Syfte: Studien avser att undersöka hur förskollärares behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan tillgodoses. Syftet preciseras med följande frågeställningar:? I vilka situationer tar förskollärare kontakt när de behöver hjälp i verksamheten?? Vad förväntar de sig att specialpedagogen ska hjälpa till med?? Skiljer det i vilka situationer olika förskollärare anser att en specialpedagog bör kontaktasTeori: Studien utgår från ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gällande studien, förskollärarna och specialpedagogen, ska ses utifrån ett öppet system. Mänskligt handlande liksom mänskliga problem uppstår i samspel med andra.

Utifrån antagandet att individer är nyttomaximerare riskerar organisationer att genom prestationsmätning och incitamentsystem förstärka ett icke avsett beteende. Incitamentsystem i form av provision är vanligt inom säljyrket vilket torde göra ett aktivt arbete med utformning av styrsystem viktigt för säljande organisationer. Uppsatsen utgår från ett synsätt där en organisations olika delsystem inom ekonomistyrningen anses behöva helt överensstämma för att medarbetares faktiska beteende ska överensstämma med det av organisationen avsedda beteendet. Genom en fallstudie av ABC Bil, där intervjuer med säljare och personal på ledande befattning utförts, undersöks hur säljande organisationers olika delsystem inom ekonomistyrningen överensstämmer samt om säljares faktiska beteende överensstämmer med det av organisationen avsedda beteendet. Uppsatsen kommer till slutsatsen att ABC Bils olika delsystem inom ekonomistyrningen helt överensstämmer och att det även råder total överensstämmelse mellan säljarnas faktiska beteende och det av organisationen avsedda beteendet. Detta leder till att uppsatsen ger stöd till det teoretiska synsätt som utgjort uppsatsens utgångspunkt. .

Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vård Institution: Institutionen för vårdvetenskap och hälsaKurs: LVO 110, Vård och omsorg för lärare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ÖrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vårdpersonal är omvårdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vårdarbetet ska bli så professionellt som möjligt. Inom palliativ vård är det särskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krävs eftersom de döende personerna och deras anhöriga är i en speciell situation. I problemformuleringen berättar vi att det är många vårdgivare som tycker att det är svårt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur läraren kan gå till väga inom undervisningen av palliativ vård och av den anledningen är det svårt för läraren att hantera uppgiften.

Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning omrelationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med destuderandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka omdet finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olikakaraktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen.Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuatlärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) delsFörsvarsmaktens tekniska skola (FMTS).För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det ärMarton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier omkonstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar påatt det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val föratt examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart enkontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnaderi uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger iuppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planermed hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomfördautbildningen..

Denna studie syftade till att belysa vad som i musiklektionssammanhang får gitarrelever att uppleva lust att lära och vad som ökar respektive minskar deras motivation att öva på sitt/sina instrument ur ett elevperspektiv. Studien syftade även till att diskutera vikten av kvinnliga förebilder inom musikvärlden samt att undersöka om pojkar respektive flickor resonerar olika om en framtid med musiken i sina liv. En fenomenologisk metod har tillämpats för att uppnå syftet och datainsamlingen skedde genom kvalitativa forskningsintervjuer.Resultatet visar att det essentiella i elevernas upplevelser av vad som ökar deras lust och motivation är Personligt inflytande, Lärarens positiva bemötande och Känsla av sammanhang och gemenskap. Det essentiella i deras upplevelser av vad som minskar lusten och motivationen är Att inte förstå varför, Att inte bli sedd som individ, Bristen på personligt inflytande och Känslan av att inte utvecklas. Studien kan även konstatera att kvinnliga förebilder är av stor vikt inom musikvärlden för ? utöver att finnas där som inspirationskällor för kvinnor att identifiera sig med ? att påvisa det faktum att det faktiskt är möjligt att lyckas som kvinna i de mansdominerade områdena inom musikerbranschen..

Arbetet tar sin utgångspunkt i resan och blicken som faller på de förbipasserande landskapen, vari det undersöker landskapet som representation i samband med identitet och det cirkulära sammanhang där det fysiska landskapet faktiskt formas av vår bild av det. Frågeställningen om hur vi upplever förbipasserande landskap utforskas genom en teoribas och en självobserverande fallstudie bestående av film, bild och skrivna reflektioner från en resa i Sydeuropa från sommaren 2013. Med utgångspunkt i konstteoretiska, turismvetenskapliga, kulturgeografiska, landskapsteoretiska och filosofiska texter utforskas landskapet som representation, identitet och verkligheten så som vi uppfattar den. Susan Sontags essäverk On photography (1977) används som en röd tråd i arbetet och får representera tankarna kring representationens definition. I en ansats att luckra upp gränssnittet mellan ett konstnärligt och vetenskapligt förfarande är fallstudien en självstudie där jag i reflektionerna undersöker mig själv som studieobjekt och hur jag ser och har sett på de förbipasserande landskapen under resan, samt hur min upplevelse förhåller sig till den socialt konstruerade turisten.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

I vårt moderna samhälle är sättet vi organiserar intima relationer på föremål för offentlig diskussion och statt i förändring. Detta skriver Anthony Giddens om i boken Intimitetens omvandling (1992). På senare tid har en relationsform som kallas för relationsanarki (RA) vuxit fram. Mitt syfte är efter en kritisk läsning av Giddens undersöka relationen mellan hans teori och RA som praktik och erfarenhet. Som kontrast eller nyansering av Giddens tas också Zygmunt Bauman upp.

Den här uppsatsen syftar till att beskriva svenska journalisters förhållningsätt till sittdemokratiska uppdrag. Vilket demokratiskt ideal strävar journalisterna mot genom sinayrkesideal? Och vilket demokratiskt ideal betraktar journalistkåren som önskvärt? Gynnarjournalisterna sina egna demokratiideal i sin yrkesroll? Eller finns det en diskrepans mellanderas demokratiideal och den typ av demokrati som de faktiskt bidrar till? Frågorna besvarasgenom att kartlägga journalisternas förhållningssätt till två polära demokratimodeller ?elitdemokrati och deltagardemokrati. För att klargöra vilken demokratimodell somjournalisternas yrkesideal motsvarar bäst analyseras yrkesidealens förhållningssätt till olikakrav som demokratimodellerna ställer på journalistiken. Journalisternas generellademokratiideal undersöks därefter genom enkätundersökningar.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Studien bygger på tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgång. Studien har utförts utifrån ett elevperspektiv med utgångspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjälp av livsberättelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske på så sätt kunna bidra till förståelsen av elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar utgår därför utifrån berättelseforskningens struktur i form av intrig och vändpunkter. Litteraturen; tidigare forskning på området samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av särskilt stöd ser ut idag.

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förändras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, ställs också krav på revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhållanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvärld harlett till ett behov av effektiviseringar, något som gjorts möjligt med hjälp avinformationsteknologi, men även ett behov av harmoniserad lagstiftning då företagverkar globalt över landsgränserna.Denna harmoniserade lagstiftning har på senare tid influerats starkt av det ökade fokuspå interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhällspåverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fått större fokus irevisionen, och dels börjat präglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,främst i form av IT-system. Det är naturligt att revisorerna själva inte besitter dentekniska detaljkunskap som många gånger krävs för att på ett tillräckligt grundligt ocheffektivt sätt utvärdera dessa IT-system, varpå man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen ställs dock utförliga krav på att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta då det alltjämt är ordinarierevisor som är ansvarig för revisionen och dess resultat. Vår fråga är således omrevisorn har tillräcklig kunskap och förståelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvärdera dennes arbete.Syftet med denna frågställning är att, med regleringen på området som grund, få klarheti vad som faktiskt krävs av revisorn gällande förståelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt ställer vi oss frågande till vad som faktiskt kan krävas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla de förhållanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av någon av Big Four-byråerna.Vi har använt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fått, och få respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter påområdet utan att bli styrda och hämmade av precisa frågeställningar från vår sida.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.