Detta examensarbete är genomfört på Scania CV AB i Södertälje, på deras motorutveckling och avdelningen för insprutningsprestanda. Scania är ett internationellt företag med verksamhet i Europa, Latinamerika, Asien, Afrika och Australien. Scania är idag världens tredje största tillverkare av tunga lastbilar och stora bussar. För att säkerställa kvalitet och prestanda för insprutningssystemet genomför avdelningen för insprutningsprestanda både simuleringar och tester på insprutningssystemens ingående komponenter. För en injektor finns det en hel del test som måste genomföras för att säkerställa dess prestanda och kvalitet.

På senare år har den finansiella marknaden vuxit enormt mycket. I samband med värdepappershandel utsätts banker och andra finansiella aktörer för risker. För att få en kontroll på lönsamheten och inte utsättas för likviditetsproblem, har insikt om riskkontroller förbättrats. Value at Risk (VaR) är ett mycket erkänt och användbart mått vid riskmätningar. VaR definieras som ?den med viss sannolikhet förväntade förlusten från ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod?.

Denna rapport utreder huruvida feedforwardreglering av ventilationssystemet på Kiruna flygplats leder till lägre energianvändning. Rapporten jämför ett feedforwardreglerat system simulerat i Simulink med ett feedbacksystem som motsvarar det existerande systemet på Kiruna flygplats. Jämförelsen görs på fläktens energianvändning och rapporten använder sedan energianvändning för värme och kyla för att avgöra huruvida systemet är ekonomiskt gångbart. Systemet är tänkt att kunna användas i alla miljöer med kända störningar i avseende till tid och storlek som till exempel flygplatser, biosalonger, teatrar och så vidare.Rapporten ger en kort teoretisk bakgrund till hur ventilationskrav, reglerteknik, feedforwardreglering och feedbackreglering fungerar för att sedan gå vidare till att redogöra för de förutsättningar som gäller för Kiruna flygplats med avseende på klimatskalets täthet, rummens volymer och utformning och drifttiden för ventilationssystemet. Med hjälp av simuleringar i Simulink görs en jämförelse av energianvändning då de båda systemen är optimerade utan att för den sakens skull kompromissa med kvalitén på inomhusmiljön.

En skadehändelse i en transformator är en mycket allvarlig företeelse. Ett elektriskt fel inom en transformator kan leda till att en ljusbåge med enorm energi uppstår inom transformatorn. Denna ljusbåge kan i värsta fall leda till en omfattande gasexplosion, med stora sekundärbränder i den isolerolja som finns inom transformatorn som följd. Även om sannolikheten för en sådan händelse är att betrakta som liten, så är konsekvenserna av denna skadehändelse mycket allvarliga för ett vattenkraftverk. Denna rapport är en fördjupning av en skadehändelse utifrån detta ?värsta fall?, på Letsi vattenkraftverk.

På LKAB:s produktionsanläggning i Malmberget vill LKAB öka produktionskapaciteten med ca 20 % i anrikningsverket. Ett av flera alternativ för att uppnå en sådan kapacitetsökning är att installera en HPGR (High Pressure Grinding Roll) i en av Malmbergets sektioner. Tidigare studier av HPGR har visat på en möjlig kapacitetsökning samt en energibesparing. En försöksserie har genomförts för att undersöka hur väl Malmbergets malm (med interna specifika benämningen PAR) krossas i en HPGR samt om malmens malbarhet ökar. Testerna är genomförda på Hacettepe universitet i Ankara, Turkiet, med deras tryckutrustning anpassad för HPGR undersökningar.

Under ventilprov vid kärnkraftverket Oskarshamnsverket 3 har oscillationsfenomen detekterats vid vissa driftlägen, främst i samband med stängning av någon av högtrycksreglerventilerna som reglerar ångflödet ut från reaktortanken. Syftet med detta examensarbete är att förklara uppkomsten av dessa oscillationer. För att kunna analysera problemet har en modell över reaktor och tryckregulator tagits fram. Detta har gjorts dels med hjälp av befintlig systemdokumentation och dels genom att skatta modeller av olika delar av systemet. Det har visat sig att det går att få fram en modell som skattar reaktortrycket ganska väl med ångflöde och neutronflöde som insignaler.

I detta arbete studeras hur en systemombyggnad i kulturbyggnader kan gå till med avseende påinstallationerna. I Sverige finns det idag totalt ca 4,7 miljoner byggnader av vilka ca 235 000-280 000bör genomgå kulturbevarande byggnadsvårdsinsatser. Vid ombyggnad av ventilationen i enkulturbyggnad är det viktigt att man, samtidigt som man får en ändamålsenlig och energisnål lösning,tar hänsyn till byggnadens karaktär och förutsättningar så att den kulturhistoriskt värdefulla miljönbevaras.I detta arbete studeras tre olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader som genomgått renovering avventilationssystemet under de senaste tio åren. Byggnaderna är Skridskopaviljongen, Dekanhusetoch Södra Bancohuset, som alla förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). Efter samtal, studier ochundersökningar om de tre byggnaderna visar det sig att det är viktigt att i början av ensystemombyggnad i en kulturbyggnad, först läsa in sig på byggnaden samt ställa sig frågorna: vad skabyggnaden användas till, vilken verksamhet passar här, vilket systemval kommer att passa brukarenbäst mm.

SammanfattningI detta arbete simuleras några utvalda kontorsrum för att undersöka hur det termiska klimatet påverkas då äldre fönster med vanlig isolerruta byts ut mot moderna med energibesparande och solavskärmande glas. Dessutom görs simuleringar med yttre solavskärmning för att se hur de kan minska innetemperaturerna under sommaren. Därutöver undersöks hur den befintliga ventilationen kan förbättra det termiska klimatet. Slutligen undersöks vilken besparingspotential som kan förväntas av glasen.För arbetet simulerades först hur det termiska klimatet för grundfallet under sommar och vinter, sedan några olika glasrutor och yttre solavskärmning. Därefter simulerades olika åtgärder som, minskad belysning och förändringar av befintlig ventilation.Simuleringarna visade inte några problem med det termiska klimatet vintertid, dock höga temperaturer under sommaren.

Det nätverksbaserade försvaret (NBF) är en vision som kommer att ställa många nya krav. Såväl rent tekniskasom organisatoriska. För mig har de organisatoriska aspekterna av NBF varit av särskilt intresse. När jaghar tagit del av skrifter och samtal rörande det nätverksbaserade försvaret har jag speciellt fäst mig vid att detibland framkommer att en självsynkroniserande organisation skulle vara det optimala slutmålet. Jag har självtjänstgjort inom olika befattningar inom flygvapnets ledningssystem, först STRIL ? 60 och sedan Flygvapnet2000.

Avloppsreningsverk står inför uppgiften att rena inkommande vatten för att möta lagstiftade gränsvärden till en så låg kostnad som möjligt. Att syresätta biologiska reningsprocesser är kostsamt eftersom luftningsanordningen förbrukar mycket energi. Ungefär en femtedel av Himmerfjärdsverkets totala elenergiförbrukning går till luftning av biologiska processer.För att öka Himmerfjärdsverkets energieffektivitet startades under 2010 experiment med olika strategier för luftflödesstyrning. En av verkets nitrifikationsbassänger byggdes då om för att möjliggöra zonvis reglering av syrehalten.Syftet med denna studie var att utvärdera reglering med ammoniumåterkoppling och syrehaltsprofil för styrning av Himmerfjärdsverkets nitrifikationsprocess. Utvärderingen baserades på reningsresultat och energiförbrukning.Med nuvarande reglerstrategi varieras luftningen genom återkoppling från syrehalten i den andra av sex zoner i varje luftad bassäng.

Sverige ska år 2020 ha en energiförsörjning bestående av 50 % förnybara energikällor. Den viktigaste källan till förnybar energi är solen. Solel är dock en dyr investering idag och gällande regelverk försvårar möjligheterna till att tillgodoräkna sig egenproducerad el.Byggföretaget JM bygger redan hus med låg energianvändning. Ett sätt att bidra till ett förnybart energianvändande är att installera system som producerar egen el till husen. Detta arbete har genomförts för att undersöka om solel kan komma att bli en konkurrenskraftig produkt att erbjuda JM:s husköpare.

Vanadin i konverterslagg är idag ett växande problem i Sverige. Framförallt på grund av att det inte finns någon verklig avsättning för slaggen då den förbjudits som jordförbättringsmedel och då förväntade gränsvärden gällande utlakning förhindrar att den används inom andra områden såsom vägbyggnation. Det finns idag flera vanadinproducenter som använder sig av förblåsning av råjärn för utvinning av vanadin, bland andra Pan Steel i Kina och Nizhniy Tagil Iron and Steel Works i Ryssland. Det koncept som framförallt studerats i detta examensarbete bygger på att först reducera den varma LD konverterslaggen från SSAB till en vanadininnehållande metallfas. Därefter skall en vanadin-fosfor och vanadin-järn separation ske genom att selektivt oxidera vanadinet till en vanadinrik slaggfas.

I ett mer och mer urbant samhälle så förtätas bebyggelse allt mer. I städerna brottas gamla byggnader med nya byggnadskomplex om det begränsade utrymmet. Stödkonstruktioner och andra grundförbättringsmetoder behöver användas för att möjliggöra byggnationer. Sveriges städer ligger ofta nära vattendrag, vilket många gånger innebär att husen är tvungna att grundläggas på sediment av stor mäktighet. Grundläggningen sker vanligtvis genom slagna betongpålar.

För bestämning av slänters stabilitet tillämpas traditionellt klassisk analys där säkerhetsfaktorn F beräknas. Underskattning av jordmaterials hållfasthetsparametrar gör att denna beräkningsmodell kan leda till resultat på den så kallade säkra sidan, det vill säga att det eftersträvas en säkerhetsmarginal mot brott. Detta kan i sin tur exempelvis leda till att eventuella förstärkningsåtgärder blir onödigt kostsamma. Ett alternativ till det klassiska förfarandet är probabilistisk eller sannolikhetsbaserad analys där istället sannolikheten för brott beräknas. Detta avser sannolikheten att säkerhetsfaktorn är lägre än ett visst kritiskt värde.

Denna rapport är ett examensarbete på C-nivå som görs i sammarbete med teknikkonsulten Ramböll. Det vanligaste sättet att ventilera en byggnad idag är med så kallad CAV-ventilation (Constant Air Volume). Denna metod bygger på att ett luftflöde bestäms för rummet och upprätthålls med konstant flöde. En annan metod är så kallad VAV (Variable Air Volume) som bygger på att flödet varierar efter behovet. Anledningen till varför man väljer VAV istället för CAV är att med CAV finns det ofta en stor risk att man överventilerar ett rum eller byggnad, just på grund av att flödet är konstant. Problemet med VAV är att det är en högre investeringskostnad än för CAV så metoden lämpar sig bara där energibesparingen är så stor så den täcker mellanskillnaden i pris.