I detta examensarbete studeras rullarmering i en brokonstruktion med avseende pÄ effektivisering av byggprocessen. MÄlet Àr att ersÀtta traditionell armering med rullarmering i en studerad bro för att kunna avgöra ekonomiska och tidsmÀssiga fördelar. Armeringen kommer att granskas i projekterings- och konstruktionsfasen för att finna eventuella hinder. UtifrÄn dessa hinder skall förslag pÄ lösningar sammanstÀllas för att bidra till en projektering som effektiviserar rullarmeringsmomentet i konstruktionen. Slutligen kommer en jÀmförelse sammanstÀllas dÀr rullarmeringskonstruktionen stÀlls emot grundkonstruktionen ur ett tidsperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv.Resultaten frÄn granskningen visar pÄ minskade tider och kostnader inom konstruktionens armeringsmoment, vilket Àven sÀnker totalresultatet.

Problemformulering: Statskontoret har fÄtt i uppdrag att upphandla ett nytt kommunikationssystem för landets Ambulans, Polis och RÀddningstjÀnsten. Utredningar sÄsom SOU 1998: 143 har pekat pÄ att TETRA skall vÀljas. Man kan dock diskutera valet av kommunikationssystem utifrÄn argumentet att det nya kommunikationssystemet skall skapa mervÀrde. Detta mervÀrde kan man tÀnka endast skapas vid krissituationer. Det Àr dÄ som fokuset skiftar frÄn kostnader till funktionalitet och de vÀrden man kan spara.

Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft dĂ„ barlastvattnet mĂ„ste renas innan intrĂ€de i Östersjön. Arbetets syfte var att fĂ„ fram vilka konsekvenser det blir för rederier nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft. Resultatet skulle jĂ€mföra skillnaden mellan lag och rekommendation dĂ„ Helsingforskonventionens rekommendationer baseras pĂ„ IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, dĂ€r fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebĂ€ra och skulle komma att krĂ€vas dĂ„ Barlastkonventionen trĂ€der i kraft.

Det Àr mÄnga faktorer som bestÀmmer val av tak i olika situationer idag. Den största frÄgan som uppstÄr handlar oftast om kostnaden. I intervjuer och studier har en sammanstÀllning gjorts som beskriver alternativen grönt tak eller traditionella svarta tak pÄ det nya badhuset i UmeÄ ur de tre hÄllbarhetsdimensionerna.Det extensiva gröna taket visar sig vara mer bullerdÀmpande, förbÀttrar luftkvaliteten i tÀtbefolkade och trÄnga stÀder. Det gröna taket har Àven en förmÄga att ta upp ca 50 % av den Ärliga nederbörden. NÄgot som gör det gröna taket mer hÄllbart ur ett miljömÀssigt perspektiv.

I UmeÄ idag bortskaffas trÀdgÄrdsavfall frÄn villor av villaÀgarna sjÀlva till Ätervinningscentraler med egen bil. Detta Àr relativt ineffektivt och tidsödande, och problem har uppstÄtt med olaglig deponering av avfall i tÀtortsnÀra skogsdungar. Ett hÀmtsystem för trÀdgÄrdsavfall dÀr avfallet hÀmtas i kÀrl Àr vanligt i Mellansverige, men finns inte i Norrland. DÀrför utreds nu möjligheterna och hÄllbarheten och förutsÀttningarna för ett sÄdant hÀmtsystem Àven i UmeÄ. Kostnaderna för ett sÄdant system berÀknas bli störst det första Äret, men systemet berÀknas kunna bÀra sina egna kostnader med en liten avgift om ca 400 kr per Är.

Sedan Ärsskiftet 2005 ska börsnoterade bolag inom EU följa internationell redovisningsstandrad, IFRS och IAS. En förÀndring frÄn tidigare redovisning Àr reglerna för goodwill. FörvÀrv ska redovisas enligt IFRS 3 och hÀr ingÄr goodwill. Numera skrivs inte lÀgre goodwillposten av utan istÀllet prövas den varje Är, enligt reglerna i IAS 36, om det föreligger nÄgot nedskrivningsbehov. Andra förÀndringar Àr ett ökat upplysningskrav vid förvÀrv och att identifierbara immaterilela tillgÄngar ska separeras frÄn goodwillposten och redovisas för sig.

El-installationer Àr ett komplext paket att upphandla, vilket till stor del beror pÄ el-marknadsstrukturen. El-marknaden kÀnnetecknas av karaktÀrsdrag liknande oligopolmarknader, med en styrande aktör, ett begrÀnsat antal leverantörer samt en icke fungerande konkurrens. Allt fler byggföretag övergÄr frÄn den traditionella marknadspraxisen till ett mer industriellt byggande. Det stÀller krav pÄ inköpsarbetet och krÀver nytÀnkande i form av innovationer, utifrÄn den individuella byggprocessen. Studiens syfte var att undersöka hur ett byggföretag bör agera vid inköpsbeslut av el-installationer.

Denna undersökning syftar till att undersöka vad leverantörerna anser om sina kunder. FörhÄllandena mellan företag och leverantör utvecklas konstant. Det Àr lÀmpligt att företagen strÀvar efter att minska antalet leverantörer samtidigt som de ökar samarbetet med dem som Àr kvar. För att undersöka vad leverantörerna har för Äsikter om sina kunder genomfördes en ostrukturerad intervju med leverantörerna dÀr de fick berÀtta vad de tyckte var de viktigaste egenskaperna hos en kund. UtifrÄn dessa egenskaper, teoretiska aspekter och fallföretagets kÀrnvÀrden konstruerades det en enkÀt.Innan utskicket visade det sig att det fanns en undertÀckning pÄ ett antal företag till följd av att fallföretaget inte hade möjlighet att fÄ fram kontaktpersoner till alla leverantörer.

Syfte med denna rapport Àr att kartlÀgga befintlig kostnadsreduceringsaktiviteter avseende monteringseffektivitet av produkter inom Volvo PV. Samt att genomföra en informationssökning för identifiering av metoder i andra branscher. Rapporten Àr upplagd pÄ sÄ sÀtt att först beskrivs kort företaget och syftet med arbetet. DÀrefter beskrivs de begrÀnsningar och de metoder som valts att anvÀndas vid informationsinhÀmtningen. Efter detta kommer en teoridel dÀr det utförligt beskrivs ett antal kostnadsreducerings metoder/aktiviteter, hur de genomförs och deras fördelar, nackdelar, kostnader och förvÀntat resultat.

Under 2010 dömdes ungefĂ€r 9700 personer runt om i Sverige till att avtjĂ€na ett fĂ€ngelsestraff, och inom tre Ă„r berĂ€knas cirka 40 procent av dessa ha Ă„terfallit i nĂ„gon form av kriminalitet. Under samma Ă„r genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program (BRÅ 2011:11). I genomsnitt berĂ€knas en kriminell person kosta samhĂ€llet cirka en miljon kronor om Ă„ret, nĂ„got som medför stora ekonomiska kostnader för samhĂ€llet (Riksrevisionen, 2009).Undersökningen genomfördes genom att intervjua sex stycken före detta kriminella, detta för att ta reda pĂ„ deras upplevelser av kriminalvĂ„rden och vilka faktorer som bidragit till att de inte Ă„terfallit i kriminalitet. Utöver de sex intevjuerna med före detta kriminella gjordes en intervju med en högt uppsatt person inom kriminalvĂ„rden. Intervjuerna analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resultaten av den visar att respondenterna anser att kriminalvĂ„rdens Ă„terfallsprevention inte fungerar sĂ€rskilt bra.

Stump harvest could be found in the late 1970?s and the early 1980?s. And now when the prices on energy are high it has become an interesting topic again. This work has been conducted within Holmen Skog?s stump harvest testing in Norrköping.

Ny teknik och utglesning av stÊder har inneburit att mÊnniskor inte rÞr pÄ sig tillrÊckligt. Den stillasittande livsstilen medfÞr hÞga samhÊlleliga kostnader, samt en rad hÊlsoproblem sÄsom hjÊrt- och kÊrlsjukdomar, diabetes, hÞgt blodtryck, cancer, stress, samt Þvervikt och fetma. En av de hÞgt prioriterade folkhÊlsouppgifterna i samhÊllet Êr att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersÞka den byggda miljÞns pÄverkan pÄ fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien Êr baserad pÄ nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehÄllsanalys.

MÄlet med denna rapport var att ta reda pÄ vilka för- och nackdelar som finns med ett utvecklat DNA-register samt vilka konsekvenser det kan tÀnkas fÄ och dÀrmed ta reda pÄ hur det nya lagförslaget motiveras. Den nuvarande lagstiftningen gör det inte möjligt att registrera alla typer av brott i DNA-registret, dÀrför Àr ett nytt lagförslag aktuellt. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod genom en litteraturstudie, dÀr vi har hÀmtat material frÄn den promemoria som Ann-Marie Begler överlÀmnade till justitiedepartementet. Vi har Àven anvÀnt oss av muntliga- och skriftliga kÀllor samt Internet. Fördelarna med det nya lagförslaget Àr att brottsuppklarningsprocenten skulle öka eftersom fler personer kan lÀggas in i registret och genom detta kan man jÀmföra biologiska spÄr som hittas pÄ brottsplatser med DNA-profiler i DNA-registret.

Lavbetesland, med resursen lav i fokus, kan precis som fiskevatten i havet beskrivas som en gemensam resurs, sÄ kallad common pool resources (CPR). Att effektivisera nyttjandet av en CPR leder till att fler kan ta del av den eller att varje part fÄr ut ett högre vÀrde frÄn den. För att kunna maximera effektiviseringen behöver kostnader och intÀkter vara kÀnda. DÀrför Àr detta examensarbete dÀr jag kartlÀgger merparten av dessa en viktig del i processen. Lavbeteslandet som CPR nyttjas av bÄde skogsbolag, vilka bedriver skogsskötsel pÄ marken,samt av rennÀringen, vilken anvÀnder det som betesmark. Skogsbolagens mÄl med anvÀndningen av lavbeteslandet Àr att maximera volymtillvÀxten av virke.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.