Vi har i den här uppsatsen fokuserat på hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan användas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT används samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vår empiriska undersökning i en förskoleklass där det arbetade två pedagoger. Efter vår inventering blev pedagogerna förvånade över att de hade så mycket IKT-relaterat material i klassrummet.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort går till i två verksamheter med avseende på information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har använt oss av semistandardiserade personliga intervjuer på lednings-, facklig och individnivå, i två tillverkande företag. Det material som vi erhållit ligger till grund för vår analys och våra slutsatser som vi har arbetat med utifrån vår problemdiskussion. Slutsatser: I de två tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anställda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen på delaktighet skapade dålig eller ingen acceptans till förändringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anställda och resultatet blev inte det ledningen förväntade sig.

Syftet med vår studie är att studera förhållandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vi ämnar också studera effekten av analytikernas uttalanden på företagens aktiekurser. Därmed undersöker vi indirekt hur marknaden som helhet utvecklas med koppling till analytikernas vinstprognoser. Vi använder en kvantitativ studie, där vi genom regressionsanalys undersöker sambandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vidare användes ?Event study? metoden och finansiell marknadsdata för att möjliggöra undersökningen.

SammanfattningAsa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna ? Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren. Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare.

För uppsägning på grund av personliga skäl krävs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt åsidosatt sina åligganden". Lagen om anställningsskydd innehåller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebär, utan detta har lämnats till rättstillämpningen att avgöra. Vårt syfte med denna uppsats var därför att först och främst klargöra begreppen, uppsägning på grund av personliga skäl och avskedande, och därefter undersöka de fall där uppsägning eller avskedande har förelegat på grund av misshandel, som skett på eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville också visa på i vilka situationer som begreppen är tillämpliga och vad som skiljer dem åt. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall där misshandeln ej skett på eller i anslutning till arbetsplatsen.

Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nå andra mål än ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundläggande idéer håller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad är det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte främst är vinstinriktade? Syfte: Uppsatsen ämnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation.

Syftet med studien är att få kunskap om hur bankernas rekryteringsprocess ser ut och om den är anpassad efter de förhållanden som råder i dag.Inför studien har vi antagit en hermeneutisk verklighetssyn. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi har fokuserat på teorier rörande behov, gruppdynamik, traditionella bedömningsmetoder samt olika tester.Intervjuer med sju respondenter har genomförts, varav fyra arbetar inom HR-funktioner, två är avdelningschefer och en facklig representant.En viss anpassning efter rådande förhållanden finns hos bankerna i form av ökade krav på individerna som söker. Annars ser bankernas rekryteringsprocesser ut som de i princip alltid gjort, vilket betyder att de använder sig av traditionella bedömningsmetoder samt kompletterande tester..

Detta är en enkätundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsättningar deras utemiljö har, både den egna gården och närområdet. Den undersöker även om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör någon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de något åtgärdsprogram om de anser att någon ligger efter.Det är 18 informanter som har besvarat enkäten och de arbetar på fem olika förskolor.Två av fem förskolor anser att deras utemiljö är bra och fyra av dem har tillgång till naturområde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturområde i direkt anslutning till förskolan med de åker med buss till andra områden. De två som ansåg att deras utemiljö var mindre bra ansåg att gården var för liten och inte så utmanande.De flesta ansåg att de har goda eller tillräckliga kunskaper om barns motoriska utveckling även om många anser att de aldrig kan få för mycket av den kunskapen.

Uppsatsens syfte var att undersöka varför Pitebygden stod utanför Hungerrörelsen våren 1917, samt att studera rörelsen utifrån ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv. För att undersöka detta har dels en fallstudie på Pitebygden gjorts, dels en komperativ studie mellan två lokala- och två rikstäckande tidningar. Jag har konstaterat att Hungerrörelsen bör i första hand ses ur både ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv, då dessa båda faktorer visade sig hänga ihop. Med utgångspunkt från detta drar jag slutsatsen att Pitebygdens uteblivna reaktioner kan förklaras utifrån bättre försörjningsmöjligheter och avsaknaden av en facklig och en politisk organisation. Det finns även uppgifter i uppsatsen som tyder på att liberala och frisinnade strömningar, samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsens starka grepp om bygden kan ses som en bidragande orsak till att Pitebygden kom att stå utanför Hungerrörelsen 1917..

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud.Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förståelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för människors identitetsskapande processer?Vilken förståelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa medlingens metod när det gäller förståelse av människors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrån Margaret Archers (2002) teoribildning gällande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gällande begreppet face, i relation till Transformativ medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som använder sig utav transformativ medling.Transformativ medlings teoribildning bygger på ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stärkas genom att tillföras förståelse gällande identitetsskapande processer och konflikt utifrån Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..