Social media has become an important marketing and communication tool worldwide, mostly through the largest social platforms Facebook and Twitter. With two-way communication via Internet companies has gotten the opportunity to interact and communicate directly with their customers. Facebook has been the focus point through the study because it has shown to be the most efficient and frequently used platform for communication. Our study aimed to confirm how communication via social media actually looks like. To be able to reach the best results, we have conducted the study from a phenomenological approach, which means; usage of qualitative semi-structured interviews to reflect the respondents experience on the phenomenon social media as a communication tool. Social media has shown to be a great way of communicating externally for companies who are willing to spend time engaging in the platform.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter?För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser.

The ambition of this essay is to examine if groups on Facebook are examples of ?slacktivism? and discuss which qualifications these groups have in order to provide a democratic conversation. The results will be discussed relative to democratic participant, information overload, interactivity and previous research. By nethnographically observing three groups and analyzing selected posts and comments with the critical discourse analysis one can see that slacktivism spreads easily by people liking and sharing posts from the groups to their friends. The particular groups that has been analyzed in this essay are committed to save Swedish traditions that they believe is threatened.

Idenna uppsats granskades de fem popula?raste sociala na?tverksspelen pa? den sociala na?tverkstja?nsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmo?nster urskiljaeventuella skillnader mellan sociala na?tverksspel och andra digitala spel. Dessa skillnader analyserades fo?r att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till sociala na?tverksspels popularitet.

Undersökningens syfte är att beskriva och förstå hur medelålders personer kommunicerar på Facebook. Jag undersöker hur de anpassar sig till mediet, vilka mål har de med sin kommunikation och hur deras språk ser ut. Mitt material är konversationer på Facebook från tre informanter under tre veckor, samt från tre yngre jämförelseinformanter. Jag använder en induktiv metod för att analysera materialet. Huvudinformanterna använder mer formella hälsningar än de yngre, och riktar ibland meddelanden till fler än en person, vilket inte ungdomar gör.

Syftet med denna studie har varit att bidra med en ökad förståelse om varför företag väljer att använda sociala medier som ett verktyg vid rekrytering. I media pratar politiker om matchningsproblem, dvs. rätt person på rätt plats. För att hitta rätt individ till rätt position så ligger den stora utmaningen att hitta rätt metod för detta. Om man anställer fel person kostar det företaget mycket pengar och därför väljer många företag att lägga extra vikt på att ha en grundlig rekryteringsprocess.

With the advent of a range of social networks, librarians all over the world have startedto ask themselves how this new technology can be used as a way to market theirlibraries. Today's information websites and search engines are difficult competitors forlibraries and information centers, and are forcing traditional information institutions tomarket themselves in new ways.Marketing theories have traditionally concerned themselves with money transactionsand marketing of specific services and/or products. Relationship marketing theories, onthe other hand, focus more on the relationship between the customer and the companythat produces the product or service. These two parties are seen as co-producers, andrelationship marketing theories tend to focus more on a win-win situation, than on thecompany gaining power of the customer. The relationship is the important thing, and thetheories concentrate to a great extent on how to nourish these relationships.This paper is a discussion about whether Facebook as a social network is a usable toolfor library marketing.

Titel: Social på sociala medier? ? En undersökning om hur kommunikationsbyråer kommunicerarFörfattare: Jessica Sanford & Johanna StrömgrenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FärdighSidantal: 41Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationsbyråer i Sverige kommunicerar påFacebook.Metod & material: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien är Facebook-inlägg av ett urval av tio kommunikationsbyråer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat är att kommunikationsbyråer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som händer på företaget, (2) inlägg som kommunikation för att ge kommunikationsbyråns egna kunder uppmärksamhet, eller (3) när företagenkommunicerar allmänna företeelser. Dessutom fanns det flera inlägg där (4) innehållet var så vagt att det inte går att placera in i någon av ovanstående kategorier. De flesta inlägg på Facebook är skrivna i nutid, vilket är den föredragna strukturen.Oavsett vad byråerna skriver om sig själva på Facebook, använder sig byråerna av både företagets namn och vi.

Purpose: Social media is a global phenomenon that has developed from an opportunity of contact between people, into a platform for contact between organizations and people. This essay aims to investigate the public relation strategies of one organization on a popular social network.The main question that this study aims to answer is how the travel agency Ving chooses to create and preserve relationships to the public on Facebook in order to maintain a good reputation. Asub-question explores whether any patterns exist in Ving?s approach of interaction with its stakeholders.Method/Material: This study consists of a quantitative content analysis in which the interaction between the organization and the audience has been studied. Posts published by the public as well as replications from Ving have been categorized and then analyzed using two analytical models.

AbstractTitel: En ytlig nödvändig glättighet ? En kvalitativ studie av hur medieanvändare i åldrarna 40-69 ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook.Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Fanny Lindholm och Elin HolmHandledare: Gabor BoraExaminator: Anna EdinSyfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur medieanvändare i åldrarna 40-69 år ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook, samt hur de ser på sin omgivnings användande av sociala medier. Det undersöktes även om eller hur dessa personers sätt att kommunicera med vänner och bekanta har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt.Frågeställningar:Hur ser medieanvändare i åldrarna 40-69 på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook?Upplever dessa personer att deras sätt att kommunicera med sina vänner har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt?Metod och material: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har bestått av tre fokusgrupper indelat i åldrarna 40-49, 50-59 och 60-69.

Vi har identifierat att forskningen gällande Facebook som intern kommunikationskanal är bristfällig. Vår studie syftar därför till att undersöka hur Facebookgrupper används som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsättningar sociala funktioner i intranät skapar. Vi har i vår studie använt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare på två organisationer och en innehållsanalys av material från en sluten Facebookgrupp. Våra resultat tyder på att det finns många aspekter att ta hänsyn till om internkommunikationen sker på Facebook, däribland säkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt gränsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland våra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar när kommunikationen sker internt på Facebook.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter?För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning.

Kommunikation sker varje dag på olika sätt och i olika konstellationer, människan har ett behov av att föra dialog med andra människor. Detta behov kan med hjälp av dagens tekniker tillfredsställas även digitalt genom så kallade sociala medier. Facebook är en social media som är till för nätverksbyggande och den tjänsten används idag av både företag och privatpersoner över hela världen. Undersökningens syfte har varit att beskriva hur stora företag i Sverige använder och kan använda Facebook för att kommunicera med sina kunder ur ett kundservice perspektiv. Det fanns flera sätt att belysa detta fenomen och ett av dem var genom att fundera på hur människor kommunicerar samt se om det fanns begränsningar i kommunikation via Facebook.