Sök:

Sökresultat:

804 Uppsatser om Förväntningar pć chef - Sida 53 av 54

Kunskap: Den konkurrenskraftiga resursen : Hur fÄr man anstÀllda att tillÀmpa sina kunskapermot företagets strategiska mÄl?

De senaste Ären har tekniken gÄtt fort fram och det Àr svÄrt att konkurrera i teknologi och maskiner, pÄ grund av att tekniken numera Àr mer lÀttillgÀnglig. Det Àr dÀrför viktigt för företagen att satsa pÄ rÀtt kompetens pÄ rÀtt plats. Vid utbildning av personal, sÄ att rÀtt avdelning fÄr rÀtt kompetens, kan man anvÀnda sig av strategisk human resource management. De anstÀllda fÄr dÄ kunskap i vilken kompetens och i vilket uppförande som krÀvs.Syftet med denna rapport Àr att belysa kunskap som en resurs, dess konkurrenskraft och hur den kan samordnas och tas tillvara pÄ. Rapporten ger en överblick över olika metoder företag kan anvÀnda sig av, sÄ att de anstÀllda förstÄr företagets mÄl och anvÀnder sin kunskap för att nÄ dem.

Tidig upptÀckt av tecken pÄ stressrelaterad utmattningsreaktion

Syfte: Att finna en metod, enkÀtform som kan upptÀcka tidiga tecken pÄ stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp pÄ 19 personer följdes med en Äterkommande mÄnadsenkÀt innehÄllande 8 frÄgor under 4 mÄnader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid bÄde studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra vÀl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvÀrdera mÄnadsenkÀten.

ArbetsförmÄga och hÀlsa hos bageriarbetare pÄ PÄgen AB, Göteborg

Syfte: Att finna en metod, enkÀtform som kan upptÀcka tidiga tecken pÄ stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp pÄ 19 personer följdes med en Äterkommande mÄnadsenkÀt innehÄllande 8 frÄgor under 4 mÄnader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid bÄde studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra vÀl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvÀrdera mÄnadsenkÀten.

Skapandet av lojalitet : - en utvÀrdering av marknadsföringsstrategier

Titel: Skapandet av lojalitet - en utvĂ€rdering av marknadsföringsstrategier.Författare: Emma Hautanen & Eve-Marie RoweHandledare: Lars VigerlandÄmne: MarknadsföringDokumenttyp: Kandidatuppsats 10p.PubliceringsĂ„r: VT-2007Nyckelord: Lojalitet, Word-of-mouth, Involvement theory, Marketing mix, Medicintekniskverksamhet, Medicintekniska avdelningen analys pĂ„ Karolinska Universitetssjukhuset.Syfte: Syftet Ă€r att utvĂ€rdera om MTA-analys marknadsföringsstrategier skapar lojalakunder?Metod: I studien har författarna genomfört bĂ„de en kvantitativ och en kvalitativundersökning. Författarna har anvĂ€nt sig av abduktion i studien. Den kvantitativaundersökningen bestod av prestrukturerade svarsalternativ som utarbetas utifrĂ„n redanbefintliga teorier för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna koppla samman empirin och teorin kring studien.SĂ„ledes har studien gjorts enligt en abduktiv ansats. Undersökningen utfördes genom attenkĂ€ter skickades ut till MTA-A?s kunder, bĂ„de avdelningar pĂ„ sjukhuset och utomstĂ„endekunder.

Belöningars pÄverkan i arbetslivet : En jÀmförande studie mellan chefers och medarbetares upplevelser av belöningar

Belöningar finns pÄ alla arbetsplatser, men sÀttet de tar sig uttryck pÄ kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktÀr och har alla till uppgift att motivera de anstÀllda. Ekonomiska belöningar Àr belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebÀr en kostnad för företaget men utdelas i annan form Àn pengar till de anstÀllda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, sÄsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera pÄ ett psykologiskt och socialt plan.

Belöningar ? Hur man attraherar och behÄller ekonomer som arbetskraft

Syfte: Beskriva och analysera vilka belöningar som har betydelse vid rekrytering och fortsatt anstÀllning för ekonomistudenter, samt analysera om dessa belöningar stödjer företagets strategiska mÄl. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av dels sekundÀrdata och dels av att inhÀmta egen primÀrinformation genom en enkÀt. För att teoretiskt fördjupa oss i Àmnet belöningssystem genomförde vi litteratursökning, delvis pÄ Lunds universitetsbibliotek och delvis pÄ stadsbiblioteken i Helsingborg och Malmö. Vi studerade ocksÄ tidigare skrivna avhandlingar och uppsatser samt artiklar för att fÄ tips pÄ litteratur som skulle vara relevant för vÄr undersökning. Urvalet för enkÀten har bestÄtt av en population pÄ 100 studenter vid Ekonomihögskolan i Lund.

Chefens tredje uppgift : En jÀmförande studie av ledarskapsutbildningar med fokus pÄ hur en chef skapar förutsÀttningar för medarbetare att vÀxa och utvecklas

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroomrÄdet vÀxt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att lÀndernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att fÄ bukt med de interna obalanserna krÀvs det att lÀnderna ÄterfÄr sin internationella konkurrenskraft, deras varor mÄste bli billigare i jÀmförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stÄnd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades vÀrlden av den djupaste ekonomiska nedgÄngen sedan andra vÀrldskriget, nÄgot som förvÀrrade situationen för de krisande eurolÀnderna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroomrÄdet och diskuterar teoretiskt pÄ vilka sÀtt lÀnderna kan fÄ stÄnd till reala deprecieringar nÀr det inte finns nÄgon vÀxelkurs att Àndra mot de andra eurolÀnderna.

Anpassat ledarskap?: De faktorer och attribut som krÀvs och efterfrÄgas för att leda i en turnaround, ur rekryteringsföretags synvinkel

NÀr ett företag befinner sig i kris Àr ledarskapet viktigare Àn nÄgonsin, en av de större kriser som ett företag kan hamna i Àr turnaroundfasen. En fas dÀr ledningen Àr i behov av en drastisk förÀndring för att kunna vÀnda företaget. Personen som försatte företaget i denna kris saknar möjligen bÄde kunskap och legitimitet för att vÀnda företag till en positiv riktning och det kan istÀllet bli aktuellt med en nyrekrytering. Dessa rekryteringar sköts oftast inte av företagen sjÀlva utan ansvaret delas mer eller mindre med rekryteringsföretag som specialiserat sig inom chefsrekrytering. Problematiken kring en nyrekrytering Àr att definiera vilka attribut och faktorer som Àr viktiga hos den nya ledaren.

Industriell Segmentering ? en fallstudie

Segmentering har beskrivits som ett av de viktigaste koncepten pÄ industriella marknader. Trots att det skett mycket forskning pÄ omrÄdet och att mÄnga teorier över god segmentering har framstÀllts, finns det förvÄnansvÀrt lite forskning om hur sjÀlva implementeringen rent praktiskt bör gÄ till. Detta har lett till att det finns ett gap mellan den segmentering som före-sprÄkas i teorin och den segmentering som faktiskt tillÀmpas pÄ industriella marknader. Som lösning för att brygga detta gap har det förslagits att segmenteringsarbetet bör genomföras tillsammans med företagsledningen och dÀrmed flyttas in i ett praktiskt domÀn. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva Wiges nuvarande segmentering och att med ut-gÄngspunkt ur denna undersöka vilka möjligheter som företaget har att förbÀttra sin kundseg-mentering.

?Bara man gör det man ska? - ?Det handlar ju om att ge och ta? : En kvalitativ studie om privata angelÀgenheter pÄ arbetsplatser

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om de privata angelÀgenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig frÄn de privata angelÀgenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda pÄ vad det Àr för privata angelÀgenheter de Àgnar sig Ät och om det Àr nÄgon skillnad pÄ vad de gör beroende pÄ vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att Àgna sig Ät under arbetstid pÄ denna arbetsplats vill vi dÀrför ta reda pÄ hur bÄde medarbetarna och cheferna förhÄller sig till organisationens personalpolicy.VÄr teoretiska referensram bestÄr av tvÄ huvudsakliga omrÄden. Det första inleds med en grundlÀggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bÀttre bild av vad privata angelÀgenheter Àr, och vilka former av bÄde organisatoriskt olydnad och privata angelÀgenheter som finns. Vidare berörs ocksÄ hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.

Lika men ÀndÄ olika : -Finns det intraprenöriella revisionsföretag?

SAMMANFATTNINGDet finns en tjÀnst som nÀstan alla företagare i Sverige behöver anvÀnda, den kallas revision. Revision Àr för nÀrvarande lagstadgad, vilket innebÀr att de företag som omfattas av lagen mÄste anvÀnda tjÀnsten. Idag pÄgÄr det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förÀndras kommer detta pÄverka revisionsföretagen dÄ det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsÀtta anvÀnda revisionstjÀnsten, vilket innebÀr att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.Vi vill dÀrför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förÀndring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjÀlpmedel för revisionsföretagen, för att behÄlla sin kundgrupp. Detta dÄ de intraprenöriella företagen har medarbetare som Àr kreativa, innovativa och samarbetsvilliga.

En studie om psykosociala arbetsmiljöfaktorer pÄ ett dykföretag i Thailand med fokus pÄ motivation och vÀlmÄende

Problematik: Precis som mÄnga andra turismföretag sÄ prÀglas dykföretag av sÀsongsarbete. Under lÄgsÀsongen arbetar Äret runt personalen med fÄ turister och kollegor och under högsÀsongen arbetar de intensivt tillsammans med sÀsongsarbetare i ett halvÄrs tid i en destination full av turister. NÀr lÄgsÀsongen nÀrmar sig minskar turistmÀngden och sÀsongsarbetarna. Det Àr en livsstil för bÄda grupperna, men ocksÄ en tillfÀllig period för sÀsongsarbetarna och en vardag för Äret runt personalen. Personalen har sÄledes olika förutsÀttningar, intressen och behov och deras arbetsmotivation skiljer sig beroende pÄ om de Àr Äretruntarbetare eller sÀsongarbetare.

Byte av kontorstyp : en organisationsförÀndrings pÄverkan pÄ produktivitet och trivsel

Det blir allt vanligare i Sverige att företag och organisationer lÀmnar enskilda kontorsrum för att övergÄ till kontorslandskap. Tidigare forskning visar att trivseln hos de anstÀllda ofta minskar vid denna typ av förÀndring och att det kan ge bÄde positiva och negativa konsekvenser för organisationens produktivitet. Det finns enligt tidigare forskning vinster i att anstÀllda blir delaktiga vid organisationsförÀndringar för att behÄlla god produktivitet och trivsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur trivsel hos kontorsanstÀllda upplevs i kontorslandskap samt om trivsel och produktivitet pÄverkas pÄ grund av förÀndrad kontorstyp. Vi har i vÄr studie undersökt hur produktivitet och upplevelsen av trivsel förÀndrats hos handlÀggare och utredare pÄ FörsÀkringskassans Nationella FörsÀkringscenter (NFC) i Visby. Denna statliga organisation valdes dÄ de vÄren 2013 bytte kontorstyp frÄn egna kontor till kontorslandskap.

Den offentliga arbetsförmedlingens anpassningsförmÄga : Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna?

Det problem som behandlas i denna uppsats Àr: Vilka faktorer Àr avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnÄ högre kundvÀrde?Att uppnÄ högre kundvÀrde anses vara ett omrÄde som omfattas av mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till. En viktig aspekt Àr organisationers förmÄga att anpassa sig efter kundernas stÀndigt förÀndrade behov. Det Àr den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta.Det konstateras att fler och fler företag i Sverige vÀljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige Àr företagens ?prototypavdelning? dvs.

Kunskap och attityder bland stallpersonal pÄ svenska slakterier

DjurvÀlfÀrd har blivit ett alltmer omdebatterat Àmne i samhÀllet och konsumenter intresserar sig allt mer för de villkor djuren föds upp i och hur djuren slaktas. Slakteriet samt transporten dit Àr för djuren en prövning med mÄnga nya intryck varav en del Àr mycket stressande. Nya artfrÀnder, mÀnniskor, lukter, ljud och synintryck har stor inverkan pÄ djurens vÀlbefinnande. Tidigare forskning har visat att sÀttet djuren hanteras pÄ har betydelse för stressnivÄn hos djuren. Djur som drivs med hjÀlp av elpÄfösare, hÄrda slag eller som mÀnniskor skriker Ät Àr mer stressade jÀmfört med de djur som hanteras lugnt av stallpersonal pÄ slakterier.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->