Byggnadsbranschen bÄde i Sverige och internationellt sett har under en lÀngre tid tampats med problem gÀllande bristande kvalitet avseende produkter och sviktande förtroende mellan branschens olika parter. För att rÄda bot pÄ dessa problem har ett nytt sÀtt för att genomföra byggentreprenader tagits fram: partnering. Medans de privata byggherrarna Àr fria att upphandla byggentreprenader efter eget skön styrs de offentliga byggherrarna av Lag (2007:1091) om offentlig upphandlings(LOU) regler och principer. Uppsatsen utreder huruvida det Àr förenligt med LOU att genomföra byggentreprenader med hjÀlp av partnering. Som ett led i detta utreder uppsatsen Àven vad partnering innebÀr samt utreder vilka regler och principer som en offentlig byggherre har att följa enligt LOU dÄ den upphandlar byggentreprenader över gÀllande tröskelvÀrde..

Designboken kan liknas vid en visuell manual dÀr regler bland annat lÀggs för mallar, teckensnitt och trycksaker. Designboken som tagits fram i detta arbete innehÄller en informationsdel och en inspirationsdel för att bÄde förtydliga regler inom företaget samt komma med förslag pÄ arbetssÀtt och idéer till grafisk formgivning. Den grafiska formgivningen i arbetet behandlar exempel för visitkort, brevpapper och broschyrer, men ocksÄ förslag pÄ mönster och illustrationer till presentpapper och pÄsar.Syftet har varit att skapa en anvÀndarvÀnlig designbok, dÀr mÄlet Àr att Indiska ska bli tydlig i sin interna och externa information. Teorier och processer inom informationsdesign har legat som grund för arbetet, dÄ informationsdesign innebÀr att definiera, planera och utforma innehÄllet i ett meddelande och förhÄllandet som det presenteras pÄ..

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmĂ€lningsplikten, vilket innebĂ€r att en revisor som misstĂ€nker ett ekonomiskt brott ska anmĂ€la detta. Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter och fel som de upptĂ€ckte i och med sitt revisionsarbete pĂ„ grund av tystnadsplikten. AnmĂ€lningsplikten innebĂ€r ett avsteg frĂ„n tystnadsplikten som av mĂ„nga anses vara en av revisorns viktigaste regler. Ett av skĂ€len till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet.

Nu för tiden blir det fler och fler mÀnniskor som anvÀnder sig av elektronisk handel. Detta examensarbete behandlar den elektroniska handeln mellan företag som har privatpersoner som frÀmsta konsument. FrÄgan Àr om det Àr mÄnga konsumenter som lÀser igenom och bryr sig om företagens köpvillkor. Antagligen antar konsumenterna att det Àr samma regler som gÀller som vid vanliga köp ute i butiker, men det Àr det inte. Det som undersökts Àr vad de olika företagen har för köpvillkor pÄ sina hemsidor pÄ Internet och om de har skrivit allt relevant som konsumenten bör veta innan inköpet görs pÄ Internet.

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har gÄtt i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rÀtten och gjort redovisningen onödigt svÄr ochkomplicerad för onoterade svenska företag. PÄ grund av detta har bokföringsnÀmndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende pÄstorlek. Dessa kategorier benÀmns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ÀrbegrÀnsad till att enbart behandla K3.BokföringsnÀmnden har Àn sÄ lÀnge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet Àr sÄ pass tunn att syftet med uppsatsen Àr att försöka ta redapÄ hur det nya regelverket bör utformas, sÄ att det gynnar sÄ mÄnga företag sommöjligt inom denna kategori.

Den hÀr uppsatsen Àr en C-uppsats för Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling, Högskolan i Halmstad, 2004. I denna uppsats undersöker vi vilken navigeringsdesign som kan vara lÀmplig att applicera pÄ e-papperstidningar. Genom en kvalitativt förhÄllningssÀtt har vi genomfört en undersökning dÀr vi har blandat observation med intervju samt kompletterat med en enkÀt. Vi har Àven inhÀmtat information frÄn litteratur samt databaser som IEEE och ACM. En ryggrad i uppsatsen Àr Ben Shneidermans (1998) Ätta gyllene regler för att uppnÄ en god grÀnssnittsdesign.

Uppsatsen handlar om aktiebolagsregleringen i Sverige och Ryssland med fokus pÄ minoritetsskyddet för aktieÀgarna. Arbetet innehÄller en allmÀn beskrivning av bolagsformer som finns i ryska bolagsrÀtten, historisk överblick i den svenska och ryska aktiebolagsrÀtten. De grundlÀggande frÄgestÀllningarna med uppsatsen Àr utformningen och jÀmförelse av minoritetsskyddsregler i Sverige och Ryssland och tillÀmpningssvÄrigheter och praxis som finns pÄ omrÄdet. Arbetet berör sÄdana allmÀnna skyddsmoment som aktiebolagets verksamhetsföremÄl, likhetsprincipen, vinstsyfte och generalklausulen. Vidare behandlas sÄdana specifika regler som jÀvsbestÀmmelser, lojalitetsplikten, insynsregler samt vinstutdelnings procedur.

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har gÄtt i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rÀtten och gjort redovisningen onödigt svÄr ochkomplicerad för onoterade svenska företag. PÄ grund av detta har bokföringsnÀmndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende pÄstorlek. Dessa kategorier benÀmns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ÀrbegrÀnsad till att enbart behandla K3.BokföringsnÀmnden har Àn sÄ lÀnge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet Àr sÄ pass tunn att syftet med uppsatsen Àr att försöka ta redapÄ hur det nya regelverket bör utformas, sÄ att det gynnar sÄ mÄnga företag sommöjligt inom denna kategori.

Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera hur socialarbetare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn praktiserar teorier och metoder utifrÄn lagar regler och förhÄllningssÀtt, samt att Àven ge en bild av vad de sjÀlva anser Àr viktigast i arbetet och mötet med dessa barn. Resultatet Àr baserat pÄ 5 stycken djupintervjuer gjorda med socialarbetare som regelbundet möter ensamkommande flyktingbarn. Vidare gjordes Àven jÀmförelser med tidigare forskning. Resultatet visar att varken lagar, metoder eller teorier anses vara det viktigaste i mötet med dessa barn. Kunskapen om lagar och regler Àr eftertraktad men inte sÄ mycket satsad pÄ.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgÄngsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av genomförda intervjuer och observationer pÄ Arbetsförmedlingen, dÀr sex arbetslösa ungdomar och tvÄ arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhÄlla sig till. Vi var dÀrför intresserade av att ta reda pÄ hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemÄl och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhÄllningssÀtt dÀr resultatet pÄvisar att det förra Àr viktigt för unga arbetslösa dÄ de efterfrÄgar personligt bemötande dÀr de blir sedda som enskilda individer och fÄr hjÀlp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus pÄ förhÄllningssÀtt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

Syftet med denna studie Àr att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhÀllsansvar som organisationer idag vÀljer att implementera. CSR Àr uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie Àmnar ifrÄgasÀtta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien Àr en kvalitativ textanalysstudie dÀr avsikten har varit att synliggöra mekanismer som pÄverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger pÄ en analys av tre offentliga organisationers hÄllbarhetsredovisningar.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka det fula sprÄket och vilken funktion det fyller hos barn och ungdomar. Jag har Àven intresserat mig för barn och ungdomars attityder till det fula sprÄket, samt huruvida det Àr nödvÀndigt att göra en ny definition av begreppet ?fult?. Empirin Àr insamlad genom observation i en sjÀtteklass, samt kvalitativ intervju med sex av pojkarna i klassen. Slutsatsen blir att det vuxenvÀrlden definierar som ?fult? inte nödvÀndigtvis Àr fult för informanterna.

Uppsatsen Àr examinerad 2006.

???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.