Studiens syfte Àr att utföra en analys pÄ de argument som förs pÄ Facebook angÄende den eventuella gruvetableringen i Jokkmokks kommun och se om dessa kan relateras till olika perspektiv pÄ social förÀndring i ett lokalsamhÀlle. Den valda metoden för studien Àr en kvalitativ textanalys och dess empiriska del baseras pÄ debattinlÀgg hÀmtat frÄn olika grupper pÄ Facebook. Jokkmokk Àr till ytan den nÀst största kommunen i Sverige och hÀlften av dess yta utgörs av ett vidstrÀckt fjÀllomrÄde. Kommunen har under de senaste 50 Ären minskat sin befolkning med 50 procent och idag Àr invÄnarantalet 5119. De tre största arbetsgivarna idag Àr Jokkmokks kommun, Vattenfall och Norrbottens lÀns landsting.

Our aim in this study is to explore if the schoolchildren?s written language differs from the?National tests? in Swedish and from Facebook. We specifically want to see if we candiscover words and expressions mainly from the English language or other languages in the?National tests? in Swedish written by the schoolchildren in the ages between 18-20 yearsold. The methods that we used to discover the results in this study was; to interview threeteachers, have 30 schoolchildren answer a questionnaire survey, analyze 30 written ?Nationaltests? in Swedish by the schoolchildren and finally analyze two Facebook walls from twoschoolchildren.

Titel Den skrÀddarsydda reklamen ? En kvalitativ studie med syfte att beskriva hur unga kvinnor upplever den riktade reklamen pÄ FacebookFörfattare Anna Höglund EkehÀll och Isabelle ForsbergKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2014Handledare Malin SveningssonAntal sidor och ord 42 sidor och 17867 ord, exklusive bilagor och referenserSyfte Syftet med studien Àr att beskriva unga vuxna kvinnors upplevelser av den riktade reklamen pÄFacebook.Metod och material Kvalitativ studie baserad pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuerHuvudresultat Studien visar att det finns en medvetenhet kring att reklamen pÄ Facebook Àr riktadsamt en viss kunskap kring hur det gÄr till. Riktandet i sig uppfattas inte som problematiskt, dÀremot Àr kategoriseringen i viss del generaliserande pÄ ett sÀtt som inte uppskattas. Hade kategorierna kalibrerats för att göra reklamen mer trÀffsÀker och reproducera fÀrre stereotyper hade den kunna uppfattas som ett vÀlkommet tillskott i Facebookflödet. Informationen om anvÀndarna som Facebook anvÀnder för att anpassa och rikta reklamen kÀnns okej för vÄra intervjupersoner att dela med sig av, om den anvÀnds till specifikt det.

Sammanfattning:Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer pÄ gymnasiet beskriver och menar sig anvÀnda det sociala nÀtverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och sjÀlvpresentation. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn pÄ sig sjÀlva och andra pÄverkas av FacebookanvÀndningen, hur man kan framstÀlla sig pÄ ett lyckat respektive miss-lyckat sÀtt samt om mÀnniskors identitet framstÀlls representativt pÄ sidan. Empiri har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer frÄn tvÄ olika gymnasieskolor i och i nÀrheten av Göteborg. VÄr teoretiska utgÄngspunkt vid analys av vÄr empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen dÀr Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit Àr att Facebook pÄ flera sÀtt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet.

SammanfattningI dagens mÄngkulturella samhÀlle blir det vÀsentligt att förstÄ mÀnniskors olika bakgrund. Skolan Àr en plats som prÀglas av kulturell mÄngfald och dÀrmed Àr behovet av förstÄelse för mÀnniskors olikheter sÀrskilt betydelsefull dÀr. NÀr en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet Àr en viktig del i det som sker nÀr en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det hÀr arbetet Àr tudelat och fokuserar dels pÄ att undersöka hur elever med utlÀndsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lÀrare resonerar angÄende dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjÀlp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och tvÄ lÀrare.

Med vÄr studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, dÀr alla kan dela med sig av vad de vill nÀr de vill, sÄ ökar mÀngden data sÄ pass mycket att markandsförare mÄste lÀra sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt lÀnkningar har fÄtt termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus mÄste företagen lÀra sig att utnyttja eller bryta igenom.

Denna studie har undersökt omfattning och form vad avser grundskoleelevers hemlÀxor och vilket stöd som de har haft frÄn hem och skola i arbetet med hemlÀxorna. Studiens data har samlats in med hjÀlp av enkÀter som delats ut i tvÄ klasser pÄ olika skolor i Ärskurs 6. Den ena klassen bestÄr av elever av utlÀndsk bakgrund, antingen som 1:a eller 2:a generationen, samtliga med annat modersmÄl Àn svenska, klass A. Den andra klassen bestÄr av elever med inhemsk bakgrund samtliga med svenska som modersmÄl. Studien omfattar sÄvÀl elever, förÀldrar och lÀrare.

Alltfler myndigheter och kommuner vÀljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna Àr nÄgra av argumenten. MÄlet Àr att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgÀngliga. För att lyckas med detta anvÀnder man klarsprÄk. Problemet med klarsprÄk Àr att det inte Àr tillrÀckligt för vissa mÄlgrupper.

Sociala medier innebÀr bÄde stora hot och möjligheter. Möjligheterna Àr större Àn nÄgonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrÄn det bygga starka relationer. Samtidigt innebÀr den snabba spridning av information som sociala medier innebÀr ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstÄ vÀldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumÀrke. Syftet Àr att belysa och problematisera hur företag anvÀnder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frÄgestÀllningar:Hur anvÀnder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, ÄterhÀmtnings- och lÀrofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har anvÀnts i uppsatsen Àr krisens olika faser och relationsskapande.

Sammanfattning VÄrt val av undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄr lÀrarutbildning vid Malmö högskola har belyst vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och flersprÄkighet har varit tydliga inslag i nÄgra kurser som vi lÀst. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andrasprÄk (SVA) bedrivs pÄ tvÄ grundskolor i SkÄne. För att uppnÄ syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de fÄr SVA-undervisning, men visar Àven att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv anvÀnds för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lÀrare och tvÄ handledare pÄ tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lÀrares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. IntervjufrÄgorna var uppdelade i tvÄ teman rörande samverkan. I det första temat lÄg fokus pÄ elevers lÀrande ute pÄ praktikplatserna och hur kvaliteten pÄ lÀrandet pÄverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Parken Zoo försökte rÀdda sin image och pÄverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har Àven som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan tvÄ texttyper,samt belysa vilka sprÄkliga resurser som anvÀnds för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benÀmns som Benoits teori om imagereparation. Materialet bestÄr av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade pÄ Facebook frÄn Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrÄn Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rÀdda sin image genom att ifrÄgasÀtta uppgifterna som framkommit,framhÀva goda egenskaper och vÀrderingar samt redogöra för ÄtgÀrder som vidtagits och ska vidtas.JÀmförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder pÄ attkommunikationen pÄ Facebook kÀnnetecknas av en mer personlig och nÀrhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena Àr mer auktoritÀr.

Studien Àr genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vÄrdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger pÄ intervjuer medvÄrdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebÀr Àven en skola för elever med funktionshinder som ADHD.VÄrdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgÄng. Denna delaktighet kan underlÀttas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra Àr att en interaktionistisk kommunikation Àr grunden till en fungeranderelation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare. Informanterna förstÀrker Àven denna slutsatsgenom att poÀngtera vikten aven fungerande tvÄvÀgskommunikation..

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med elever i Är 9, i syfte att fÄ dessa elevers syn pÄ vad framgÄng Àr och vad det innebÀr att vara framgÄngsrik, samt vilken roll skolan spelar för att nÄ framgÄng och att bli framgÄngsrik. Resultaten har stÀllts mot relevanta utbildningssociologiska och pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att framgÄng Àr nÀr man nÄr de egna mÄlen, att betygen Àr viktiga för att komma in pÄ det gymnasieval man gör, men att det finns centrala förmÄgor och kompetenser som betygen inte mÀter. SÄdana förmÄgor/kompetenser Àr t.ex. förmÄgan att skapa relationer.

Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.