The essay is written at the request of Nyköping municipality park management by PatRadestedt who wanted a design proposal for one of the five courtyards at the Tessin Schoolin Nyköping. The Tessin School is located 2 miles from the center of Nyköping and the schoolhouses approximately 900 students. To make a design proposal for the courtyard that lies atthe canteen I decided from the outset that I wanted to take some of the Tessin SchoolStudents' opinions and wishes regarding their own outdoor spaces. I had a workshop witheight students from the arts program with the image orientation in which they had to drawand tell them what they wanted to do in the courtyard. The outcome of the workshop, Iused to move forward in my future work with a concept that fit into the environment, wethen apply it in my final design proposal.

VÄrt mÄl med uppsatsen Àr att belysa och undersöka tvÄ viktiga jÀmstÀlldhetsfrÄgor nÀmligen huruvida trÀindustrin Àr sÄ mansdominerad som vi tror och vidare ta reda pÄ om det finns kvinnliga ledare i denna och i sÄdana fall undersöka hur ett sÄdant ledarskap ser ut. Undersökningen har kvalitativ karaktÀr och byggs pÄ en rad utförda intervjuer. Ansatsen kan karakteriseras som induktiv eftersom utgÄngspunkt i undersökningen var praktisk forskning av verkligheten. Resultaten blev dÄ applicerade i ett mer generellt sammanhang. TrÀindustrin, som en vÀldigt mansdominerad miljö var huvud undersöknings omrÄde i denna studie.

DÄ arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare Àr det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör sÄ kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstÄ en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rÄdande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av fem intervjuer med sÄvÀl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla vÄra intervjupersoner Àr kopplade till mÀnniskovÄrdande organisationer.

 Globaliseringen och den avancerade informations- och kommunikationstekniken har möjliggjort för företag att lÄta personalen arbeta utspritt pÄ olika geografiska platser, vilket har gjort att distansledarskap Àr ett vÀxande fenomen. Studiens syfte var att, utifrÄn ett chefsperspektiv, fÄ ökad kunskap om ledarskap pÄ distans med fokus pÄ vilka eventuella utmaningar som distansledarskap för med sig samt vilka verktyg och strategier som blir sÀrskilt betydelsefulla vid denna form av ledarskap. Fem fokuserade intervjuer, som analyserades med induktiv tematisk analys, visade att de utmaningar som distansledarskapet förde med sig var: att stÀndigt vara nÄbar och tillgÀnglig, att upptÀcka problem i tid, att balansera och anpassa kontakten samt att fÄ tiden att rÀcka till. De verktyg och strategier som blev sÀrskilt betydelsefulla var: samarbete och stöd inom organisationen, dokumentation och informationshantering, kommunikation, schemalagda möten samt fysisk nÀrvaro och tillgÀnglighet. Studiens resultat visade att regelbunden kontakt och förtroendeingivande relationer fÄr betydelse för distansledarskapets framgÄng.

I den allt mer globaliserade vÀrlden, fÄr fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering pÄverkar ledarens sÀtt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i vÀrlden. Möjligheterna till att trÀffas fysiskt blir begrÀnsade, och mer av ledarskapet mÄste ske pÄ distans. De fysiska mötena Àr viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och dÄ mÄste ledaren hitta alternativa sÀtt att motivera. Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur en ledare pÄ distans kan skapa motivation.

This study sheds light on the firm-lifecycle and the impact of leadership and how itdevelops negatively when the entrepreneurial firm becomes administrative andmanagerial. The ambivalent fact is that the firm, when growing in size, need to becomemore managerial, though without undermining the previously entrepreneurial mind-setthat pervade the organization. The term corporate entrepreneurship has emerged andcomprises that the firm can continue to be entrepreneurial in the managerial stage. Thatis to resume the firm?s work to keep innovative.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att anvÀnda en modell "LÀrstegen" som raster för att söka finna vilken nivÄ rektor lÄg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. DÀrefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att anvÀnda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrÄn de utsagor rektor lÀmnat och söka efter utsagor som pÄvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till nÄgon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger pÄ den femte och högsta av de nivÄer som finns i " LÀrstegen", samt att relationen saknas pÄ de tvÄ lÀgre förekommande nivÄerna..

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en förstÄelse för coachning som ledarskapsfenomen, genom att komplettera dagens coachningslitteratur med att undersöka medarbetarnas Äsikter. Studien antar ett hermeneutiskt synsÀtt, dÀr en kvalitativ metod har anvÀnts. Vidare tillÀmpas en abduktiv ansats, dÄ material frÄn Nordea studerades innan intervjuerna genomfördes. Med hjÀlp av intervjuer och dokumentstudier har det empiriska materialet insamlats. De teoretiska perspektiven utgÄr ifrÄn teorier rörande ledarskap samt teser om coachning.

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nÀtverk ? en fallstudie var att ta reda pÄ vilket ledarskap som leder till ett nÀtverk som frÀmjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frÄgestÀllning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nÀtverkstrÀffarna haft pÄ de enskilda pedagogernas förmÄga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen sÄ har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nÀtverkstrÀffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nÀtverk och gjort observationer samt delat ut en enkÀt till alla deltagare med öppna och slutna frÄgor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehÄllet i de olika nÀtverken varierade och att det pÄverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans pÄ olika sÀtt.

I livet sker det en socialisation gÀllande hur mÀn respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som nÄgot som pÄverkar mÀnniskans fortsatta utveckling. Undersökningenhar dÀrmed utgÄttfrÄn socialisationens och organisationens pÄverkan pÄ kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna Àr normen för ledarskap, vilket skapar svÄrigheter för kvinnor att nÄ chefspositioner. UtifrÄn detta har vi genomfört en undersökningpÄfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, dÀr vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

MÀn har historiskt sÄvÀl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats frÄn att erhÄlla ledarpositioner pÄ grund av att den kvinnliga stereotypen inte Àr förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förÀndring verkar ske, dÄ Àven stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvÀrda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i vÀrdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhÄllande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krÀvs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som anvÀndes genererades frÄn vÄr pilotstudie. Totalt deltog 86 personer pÄ enkÀtundersökningen.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

ArbetstillfredsstÀllelse kan definieras som ?en positiv (eller negativ) evaluerande vÀrdering av arbetet eller arbetssituationen? (Kaufmann, G.,  & Kaufmann, A.  2005 s. 269). Denna studie fokuserar pÄ delaktighet,  arbetsinriktning, fysiska betingelser, lön, ledarskap och sociala betingelser som delar i arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med studien var att undersöka hur extraarbetande högskolestudenter pÄ lager uppfattade sin arbetstillfredsstÀllelse, dÀrför intervjuades nio studenter varav tre kvinnor i Äldern 21-33.

This is a thesis in Personal- och Arbetslivsprogrammet at Dalarna University with thepurpose of evaluating an education initiative in BorlÀnge kommun. The educationCoaching Leadership is an initiative for the managers in the organization to exercisegood leadership and the education also serves as an incentive for managers. Eightbusiness managers and one from the HR staff have completed the training. Out of thetotal 9 participants in the training, six of them took part in this evaluation. Based on thethesis aim and questions we wanted to explore participants' attitudes to the education,and what skills and abilities they have acquired on the basis of educational goals andcontent.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn pÄ konflikter och konflikthantering pÄ arbetsplatsen, utifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer pÄ ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frÄgorna konstruerades utifrÄn frÄgestÀllningarnas inriktningar och Ätta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehÄllsanalys som gÄr ut pÄ att finna de meningsbÀrande enheterna ur det latenta innehÄllet, vilket uppnÄs genom forskarens tolkning. Resultatet sammanstÀlldes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebÀr att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet dÀrefter. Upplevelsen av en konflikt Àr subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.