Our aim in this study is to explore if the schoolchildren?s written language differs from the?National tests? in Swedish and from Facebook. We specifically want to see if we candiscover words and expressions mainly from the English language or other languages in the?National tests? in Swedish written by the schoolchildren in the ages between 18-20 yearsold. The methods that we used to discover the results in this study was; to interview threeteachers, have 30 schoolchildren answer a questionnaire survey, analyze 30 written ?Nationaltests? in Swedish by the schoolchildren and finally analyze two Facebook walls from twoschoolchildren.

Titel Den skräddarsydda reklamen ? En kvalitativ studie med syfte att beskriva hur unga kvinnor upplever den riktade reklamen på FacebookFörfattare Anna Höglund Ekehäll och Isabelle ForsbergKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2014Handledare Malin SveningssonAntal sidor och ord 42 sidor och 17867 ord, exklusive bilagor och referenserSyfte Syftet med studien är att beskriva unga vuxna kvinnors upplevelser av den riktade reklamen påFacebook.Metod och material Kvalitativ studie baserad på två fokusgruppsintervjuerHuvudresultat Studien visar att det finns en medvetenhet kring att reklamen på Facebook är riktadsamt en viss kunskap kring hur det går till. Riktandet i sig uppfattas inte som problematiskt, däremot är kategoriseringen i viss del generaliserande på ett sätt som inte uppskattas. Hade kategorierna kalibrerats för att göra reklamen mer träffsäker och reproducera färre stereotyper hade den kunna uppfattas som ett välkommet tillskott i Facebookflödet. Informationen om användarna som Facebook använder för att anpassa och rikta reklamen känns okej för våra intervjupersoner att dela med sig av, om den används till specifikt det.

Sammanfattning:Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer på gymnasiet beskriver och menar sig använda det sociala nätverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och självpresentation. Frågeställningarna vi utgått från har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn på sig själva och andra påverkas av Facebookanvändningen, hur man kan framställa sig på ett lyckat respektive miss-lyckat sätt samt om människors identitet framställs representativt på sidan. Empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer från två olika gymnasieskolor i och i närheten av Göteborg. Vår teoretiska utgångspunkt vid analys av vår empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen där Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit är att Facebook på flera sätt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet.

Med vår studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, där alla kan dela med sig av vad de vill när de vill, så ökar mängden data så pass mycket att markandsförare måste lära sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt länkningar har fått termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus måste företagen lära sig att utnyttja eller bryta igenom.

Alltfler myndigheter och kommuner väljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna är några av argumenten. Målet är att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgängliga. För att lyckas med detta använder man klarspråk. Problemet med klarspråk är att det inte är tillräckligt för vissa målgrupper.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke. Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar:Hur använder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Parken Zoo försökte rädda sin image och påverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har även som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan två texttyper,samt belysa vilka språkliga resurser som används för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benämns som Benoits teori om imagereparation. Materialet består av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade på Facebook från Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrån Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rädda sin image genom att ifrågasätta uppgifterna som framkommit,framhäva goda egenskaper och värderingar samt redogöra för åtgärder som vidtagits och ska vidtas.Jämförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder på attkommunikationen på Facebook kännetecknas av en mer personlig och närhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena är mer auktoritär.

AbstractTitle: The first thing I do when I wake up is to log on to Facebook. A study regarding how users of Social Networks experiences the User Generated production. (Det första jag gör när jag vaknar är att logga in på Facebook. En studie om hur användare av de sociala nätverken upplever den användargenererande produktionen.)Number of pages: 37 (39 including enclosures) Author: Per MagnussonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall semester 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityAim: The ambition with this essay is to examine how the online users of social networks experience the development of the Internet towards Web 2.0, and the enormous User Generated Content emerging from it. How do we receive User Generated Content from other people, and particularly what do we think about our own production.Material/Method: In order to obtain a deeper understanding of the attitudes and perceptions amongst people regarding this subject I used qualitative interviews with 9 people.

Around the year 2007, several news segments appeared in the Swedish media with focus on the social website Facebook. At the time, an increasing number of people in Sweden started to join the social platform and accepted the terms of contract to get access of the website, without further consideration of what they were agreeing to. This resulted in some private individuals felt violated when it turned out that major points of the contract entail that user?s private information, photos, videos and other publications that was shared on the website, were considered property of Facebook cooperation. Even though this incident made users more aware of what they should, and should not publish on the website, the episode did not result in users closing there accounts on Facebook.

Marknadsföring är idag en viktig del i många företag, i takt med samhällets utvecklinghar sättet att marknadsföra sig på förändrats. I de nyare marknadsföringsteorierna har kommunikationen mellan konsumenten och säljaren fått en allt större roll. Marknadsföringen är på väg att lämna transaktionsperspektivet och gå över motrelationsperspektivet. Detta har gjort att företag letar efter alternativa marknadsföringskanaler så som sociala medier. Uppsatsen studerar hur ICA, Willy:s och Vi-Butikerna använder sig av Facebook för att kommunicera med sina medlemmar.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för identitetsskapande via sociala medier, och hur detta identitetsskapande påverkar individens självbild. Frågeställningen var: ?Vilka strategier använder unga vuxna i konstruerandet av sin nätidentitet på Facebook genom statusuppdateringar?? och ?Hur förhåller sig denna nätidentitet till deras självbild?? Som metod valdes Multi-Grounded Theory. Sex personer i åldern 18-23 år deltog i studien. Datainsamling skedde genom observation av informanternas statusuppdateringar, och personliga intervjuer kring dessa.

This report is focused on a research to find out if the Customer Relation Management (CRM) of Quicknet AB works and if their customers are satisfied with it. During this investigation I tried to see if the customers had a need for taking the CRM and use a tool called Social CRM. The report will conclude if the clients of Quicknet think that there is something that can be done in the relation between both parts and how it can be improved. At the same time I am going to build an application which relates to the problems of this report.To solve the problem I am going to do a survey which will include the CRM and also try to find out if the customers of Quicknet share the same thoughts about having a Social Customer Relation Management. Also if this survey shows what the customers think about the CRM, it could improve the relation between Quicknet and themselves. The result from the survey showed two things.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar avsevärt till sjukdomsbördan. Allt mer tid spenderas vid skärm och forskning tyder på negativa effekter på mat-, motions- och sömnvanor. Teknikens utveckling har förändrat skärmtiden. Sociala medier har intagit en viktig plats i mångas liv och skärmtid är inte längre automatisk förknippat till faktorer såsom stillasittande samt möjlighet att äta mer. Forskning om levnadsvanor och sociala medier saknas.Syfte: Att undersöka graden av användning av de sociala medierna Facebook och Twitter samt dess samband med de tre olika levnadsvanorna mat-, motions- och sömnvanor.Metod: Deskriptiv, korrelativ tvärsnittstudie i form av en webbaserad enkätundersökning.

Konsumentens roll har förändrats. Hon har gått från att ha varit en ständigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmåga att påverka och ställa krav. Hennes nya krav innebär att företag tvingas förändra sin syn på kommunikationen som en monolog från företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de två parterna. Trots att kravet på dialog kommit från konsumenten måste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lägga tid på att engagera sig i denna. Sådan problematik utspelas bland annat i sociala nätverk.

AbstractBakgrund: När människor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook ärdet möjligt för andra användare i de sociala medierna att påverka uppfattningen av innehållet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna.Hur detta sker och vad det får för konsekvenser för hur människor uppfattar nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter från massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jämföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) från de tolv största svenska nyhetssajterna under två månader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds på Facebook och Twitter med en kvantitativinnehållsanalys. Två oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik på nyheter, inbäddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) på fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna på Twitter handlade om ett fåtal ämnen (rasism, extremism, feminism och välfärd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gånger på Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gånger mer på Facebook än på Twitter.