Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen..

Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar använder sig av musikrelaterade funktioner på Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta användande. Vi har vidare specifikt valt att avgränsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lägger grunden för vår frågeställning, som lyder; ?Hur och varför använder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner på Facebook?? och ?Vad har användningssättet för relation till det konstanta flödet av information på Facebook??Undersökningen cirkulerar främst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frågor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till användandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstå i Facebookflödet.

Sociala nätverkstjänster, som Facebook, har haft en dramatisk utveckling och ett enormt uppsving i användning. Av denna anledning har omfattande forskningsarbete som har resulterat i många studier format ett kaosartat intryck av vilken kunskap som egentligen finns inom området. Ett av fenomenen som kan observeras på sociala nätverkstjänster är självutlämnande beteende. Sett ur individ och makronivå är detta en säkerhetsrisk, varför de faktorer som medierar detta beteende bör undersökas. I detta examensarbete undersöks via en litteraturöversikt, huruvida faktorerna personlighet, kön, ålder och relationsstatus påverkar beteendet och i så fall hur.

Denna rapport beskriver arbetet med ett projekt som haft målet att skapa rutiner för Philips Sonicares Facebooksida, för att öka engagemanget hos deras följare. Två fokusgrupper har utförts och med hjälp av dessa och tidigare forskning skapades uppdateringsrutiner för Facebooksidan, dessa följdes sedan i tre veckor. Efter tre veckor sammanställdes resultatet för att se vilka rutiner som fungerat och vilka som kunde uppdateras ytterligare. Resultatet visade att inlägg med underhållande innehåll fick mer engagemang från följarna, inlägg med information hade större räckvidd. Bilder ökade engagemanget, de tidpunkter som var bäst att publicera var mitt på dagen eller tidigt på kvällen..

Sociala nätverk, eller så kallade communityn är ett fenomen som fått större betydelse idag och snabbt spridit sig runt om i världen. Communityn Facebook har blivit känd för att den samlar många användare och har en god målgruppskännedom, vilket gör Facebook till en attraktiv marknadsföringsplats som har uppmärksammats av en rad olika företag och organisationer.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar Facebook har som marknadsföringskanal, samt undersöka svenska företag och organisationers användning av Facebook i sin marknadsföring. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vår uppsats bygger på en empirisk studie, med material från ett antal informant-, samt respondentintervjuer. Frågorna har kretsat kring vad våra informanter och respondenter anser kännetecknar Facebook, deras erfarenheter av Facebook som marknadsföringskanal, samt deras åsikter om Facebook som marknadsföringskanal i framtiden. För att få bästa möjliga svar på våra frågor ansåg vi att vi behövde intervjua personer med kunskaper om Facebook från både ett utifrån och ett inifrånperspektiv.Resultatet från vår undersökning visar att marknadsföring på Facebook inbjuder till stor kreativitet hos företagen och organisationerna.

Bakgrund: Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 åren blivit ett populärt begrepp inom marknadsföring. Facebooks betydelse diskuteras även flitigt bland marknadsförare som ett verktyg för relationsmarknadsföring. En ökning har skett i antalet sidor och grupper på Facebook kopplade till företag. För att företag ska lyckas med att skapa attraktiva grupper och sidor på Facebook måste de förstå Facebookanvändarnas preferenser.Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett användarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar Facebookanvändare upplever som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor på Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nätverk.

Undersökningen är gjord ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Jag har valt att utgå från Julia Evetts och speciellt hennes begrepp professionalism inifrån respektive ovanifrån (from within/from above). Syftet är att analysera hur fritidspedagoger i en Facebookgrupp, språkligt sett lyfter fram vilka de är och vad de gör, och på så sätt konstruerar en diskurs som  definierar yrkesrollen och uppdraget. Särskilt  intressant är hur de definierar sitt yrke i relation till lärare, skolledning och de politiker som styr över olika satsningar på skola och fritidshem.Jag har använt mig av diskursanalys som metod för att analysera det empiriska materialet, vilket består av texter från Facebook. Materialet har tematiserats enligt följande: Fritidspedagogens identitet som professionell och Hur definierar man det egna yrkesuppdraget?Resultatet visar att Facebook fungerar som en social arena där fritidspedagoger tillsammans konstruerar en diskurs som definierar yrkesidentiteten och yrkesuppdraget.

Purpose ? The purpose of this study is to identify and describe how consumer perceptions regarding information quality, sender credibility and effect of eWOM-communication differ between Facebook and Prisjakt.Approach ? Based on previous research an analytical model was designed. The parts in the model were the aspects of the problem which the present study aimed to examine. An experimental design was applied in which ten students at Örebro University were exposed to a scenario where they took part of eWOM-communication concerning a specific product on Facebook and Prisjakt and then had to answer questions in an interview. The analytical model formed the base of the interview guide used in the interview and the specific product was chosen with help from a focus group.Implication ? The study illustrates that consumers may perceive the quality higher on Prisjakt while the sender credibility can be perceived higher on Facebook.

Syftet i vår kandidatuppsats var att belysa gymnasieungdomars egna berättelser av sin presentation på Facebook och Instagram, och hur användandet påverkar deras identitetsskapande samt deras tankar kring användandet av dessa sociala medier. Vår studie är gjord utifrån en kvalitativ ansats där vi intervjuat nio ungdomar i tre fokusgrupper. De använda teorierna i studien består av det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman och modernitet och självidentitet av Anthony Giddens. Tillsammans med dessa används också aktuell forskning inom området.Resultatet visar att Facebook och Instagram är en stor del av gymnasieungdomarnas vardagliga liv och att de deltar för att de inte vill vara utanför. Forumen står för kommunikation med kontaktnätet, underhållning och vardaglig uppdatering om event och publicering av bilder på speciella händelser.

Friend lists allow Facebook users to group their friends and may be used to share certain information only with those in a specific list. This function has been around for several years, but has never gained any particular popularity among users, most of whom probably did not know it even existed a couple of years ago. In the fall of 2011, however, the function was updated and made more visible on the site.There are several possible uses of friend lists, such as privacy control, filtering of the news feed, self-presentation and targeted information sharing. This paper aims to investigate the extent to which friend lists are used by students today, as well as why students actually use their lists, i.e. for what purposes.Judging from the results of this study in comparison with earlier research, there seems to have been a somewhat recent increase in the awareness of the fact that friend lists actually do exist, but still most users tend not to utilize them.

På Facebook är man författare till sin egen digitala självbiografi. Sociala medier och socialanätverk har gjort det möjligt för användare att kunna forma den bild av sig själv man vill visaomvärlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man använder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder säger om användarens identitet. Med hjälp av tidigare forskning samtvår egen studie bestående av intervjuer och enkäter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och känna gemenskap med andra människor/användare. Användarnavi undersökte vill visa den bästa bilden av sig själva samtidigt som användarna vill visa en såverklighetstrogen bild som möjligt.

This thesis is a study of Facebook users? beliefs attitudes and behaviour towards personalised adverts on the site, using Wang & Suns theory about the relationship between beliefs and attitude toward online advertising (ATOA) and the connection between attitude and behaviour. The result, based on qualitative research and interviews, will introduce a deeper understanding and interpretation of users? beliefs, attitudes and behaviour toward personalised adverts. The result showed that people perceive the site?s personal adverts as intrusive and interfering with their personal space and the purpose of the site.

The aim of this study was to investigate how selected municipalities? use social media, with a focus on how they are working to increase the dialogue between municipalities? and residents. To answer the purpose of the study three questions has been formulated: how do the communicators use social media in their daily work? What opportunities and challenges are the municipalities? experiencing with Facebook? How do they work with Facebook to increase dialogue with citizens?The theories that has been used in this study is Cutlip?s and Grunig?s public relations theories, Shannon and weavers communication model, Cutlip?s and Heath?s theory of issue management and Jenkins theory of convergence culture. The method that has been used in this study is qualitative semi-structured interviews and the analysis is done with a thematic text analysis.

Idag är det nödvändigt för alla företag att fokusera på att skapa långvariga kundrelationer.Customer relationship management (CRM) gör det möjligt för företag att spåra kundersinteraktioner med företag. Det har blivit alltmer viktigt för företag att vara aktiva inom socialamedier för att skapa både kundengagemang och långsiktiga kundrelationer. Facebook är detmest använda forumet som företag idag använder. I samband med sociala mediers utvecklinghar ett nytt koncept utvecklats för att integrera sociala medier i traditionella CRM-system somkallas Social CRM (SCRM). Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för SCRM genomatt studera ett företags arbetssätt med SCRM för att skapa kundrelationer genom Facebook.

This paper has it?s starting point in the midst of the debate concerning behaviour in socialmedia. Prior research has primarily been concerned with the role and responsibility of theuser while technology has been viewed as morally neutral. The base of the study isdiscourse analysis and a discursive psychology perspective is used to compare texts onTwitter and Facebook that were published during the events of the Boston bombings.The aim is to examine how platform users construct reality, groups and identities andwhat consequences those constructions bring. An interpretation of why the discourse ofTwitter and Facebook differ is grounded in aspects of design, which have been identifiedas having an influence on behaviour.