Syftet med studien var att tolka och förstÄ karktÀristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstÄ likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och Àven diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrÄn temana drivkrafter, ledarrollen och attityder frÄn samhÀllet. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailÀndska kvinnor, utifrÄn en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritÀrt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt dÀr det handlade om att vara oberoende frÄn andra mÀnniskor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig Ät.

The purpose of the present study was to get further knowledge about the relationship between transformative and transactional leadership in the context of employee ?s well-being, as well as the relationship between the components of respectively leadership and employee?s well-being. The study also aims to gain knowledge about previous research on the transformational and transactional leadership and employee well-being and if it?s applicable in the Swedish culture. The few studies that studied the relationship between transactional leadership and the well-being of employees have found a negative relationship or found no relationship at all.

Denna kandidatuppsats Àmnar undersöka vilken typ av företagsledning som Àr vanligast pÄ SF Bio AB. Undersökningen har genomförts pÄ SF Bios biografansvariga som arbetar pÄ biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har pÄverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig pÄ en kvantitativ studie dÀr de biografansvariga fÄr svara pÄ pÄstÄenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig pÄ en analysmodell som vi har sammanstÀllt och presenterat utifrÄn fyra olika perspektiv; attityd gentemot mÄl, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anstÀllda och sjÀlvkÀnsla.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det Àr viktigt att belysa en grupp som Àr i majoritet inom ledarskap i kommunal vÄrd- och omsorgssektor och hur denna förhÄller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri Àr inhÀmtad frÄn fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgÄngsmönster och förutsÀttningar för utövande av ledarskap i nÀtverk. Analysen bygger pÄ en fallstudie av en framgÄngsrik nÀtverksorganisation, frÄn initiativ till vÀletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag anvÀnder mig av teori kring ledning av olika typer av nÀtverksorganisationer och försöker med teorins hjÀlp tolka empirin för att förstÄ vilka faktorer som Àr viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsÀttningar som rÄder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om SkÄnes Livsmedelsakademi, en nÀtverksorganisation för alla som Àr intresserade av att utveckla SkÄne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning pÄ förÀdling av livsmedel och dÀrtill hörande processer och system.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en förstÄelse för hur den tid som enhetschefer (enhetschefer inom omsorg och rektorer) Àgnar Ät administrativt arbete pÄverkar deras ledarskap. Studien utförs pÄ uppdrag av fackförbundet Vision och LÀrarförbundet eftersom de menar att enhetscheferna har en viktig roll i organisationen. Tidigare forskning visar att enhetschefer i offentlig förvaltning har en stor administrativ arbetsbörda, vilket hindrar dem frÄn att fokusera pÄ sitt ledarskap och ge stöd till medarbetarna. Enhetschefers situation Àr dessutom utsatt, dÄ de mÄste hantera krav frÄn mÄnga olika hÄll. I denna studie utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ enhetschefer i Göteborgs Stad.

Nyckelord: Branschspecifikt chefskap, egenskaper, Plattityder? Problem: De problem som vi undersökt Àr framförallt; huruvida en chefs egenskaper Àr likartade oavsett branschtillhörighet, om generella chefsegenskaper gÄr att hitta i tvÄ olika branscher, hur ledaren uppfattar sitt eget ledarskap och hur detta ledarskap uppfattas av de anstÀllda. Ett problem som vi upplevt Àr att stora delar av den tillgÀngliga litteraturen Àr vÀldigt likriktad Vi har Àven sett problem med att stora delar av litteraturen inte tar upp specifika branschers chefskap och dess utmaningar. Syfte: Vi vill med denna studie bidra till att belysa de skillnader och likheter som sker inom chefskapet i de olika branscherna. Ett annat syfte som vi haft Àr att visa pÄ om det förekommer nÄgra diskrepanser mellan hur cheferna och de anstÀllda upplever det ledarskap som utövas.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur eleverna tÀnker kring lÀrarens ledarstil, hur det pÄverkar dem bÄde positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till lÀraren förÀndras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lÀrare ska vara i allmÀnhet Äterfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden Àr av intervjuform dÀr fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen Àr att eleverna anser att en lÀrare frÀmst bör vara demokratisk, engagerande och snÀll. Utanför klassrummet beter sig lÀraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven Àr..

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om mÀnniskan Àr formad med det Karismatiska ledarskapet redan frÄn tidig Älder. DÄ egenskaper Àr svÄra att studera, som ocksÄ litteraturen beskriver, sÄ valdes mönster som Àr karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrÄlning, stor kommunikations förmÄga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass dÀr barnen var i sju Ärs Älder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade pÄ att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förvÀntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap Àr otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten bestÄr av just ledarskap. En av Ätskilliga kurser som anvÀnds i detta Àmne Àr utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehÄll kan lÀtt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnÄ.