Konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvärdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebär att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvärdering går ut på att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehållet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet är systemtänkande därför lika tillämpbart.

Stora förändringar av marknadsstrukturen under det senaste årtiondet har visat tecken på en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen märks främst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta närmare på arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. Frågeställningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap från organisationen till individen och mellan individer.

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva. Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva.

Sedan årsskiftet 2007/2008 är hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delägda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hållbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien är således:Hur har hållbarhetsredovisningen förändrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hållbarhetsredovisning?Till studien har de två enda statligt helägda och vinstreglerande organisationerna som är verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förståelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lärandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmärksammat vissa oroväckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhällsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket på kort tid och idag tillämpas projekt på regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmärker sig genom diffusa och abstrakta mål. Detta beror främst på att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt än de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, där projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt är samhällsnyttan istället i centrum, men trots detta finns en väl utbredd tendens att bedöma projekten utifrån samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka autonoma och kontrollerade motivationsfaktorers förekomst hon erfarna respektive oerfarna anställda inom säljande organisationer. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som grund. Tre olika säljande företag och fem anställda på varje företag valdes ut för att utföra denna flerfallsstudie. Materialet analyserades sedan genom en abduktiv analysmetod i form av Well Grounded Theory.Resultatet visade vissa samband mellan särskilda motivationsfaktorer hos de erfarna anställda respektive de oerfarna. Gränsen för att vara erfaren anställd är dragen vid 7 år på arbetsplatsen.

I dagens allt hårdare konkurrens bland företag implementerar många organisationer en mängd olika affärssystem. Dessa affärssystem krävs för att förtagen skall kunna konkurrera på allt mer globala och flexibla marknaden. Projektledare ser dock ett antal problem relaterade till den blivande användaren som måste lösas för att implementeringen av ett affärssysystem skall lyckas. Studien har genomförts med teorier om användarproblem, lösningar och affärssystem. Data har erhållits genom personliga intervjuer med tre olika projektledare vid tre olika organisationer.

Dagens företag och organisationer blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi. Att använda IT-stöd är ett måste för att klara av den hårda konkurrens som råder på marknaden. IT är för de allra flesta företag ett viktigt hjälpmedel. IT är av stor betydelse vid lagerstyrning, leverantörsanalyser, beställningssystem, produktionsstyrning, orderbehandling, datorstödd konstruktion, ruttplanering och projektplanering. I och med införsel av IT ökar sårbarheten på företaget och organisationer avsevärt.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse hur julfester fungerar som en rit för socialisering in i organisationskulturer och hur de kan upplevas ur medarbetares perspektiv. För att göra det möjligt att undersöka detta syfte definierades tre frågeställningar: ?Hur upplever medarbetare att organisationens medlemmar kommunicerar angående julfesten??, ?Vilken mening tillskriver medarbetare inom organisationer julfester?? samt ?Vilken betydelse anser medarbetare inom organisationer att julfester har??. Först presenteras vad tidigare forskning har belyst angående riter inom organisationer och socialisering och med detta som bakgrund genomfördes två fokusgruppssamtal där fyra personer inom vardera grupp fick diskutera kring deras upplevelser av julfester de tidigare deltagit på. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier om situerat lärande, organisationskultur samt om riter och ritualer.

I en allt mer krympande värld, måste organisationer lära sig att snabbt reagera på marknadsförändringar. Medan organisationer blir bättre på att införa nya affärsprocesser, kvarstår problemet med en tungrodd och svårföränderlig IT?miljö. Det hela görs inte bättre av att organisationer blir mer och mer beroende av sin IT?infrastruktur.

 Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer ? Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren. Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10. Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever..

En studie om huruvida en generös föräldraledighetspolicy kan bidra till att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar ett urval av organisationer med erkänd generös föräldraledighetspolicy inbäddad i företagskulturen. Efter en inledande redogörelse av bakgrundsbilden för detta ämne, följer en beskrivning av respektive organisations policy och process. Dessa, tillsammans med teorier huvudsakligen hämtade från området Human Resource Management, är ämnade att utgöra underlag för den analys av och diskussion kring hur ovan nämnda organisationer kan använda sin föräldraledighetspolicy för att skapa långsiktiga konkurrensfördelar. Resultatet är inte självklart.

Problem och syfteOrganisationer's interkommunikation är idag viktigare än någonsin och detta vetorganisationer och företag själva om. Det satsa's mer och mer på professionella resurser somska ta hand om informationen inom företaget. Ändå klagar medarbetarna på att informationenär bristfällig. Vad beror detta på? Med utgångspunkt från detta är vårt syfte att undersöka huren organisation kan optimera den interna kommunikationen med hänsyn till medarbetarna'suppfattning.MetodMed hjälp av samtalsintervjuer har vi intervjuat olika medarbetare på olika arbetsplatser omdera's syn på internkommunikationen på respektive arbetsplat's.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.