Min essÀ beskriver nÄgra hÀndelser en typisk dag pÄ förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestÀmda metoder och riktlinjer. Jag berÀttar om hur otrygg och osÀker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt, dÀr regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. EssÀn handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men ocksÄ som den farliga tystnad jag upplever i arbetet pÄ förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tÀnkande undersöka förskolan genom jÀmförelser med nÀringslivet, vÄrd och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har ocksÄ undersökt förskolans styrmedel och vissa tillÀgg.

Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till förÀnderliga marknader. Syftet med studien Àr att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika intressenters pÄverkan pÄ organisationens arbete med att anpassa sig till förÀndringar pÄ marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie pÄ Systembolaget och deras anpassningsarbete gÀllande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar pÄ organisationens uppfattning om intressenternas pÄverkan och datainsamlingen utgjordes primÀrt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus pÄ att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete.

Bakgrund Immateriella tillgÄngar har blivit allt viktigare genom Ären. Men de Àr ocksÄ behÀftade med en del redovisningsmÀssiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i mÄnga av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevÀrt mellan svenska börsföretag. Men hur pÄverkar sÄdant egentligen anvÀndarna och vilka branscher Àr mest utsatta?Syfte Syftet med studien Àr att identifiera om, och i sÄ fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i frÄga om mÀngden immateriella tillgÄngar samt att studera hur detta kan tÀnkas pÄverka anvÀndbarheten av finansiella rapporter.Metod Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement.Resultat Resultatet av studien Àr att pÄtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas.

`Stort landskap pĂ„ liten yta` Ă€r ett gestaltningsförslag till en askgravplats för Korsbackakyrka i KĂ€vlinge. LĂ„ga former blev en givande lösning för att inte pĂ„verka kyrkogĂ„rdens hela samanhĂ„llna karaktĂ€r och för att inte skapa obalans i kyrkogĂ„rdsrummet. Med ett vattenarrangemang och prasslande bambu, vill jag kamouflera yttre ljud och aktivitet och bidra till en mer meditativ plats. Jag ville inte bara skapa en gravplats Ă„t de avlidna utan ett landskap för de efterlevande. Med inspiration hĂ€mtat frĂ„n den japanska stentrĂ€dgĂ„rdana fick smĂ„ gravstenar bli till klippor och öar. Och istĂ€llet för polerade stenar uppradade i kvarter, en del av en helhet i ett stenlandskap. ur dagboken den 10,13 april, 2012 Askgravplatser ligger ofta samlade i mindre omrĂ„den eller kvarter pĂ„ kyrkogĂ„rden och upplĂ„ts med gravrĂ€tt. Dessa platser markeras med en sten och det finns ofta strikta regler om hur pyntning och plantering fĂ„r ske. Oftast kan tvĂ„ eller flera urnor begravas under samma sten och det ska finnas möjlighet till att tĂ€nda ett ljus vid graven. Efter platsbesök och öppet samtal med kyrkogĂ„rdsvaktmĂ€stare Johan Solstad och mailkorrespondens med Kyrkoherde Mats Andersson-Risberg togs den hĂ€r behovslistan fram. ? Askgravplatsen ska hĂ„lla cirka 40 gravplatsen och cirka 26-27 gravstenar (Äkta makar ska kunna begravas under samma sten.

Syfte: Studien syftar till att undersöka internationaliseringsprocessen hos svenska sjukvÄrds-och omsorgsföretag som tillhandahÄller sjukvÄrdstjÀnster. Dessutom kommer studien att undersöka svÄrigheter, möjligheter och framtidsutsikter i samband med sjukvÄrds-och omsorgsföretagens internationalisering.Metod: Denna studie har genomförts genom tillÀmpningen av en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Informationen hÀmtad frÄn studiens primÀrdata och sekundÀrdata har varit grunden för undersökningens analys och slutsats.Slutsats: Företagens internationaliseringsprocess har sett olika ut beroende pÄ företagens struktur och hur de arbetar med sjukvÄrd och omsorg vilket lett till olika val av strategi. SvÄrigheterna har varit i form av skillnader i lagar, regler, kultur och olika sjukvÄrdssystem som finns i olika lÀnder. Den största möjligheten frÄn en internationalisering har varit förvÀrv av ny kunskap och kunskapsutbytet mellan lÀnder.

Syftet med studien Àr att analysera hur engagemang och underkastelse upprÀtthÄlls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur vÀrvningsprocessen pÄverkar upprÀtthÄllelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll pÄverkar medlemmarna. Studien belyser Àven hur Jehovas vittnen förhÄller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgÄr frÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer dÀr sju avhoppare frÄn Jehovas vittnen medverkade.

Sedan 1999 har antalet fredsfrÀmjande interventioner som fÄtt tydliga mandat att aktivt skydda civilbefolkningen kraftigt ökat. Att anvÀnda militÀrt vÄld för humanitÀra syften Àr dock inte oproblematiskt.Denna uppsats undersöker den reglerade vÄldsanvÀndningen, i form av Rules of engagement, i moderna fredsfrÀmjande insatser med utgÄngspunkt ur frÄgan om beskydd för civila. Den undersöker, med hjÀlp av bl.a. offentliga dokument och en fallstudie om insatsen i Tchad 2008, hur dessa regler sÀtts och försöker dessutom utmynna om utformningen av ROE pÄverkats av frÄgan om beskydd.Konceptet med skydd av civila har stÀllt nya krav pÄ fredsstyrkor idag, men denna undersökning visar bland annat att det inte Àr helt sjÀlvklart hur denna uppgift skall förstÄs, dÄ intervenerande nationer och organisationer ofta saknar tydliga verktyg för operationaliserandet av beskydd för civilbefolkningen. Vidare finner uppsatsen att sjÀlva utformandet av Rules of engagement spelar mindre roll Àn dess faktiska tolkning och fredsstyrkans kapacitet..

Kognitivismen med rötter i analytisk filosofi och logik beskriver tÀnkande som symbolmanipulation efter logiska regler. Begrepp har sin mening genom att de refererar till objekt och hÀndelser i vÀrlden. Embodied cognition (EC) eller kroppsbasserad kognition, med rötter i biologi, fenomenologi och pragmatism ser istÀllet tÀnkande som ett emergent fenomen som uppstÄr ur erfarandet av kroppens aktivitet i vÀrlden. Begrepps mening har istÀllet sin grund i det sensomotoriska systemet.  Abstrakta begrepp fÄr sin mening via metaforer och metonymer. Likt konstruktivism ser EC lÀrande som modifiering av tidigare kunskap.

Avtalet som instrument bygger pÄ principen om likstÀllighet mellan parterna. Detta innebÀr att vardera parten mÄste ta ansvar för det de förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter lett till allt större inskrÀnkingar i avtalsfriheten, detta genom konsumentskyddslagstifning till förmÄn för den generellt svagare parten. Tanken med avtal Àr att reglera parternas inbördes relationer i en viss situation. Trots detta hÀnder det att avtal Àr ofullstÀndiga eller oklara, hur faststÀlls dÄ vad som skall gÀlla mellan parterna? Syftet med arbetet var att faststÀlla om sÀrskilda tolkningsmetoder och/eller regler anvÀnds vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i sÄ fall.

Pipelife Sverige AB, som Ă€r en del av Pipelife International, har tvĂ„ fabriker varav en ligger iLjung och en i Ölsremma. Företaget tillverkar plaströr för en mĂ€ngd olikaanvĂ€ndningsomrĂ„den. Rören tillverkas huvudsakligen av termoplasterna PVC(polyvinylklorid, PE (polyeten)och PP (polypropen). Pipelife har i början av 2011 köpt in ettwebbaserat kemikalieregister frĂ„n företaget Intersolia med namnet iChemistry. Syftet med dethĂ€r arbetet Ă€r att uppdatera varje kemikalie som företaget anvĂ€nder sig av med informationoch dĂ€refter göra riskbedömningar pĂ„ dessa.

FrÄn den första januari 2006, Àr det tillÄtet att slakta mobilt inom hela EU. BÄde konsumenter och företagare mÄste fÄ veta att detta alternativ finns att tillgÄ och att det Àr möjligt att bedriva slakteriverksamhet pÄ det hÀr viset. Jag vill att de ska se fördelarna med mobil slakt, t ex fÀrre livdjurtransporter och bÀttre köttkvalitet pÄ grund av mindre stress. Ett svenskt företag har konstruerat och byggt mobila enheter till den svenska renslakten men ocksÄ till, bland annat, USA dÀr Cheyennerna slaktar bisonoxe. Med bland annat detta företags kunskap sÄ kan mobila enheter inredas och utrustas sÄ att alla djurslag kan slaktas mobilt.Reglerna för mobila slakterier Àr de samma som för stationÀra.

För att kunna effektivisera en transportprocess finns i teorin mÄnga olika tÀnkbara förbÀttringsförslag. Att förkorta transportstrÀckan, lasta mer gods per rutt eller minska antal manuella hanteringsmoment för lastekipage Àr nÄgra av dem. I praktiken Àr det dock inte lika genomförbart, eftersom rÄdande trafikreglerna dÄ transport sker pÄ allmÀn mÄste följas. Inom skogsindustrin finns dessutom sÀrskilda bestÀmmelser mellan köpare och sÀljare att virket skall vÀgas och mÀtas pÄ ett opartiskt och korrekt sÀtt. Examensarbetets problemformulering, att minska transportkostnaderna genom ökad transporteffektivitet, krÀvde ett omfattande forskningsarbete pÄ mÄnga olika omrÄden.

LÀkemedlet subutex Àr ett preparat som anvÀnds vid behandling av opiatmissbruk. Behandlingen innebÀr att man i ett speciellt utformat program fÄr detta preparat som medicin för att minska suget efter narkotika. VÄrat syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ information om programmets utformning samt att belysa samhÀllets olika synsÀtt pÄ behandlingen genom bl.a. att se pÄ dess för- och nackdelar. Detta har vi gjort genom att anvÀnda oss utav faktaböcker och litteratur som finns inom Àmnet, samt att vi har Àven intervjuat personer som Àr insatta i problematiken kring subutex.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ hur man i praktiken gÄr tillvÀga nÀr man tolkar ett försÀkringsvillkor om tvist angÄende detta rÄder mellan försÀkringsgivare och försÀkringstagare. Genom att lÀsa i doktrinen och titta i rÀttsfall som berör tolkningstvister sÄ har jag fÄtt en lite klarare bild över vilka tolkningsprinciper som finns att tillgÄ och hur dessa bör rangordnas och tillÀmpas i praktiken. Endast en av de tolkningsprinciper jag presenterar i denna uppsats finns fastslagen i lagtext och detta gör att det inte Àr nÄgot lÀtt uppgift att tolka ett avtalsvillkor eller försÀkringsvillkor. Det finns dock en del principer fastslagna bÄde i praxis och doktrin, men det stÀlls ÀndÄ höga krav pÄ en bra avtalstolkare. I regel börjar man med en subjektiv tolkningsmetod för att sedan gÄ vidare med en objektiv.