika med barn i första klass och deras förÀldrar. 33 vuxna och 34 barn frÄn sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen. Resultaten visade att kunskapen om trumpet Àr ganska stor bland 6-7 Äringarna och deras förÀldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad trumpet Àr och över en tredjedel av de 67 respondenterna kÀnner till nÄgon som spelar trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ?kÀndis? pÄ trumpet, istÀllet kÀnner de till vÀnner eller bekanta som spelar.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Jag intresserar mig i stort för berÀttande av olika slag och vems berÀttande som fÄr ta plats. En del berÀttelser omvÀrderar vÄr förstÄelse av vÀrlden, medan andra förstÀrker den förstÄelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll dÄ de kan ses som förebilder som vi förhÄller oss till nÀr vi skapar vÄra Äsikter och vÀrderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats pÄ SVT under vÄren. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka bilder av lÀrare som visas i media.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartlÀggningen har vi kunnat synliggöra klimatet pÄ skolan och föreslagit olika sÀtt att förÀndra detta i positiv riktning. De metoder som anvÀnds i studien Àr kvalitativa och de bestÄr av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med förÀldrar och elever frÄn skolan. Resultaten visar bland annat att mÄnga förÀldrar uppfattar rasterna som ett osÀkert omrÄde för eleverna.

Produktionsstyrningen pÄ företagen runt om i vÀrlden Àr i stÀndig förÀndring. Ett begrepp som ofta anvÀnds för japanska logistiska idéer Àr Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror pÄ vilken författare man lÀser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT.En del av Just-In-Time som mer sÀllan tas upp i litteraturen Àr faktorer som ibland anses som grundlÀggande för att JIT ska fungera framgÄngsrikt pÄ företagen. MÄnga av dessa faktorer Àr nÄgot mjukare aspekter av Just-In-Time.

Det Àr tÀnkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen gÄr nionde klass, ser pÄ matematikÀmnet i relation till sig sjÀlva, beroende pÄ vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vÄr egen undersökning, som har gjorts pÄ uteslutande elever som gÄr i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur Àr det meningen att just dessa mÄl skall uppnÄs. Förhoppningen Àr att detta arbete skall öppna vÀgar till framtida, djupare undersökningar som kommer att frÀmja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för sÄvÀl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig sÄvÀl till lÀrare som lÀrarstuderande. Det kan Àven vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Uppsatsens övergripande syfte Ă€r att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar pĂ„verkar delaktigheten, och hur dessa faktorer pĂ„verkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhĂ€mtats genom tio kvalitativa intervjuer pĂ„ tvĂ„ enheter inom en kommun belĂ€gen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande Ă€r; visa intresse, förtroende, tillgĂ€nglighet, tillĂ„tande, belöning och engagemang.

VÄrt syfte med detta arbete var att lÀra mer om infÀrgning som undervisningsmetod och hur detta pÄ verkar elevers motivation. Vi genomförde ett projekt med infÀrgning mellan matematik och byggÀmnet i tvÄ klasser pÄ Byggprogrammet. Meningen var att undersöka hur projektet pÄverkade elevernas motivation. Vi identifierade tre faktorer, kompetens, autonomi och anknytning, som grundlÀggande för motivation och undersökte detta med tvÄ stycken standardiserade enkÀter. PÄ grund av faktorer som inte ligger inom vÄr kontroll fick vi ett stort bortfall av undersökningspersoner och undersökningen uppvisar ingen signifikant skillnad..

Med ett förĂ€nderligt klimat kommer vi möta stora pĂ„frestningar och för att anpassa oss till bĂ„de det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. KlimatförĂ€ndringarna kan medföra stora effekter pĂ„ samhĂ€llets funktioner och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa stora pĂ„frestningar pĂ„ samhĂ€llet. I denna uppsats har vi valt att titta nĂ€rmare pĂ„ klimatanpassning pĂ„ kommunal nivĂ„. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förĂ€ndrats över tid.

Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begrÀnsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har nÄgon form av internredovisning, Àven om den inte alltid Àr sÄ formaliserad. Endast de tvÄ företag som har den mest utvecklade internredovisningen Àr sjÀlva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begrÀnsande faktorer vi har identifierat Àr kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillvÀxtambitioner och rÄdgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka rÀknestrategier som elever i skolÄr 1 och 2 anvÀnder dÄ de löser additionsuppgifter. Syftet Àr att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever frÄn en klass, som bÄde bestÄr av elever i skolÄr 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrÄn fenomenografin och variationsteorin har variationer i elevernas rÀknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i bÄde skolÄr 1 och 2 visade sig vara ett- och ett rÀkning och dÄ ofta tillsammans med fingerrÀkning, som ett konkret hjÀlpmedel.