Ideonella dechloratans Àr en av flera isolerade bakteriestammar med förmÄgan att anvÀnda klorat i sin metabolism i anaerob miljö. Detta kan utnyttjas inom exempelvis pappersindustrin dÀr klorat Àr en miljöfarlig restprodukt efter klordioxidblekning.   Klorat och perklorat har visat sig ha negativa effekter hos bÄde mÀnniskor, djur och vÀxter vilket ger ett stort behov av mer forskning pÄ förbÀttrade reningsmetoder. Kan genregleringen av enzymerna som sköter nedbrytningen av klorat, kloratreduktas och kloritdismutas, förbÀttras genom att exempelvis fungera Àven i aerob miljö sÄ skulle reningen förbÀttras samt kostnader dras ner.   Genom att införa promotorregionerna för kloratreduktas och kloritdismutas i en broad-host-range reporterplasmid, pQlacZ-1, sÄ kan dessa testas i flera olika förhÄllanden och i olika typer av gramnegativa bakterier.   Genom dubbelklyvning av pQlacZ-1 med BamHI och EcoRI sÄ har PCR produkter av Clrp och Cldp frÄn Ideonella dechloratans kunnat ligeras in för att sedan transformeras in i E. coli, XL-1 Blue.    Gelextraktion har visat sig vara den effektivaste reningsmetoden inför ligering men utförligare screening behöver göras pÄ transformanterna för att sÀkerstÀlla metodens effektivitet..

Olyckor sÄsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremÄl samt grundstötningar inom sjöfarten Àr nÄgot som kan leda till sÄvÀl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara sÄ att en anledning till dessa olyckor Àr bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats Àr att, genom en sammanstÀllning av olycksrapporter frÄn Är 2000 till 2007, undersöka om det gÄr tyda nÄgra samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremÄl, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att tankfartyg grundstöter oftare Àn andra fartyg. UtifrÄn det pÄtrÀffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med lotsar, styrmÀn och befÀlhavare som Àr verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhÄllanden dÄ tankfartygen vanligast grundstöter.

Psykisk ohÀlsa pÄverkar inte bara individen negativt utan Àven hela samhÀllet med höga kostnader för vÄrd och sociala system som följd. Stress Àr en av orsakerna till att den psykiska ohÀlsan ökar i Sverige idag. Detta sker frÀmst bland ungdomar, unga vuxna och bland kvinnor. Hur stress pÄverkar individen beror pÄ kapacitet att handskas med olika situationer som uppstÄr detta kallas copingstrategier. Denna studies syfte Àr att undersöka om könstillhörighet pÄverkar val av copingstrategi samt att se vilka copingstrategier som Àr mest förekommande hos studenter pÄ en högskola i Mellansverige.Metoden som anvÀnds Àr en kvantitativ studie med ett ÀndamÄlsenligt urval.

Bakgrund:LÄngtidssjukskrivning pÄ grund av stressrelaterad ohÀlsa har under senaste Ären ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger Àven ökade kostnader för samhÀllet. Hur rehabiliteringen genomförs Àr av vikt för att kunna hjÀlpa personerna som Àr lÄngtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. DÀrför Àr det viktigt att fÄ ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som Àr lÄngtidssjukskrivna > 3 mÄnader pÄ grund av lÄngvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlÀttat för ÄtergÄng till familjeliv och arbetsliv.

This bachelor?s thesis examines costs of welfare services in municipalities of the region of VÀstra Götaland in Sweden. Previous research provided reasons to expect a link between costs of welfare services and demographic changes. Furthermore, Willam J. Baumol?s theory about ?the cost disease? also provided reasons to expect a link between welfare services and salary levels.

Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan nÄgra decennier tillbaka. FörÀndringar inom bÄde samhÀllet och kring ett av uppdragen vÀcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning vÀcks ocksÄ i samband med dessa förÀndringar. NÄgra av uppdragstagarna kÀnner sig ambivalenta angÄende regeringens pÄbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrÀtter i landet. Det för in frÄgan pÄ om de borde fÄ betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.

AnvÀndandet av elektronisk utrustning stÀller ökade krav pÄ stabila kraftdistributionssystem. EnspÀnningsdipp pÄ 100 ms kan i vissa industrier leda till förluster pÄ flera miljoner. Ett projekt [5]frÄn 2004 berÀknade industrins kostnader för vissa typer av dippar och avbrott i Sverige till mellan1-1,5 miljarder kronor per Är. För att felsöka och för att förebygga fel finns dÀrför ett behov av attstudera störningar pÄ elnÀtet.MÄlsÀttningen med examensarbetet har varit att genom litteraturstudier undersöka klassificering avelnÀtsstörningar och att implementera nÄgot av den inhÀmtade kunskapen. Rapporten ska ge enöverblick över omrÄdet klassificering av dippar.Arbetet har utförts pÄ Metrum Sweden AB.

I denna uppsats jÀmförs det gamla kommunala utjÀmningssystemet, som gÀllde mellan 1996 och 2004, med det nya som trÀdde i kraft vid Ärsskiftet 2004/2005. Som utgÄngspunkt för analysen anvÀnds ekonomisk teori med fokus pÄ relationerna mellan olika nivÄer av offentlig sektor. Den svenska modellen för ansvarsfördelning mellan stat och kommun, inklusive finansieringsrÀtten, krÀver att kostnader som inkomster utjÀmnas över kommungrÀnserna. Det övergripande syftet med det kommunala utjÀmningssystemet att upprÀtthÄlla kommunal sjÀlvstyrelse utan att ineffektivitet och negativa samhÀllsekonomiska effekter uppstÄr. En betydande del av uppsatsen behandlar de tvÄ olika systemens effekter för olika kommuntyper.

En intervjustudie dÀr specialpedagog och elever intervjuats med mÄlet att fÄ till stÄnd en förbÀttring och en förÀndring av specialundervisningen. En genomgÄng av litteratur och debattartiklar visar att vi idag pÄ min arbetsplats inte bedriver denna undervisning som den bör bedrivas enligt skolverket och forskare. Intervjuerna Àgde rum pÄ skolan med först specialpedagog och sedan tvÄ elever. Intervjuerna visade att deltagarna inte Àr nöjda med hur specialundervisningen bedrivs i dag. Specialpedagogen arbetar inte som hon borde göra enligt riktlinjerna frÄn skolverket och pojkarna kÀnner sig marginaliserade.

Syftet med denna studie Àr att klargöra en bestÀllares behov av ekonomisk bedömning ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar Àven till att undersöka varför tillÀmpningen av livscykelper-spektivet inte anvÀnds mer i dagens lÀge och hur en ökad anvÀndning kan uppnÄs. I dagens lÀge fokuseras det mycket pÄ byggkostnaden trots att 85% av byggnadens energian-vÀndning uppkommer under dess drift. Dessutom medför dagens takt pÄ nybyggnation en livslÀngd för en byggnad pÄ 200 Är för att upprÀtthÄlla dagens bostadsbestÄnd. Detta borde motivera anvÀndandet av ett mer lÄngsiktigt tÀnkande vad gÀller utformning och val av materi-al.

Vi ville med denna undersökning ta reda pÄ hur lÀrare i de tidigare Ären arbetar med estetiska Àmnen i undervisningen. De frÄgestÀllningarna vi sökte svar pÄ var: Vilka aspekter utgÄr lÀraren ifrÄn i de estetiska Àmnena? Vad har lÀraren för mÄl med sin undervisning i de estetiska Àmnena? Tycker lÀraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska Àmnen? För att fÄ vÄra frÄgestÀllningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lÀrare som arbetar i Är 1-3. I vÄr undersökning kom vi fram till att merparten av lÀrarna ansÄg att det finns estetiska inslag i alla skolÀmnen och alla lÀrare tyckte att de estetiska Àmnena var ett bra hjÀlpmedel till de mer teoretiska Àmnena. De estetiska Àmnen som dessa lÀrare arbetade med Àr bild och musik.

MÄnga smÄ- och medelstora företag har idag en hemsida. För att en hemsida skall vara ett effektivt kommunikationsmedium med kunder krÀvs dock att den Àr uppdaterad. Vi anser att mÄnga företag ej förutser vilka resurser som krÀvs för att hÄlla sidan uppdaterad. Vi vill dÀrför kartlÀgga vilka problem företag i dagslÀget upplever att de har med sitt uppdateringsarbete. Vi vill dÀrefter se om det finns en möjlig lösning i verktyget Smelink WEB ifrÄn Smelink AB, som sÀger sig underlÀtta webbnÀrvaron för denna typ av företag. För att undersöka ovanstÄende frÄgestÀllning har vi valt att gÄ ut med en enkÀtundersökning rörande hur uppdateringsarbetet gÄr till i tvÄ grupper av företag. Den ena företagsgruppen anvÀnder sig utav Smelinks verktyg och i den andra företagsgruppen vet vi ej hur uppdateringsarbetet gÄr till. DÄ vi sammanstÀllt resultatet kunde vi konstatera att det ej fanns nÄgra omfattande problem rörande uppdateringsarbetet hos de företag som vi undersökt.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.

Demens Àr en sjukdom som ökar i samhÀllet till följd av att den Àldre populationen ökar. Sjukdomen innebÀr ofta en försÀmrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhÀllsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförÀndringar Àr exempelvis oro, aggressivitet samt depression. LÀkemedel Àr en vanlig förekommande ÄtgÀrd vid beteendeförÀndringar, men innebÀr ofta negativa konsekvenser sÄsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik Àr dÀrför ett alternativt sÀtt till lÀkemedel för att lindra beteendeförÀndringar, dÄ musiken skapar en lugn atmosfÀr och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var dÀrför att beskriva musikens pÄverkan pÄ personer med demenssjukdom.Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade pÄ musik.

Bakgrund: Företag Àr beroende av en mÀngd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgÄngar som redovisas Àr korrekt vÀrderade Detta gÀller inte minst fastighetsbolag vars tillgÄngsmassa till största del bestÄr av fastigheter vilka ligger till grund för vÀrderingen av bolaget. RR 17 innebÀr att företagen inför varje rapporttillfÀlle mÄste göra en bedömning av sina tillgÄngar och nÀr det redovisade vÀrdet överstiger ÄtervinningsvÀrdet ska det skrivas ned. Rekommendationen Àr mycket omfattande och innehÄller bland annat riktlinjer för hur berÀkning av ÄtervinningsvÀrdet ska ske.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. TillvÀgagÄngssÀtt: HÀr redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört vÄra intervjuer.