I denna undersökning har vi med utgÄngspunkt frÄn den stÀndigt aktuella debatten omungdomsvÄrd och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensksocialtjÀnst, försökt att söka förstÄelse för hur ungdomar som Àr frihetsberövade hanterar sinsituation. Fokus Àr riktat mot unga som Àr placerade pÄ ungdomshem och hur de konstruerarsin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vigrundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. UtifrÄn dessateorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts pÄ ettungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjÀlp avdiskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förstÄelse för hurmaktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framtrÀder i en sluten miljö somungdomshem.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. DĂ€refter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrĂ„n förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgĂ„ngspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjĂ€lp av etablerade teorier som mĂ€nniskans behovshierarki och en kĂ€nsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat Ă€r att intervjupersonerna hade vĂ€ldigt begrĂ€nsade förkunskaper om Sverige innan ankomst.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

FrÄn tidig Älder lÀr vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt frÄn fÀrger och klÀder till beteende och Àven yrken, och det Àr allmÀnt kÀnt att det finns branscher som Àr mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vÄrd och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie Àr att fÄ anstÀllda som arbetar inom bygg och vÄrd och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De anvÀnda teorierna Àr Yvonne Hirdmans genussystem gÀllande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre pÄverkan pÄ en persons yrkesval och arbetsgivarens vÀrdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i bÄda sektorerna upplever en lite jÀmnare könsfördelning pÄ grund av en pÄgÄende förÀndringar av bÄda branscherna och samhÀllet i allmÀnhet, men det kommer att tatid att jÀmna ut könsfördelningen ytterligare. BÄde mÀn och kvinnor Àr lika lÀmpade för bÄda branscherna och alla informanter har intrycket att en jÀmn könsfördelning Àr bra för alla som arbetar i branschen..

Svavel som fungicid Ă€r sedan lĂ„ngt tillbaka mycket kĂ€nt och anvĂ€nds mycket runt om i vĂ€rlden. Det fĂ„r anvĂ€ndas i mĂ„nga olika grödor och Ă€ven i ekologisk odling, dĂ„ den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som Ă€r en litteraturstudie vill jag försöka fĂ„ svar pĂ„ om svavel som fungicid har en pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan och miljön. Preparatet Kumulus DF Ă€r godkĂ€nt i Sverige med svavel som verksamt Ă€mne och innehĂ„ller 80 vikt-% elementĂ€rt svavel. DĂ€rför har bruksanvisning och sĂ€kerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Även vilka lagar och regler som styr bland annat godkĂ€nnande av ett vĂ€xtskyddsmedel. Svaren pĂ„ frĂ„gan Ă€r att det elementĂ€ra svavlet i sig inte har nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniska och miljö.

Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frÄgestÀllning som löd ?Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning??. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det tvÄ chefer frÄn tvÄ olika enheter inom en omsorgsförvaltning och tvÄ anstÀllda inom  en företagshÀlsovÄrd. Det vÀsentligaste resultatet blev att bÄda cheferna arbetar aktivt för en hÀlsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte Àr en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshÀlsovÄrden Àr vÀldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsÀttande lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa beskriver sitt arbete med bedömning. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, hur lÀrarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lÀrarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgÄtt frÄn ramfaktorteroin. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi intervjuat elva lÀrare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

AnvÀndarna i en organisation Àr en avgörande del av organisationens informationssÀkerhetsarbete. Det Àr dÀrför viktigt att anvÀndarna inser vilken roll de har i sÀkerhetsarbetet och förstÄr varför informationssÀkerhet Àr viktigt. Ledningen i en organisation har det övergripande ansvaret för att införa regler och rutiner för informationssÀkerhetsarbete. De bör utforma planer och riktlinjer för hur detta arbete ska bedrivas, vilka sedan ska implementeras i verksamheten och dÀr tillÀmpas av anvÀndarna. Vi har i denna uppsats genom en fallstudie inom Norrbottens lÀns landsting undersökt vilka planer och riktlinjer för informationssÀkerhetsarbete ledningen tagit fram, hur dessa implementeras i verksamheten samt utifrÄn detta undersökt hur anvÀndarna uppfattar informationssÀkerhetsarbetet i sitt dagliga arbete.

Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.

För att pÄ ett bra sÀtt kunna marknadsföra och sÀlja en produkt Àr det viktigt att ha ett attraktivt ansikte utÄt. En stor del av en produkts identitet finns i dess logotyp och grafiska profil. För att skapa en effektiv identitet gÀller det att anvÀnda fÀrger och former pÄ ett sÄdant sÀtt att rÀtt sorts kÀnslomÀssiga budskap förmedlas. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ grundlÀggande kunskap inom grafisk design för att kunna undersöka och ta fram en visuell identitet. Uppdragsgivaren Àr ett företag under uppstart som betÄr av fyra studenter som har tagit fram produkten Sockmate.

Bakgrund: MÄnga personer i Sverige drabbas av diabetes typ 2 varje Är. Insjuknandet medför att flera livsstilsförÀndringar bör göras för att komplikationer ska undvikas. Orems omvÄrdnadsteorier om egenvÄrd, egenvÄrdsbrist och om omvÄrdnadssystem tillÀmpades som teoretisk utgÄngspunkt i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförÀndringar vid diabetes typ 2. Metod: Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Min essÀ handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete pÄ förskolan ? hur man ska hantera barn och förÀldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma nÀr olika vÀrden stÀlls mot varandra sÄ som kollegornas olika synsÀtt pÄ verksamheten och pÄ lÀrande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som Àr praktiskt i situationen. Jag inleder essÀn med tvÄ berÀttelser om situationer frÄn mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgÄngspunkt nÀr jag reflekterar över dilemmat med hjÀlp av olika teorier.

HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen Àr av stor betydelse för att uppnÄ god hÀlsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvÄrdsbidraget som mÄnga arbetsgivare erbjuder bidrar till att frÀmja hÀlsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ en arbetsplats förhÄller sig till friskvÄrdsbidraget och vilka orsakerna Àr till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anstÀlldas motionsvanor och instÀllning till hÀlsa.Designen var en tvÀrsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare pÄ en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvÄrdsbidrag. Urvalet var 134 anstÀllda pÄ företaget Anticimex Region Norr.