Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos rÀddningschefer och kommunalrÄd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrÄn tvÄ tidigare studier anvÀndes. RÀddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalrÄden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. TvÄ dimensioner identifierades.

Leadership in organizations plays a crucial role in promoting employee motivation. Different leadership styles have been shown to affect motivation in various ways. The purpose of this report is to establish a deeper understanding of the relationship between different leadership styles and motivation according to Self-Determination Theory. The report also aims to highlight potential similarities and differences in the perceptions of leaders and employees in various industries, regarding motivation as defined by Self-Determination Theory. Based on a case study, it includes interviews with eight leaders and eight employees.

Den hÀr studien analyserar fyra psykologiska och sociala faktorer i relation till arbetstillfredsstÀllelse och Älder hos omvÄrdnadspersonal inom Àldreomsorgen. De fyra faktorerna Àr: kvantitativa krav, kvalitativa krav, uppmuntrande ledarskap och rolltydlighet. Studien utfördes i en medelstor kommun i södra Sverige och 128 personer, undersköterskor och vÄrdbitrÀden, frÄn kommunalt Àgda och privatÀgda Àldreboenden deltog. För att mÀta generell arbetstillfredsstÀllelse utvecklades en skala som mÀter övergripande trivsel pÄ arbetet. De fyra faktorerna berÀknas med QPSnordic (General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work), som mÀter psykologiska och sociala faktorer.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom SkÄnes kommunala verksamheter, utifrÄn nio ledarskapsstilar som Àr kompatibla med organisatorisk framgÄng vÀrlden över. FrÄgestÀllningen ?Finns det nÄgra skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i SkÄnes samtliga kommuner, studerat utifrÄn McKinseys nio ledarskapsstilar?? har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlÀgga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel pÄ. Urvalsgruppen har sÄledes fÄtt svara pÄ en enkÀt behandlande de omrÄden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriÀr och dÀrmed fÄtt bedöma sitt agerande.EnkÀten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat pÄ 54 mÀn och 47 kvinnor, inom SkÄnes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat pÄ 31 kvinnor och 34 mÀn.

Syftet med denna explorativa studie var att utforska sÀkerhetsklimat, psykosociala förhÄllanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jÀmfört de tvÄ flygorganisationerna, som skiljer sig Ät i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mÄl. En enkÀtundersökning genomfördes med hjÀlp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsÀnda enkÀter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrÄn Förvarsmakten och 21 ifrÄn Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt Àn flygförarna i Försvarsmakten.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet dÀr barnet stÄr i centrum, i egenskap av en kompetent individ, mÄste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemomrÄden att förÀndra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen pÄ barnets rÀtt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda pÄ hur en verkstadsverksamhet för barn, dÀr samma barngrupper sÀllan Äterkommer, kan utvecklas med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras pÄ aktionslÀrande som metod, dÄ uppstart och utveckling av verksamheten Àr i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsÀttningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot miljön och genom att vÀlja att förÀndra den har vi Àven möjlighet att förÀndra barnens agerande i miljön. Genom att anvÀnda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fÄtt kunskap om vÄr egen verksamhet och vÄrt pedagogiska ledarskap..

Konflikter Àr vanligt förekommande pÄ arbetsplatser. De kan lÀtt fÄ negativa konsekvenser som sÀmre kvalité pÄ arbetet och medarbetare som sjukskriver sig. DÀrför Àr det viktigt att ledaren klarar av att hantera dessa pÄ ett bra sÀtt. Kan de lösa konflikten pÄ ett bra sÀtt kan de ocksÄ fÄ ut positiva saker av den.Kvinnor och mÀn anses arbeta olika som ledare och mÄnga anser att mÀn leder bÀttre Àn kvinnor. DÀrför Àr det intressant att se hur könen leder sina medarbetare och ifall de hanterar konflikter pÄ liknade sÀtt eller om det skiljer sig.

Syfte: Att undersöka vad som utmÀrker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjÀlp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frÄgor och tio respondenter frÄn tvÄ olika företag inom banksektorn. UtifrÄn empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: UtifrÄn analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsÀttningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgÀnglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmÀrkande.

I denna uppsats belyses ledarrollen, det vill sÀga att uppsatsen Àr en studie som grundar sig pÄ chefernas egna utsagor om deras ledarskap. ProblemstÀllningen Àr att ta reda pÄ hur ledarskapet utövas samt vad det Àr som utmÀrker en bra ledare enligt cheferna sjÀlva. TillvÀgagÄngssÀttet i studien har huvudsakligen skett genom kvalitativ metod. För att kunna förklara och förstÄ ledarskapsrollen har utgÄngspunkten i studien varit relevanta teorier som belyser ledarskapet i forskningsarbetet. UtifrÄn det resultat som framkommit kan det konstateras att kommunikation Àr en nyckelfaktor för att lyckas som en framgÄngsrik ledare.

Ett av sjuksköterskans kompetensomrÄden Àr ledarskap. Han/hon ska strukturera omvÄrdnadsarbetet sÄ att det ges en sÄ god omvÄrdnad som möjligt till patienten. Ledningsfunktionen pÄverkas av olika faktorer som kan ge inverkan pÄ omvÄrdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledningsfunktion. Studien utfördes som en litteraturstudie.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur ledare pÄ högre nivÄ idag ser pÄ begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhÄllandet dem emellan. Jag har stÀllt frÄgor som syftar till hur de idag ser pÄ begrepp som dessa, samt ocksÄ spÄrat uttalanden som skiljer pÄ dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gÀller ledarskap har jag spÄrat uttalanden som kan belysa varifrÄn konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, Àr att de vÀrderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lÀgga pÄ olika adjektiv som kommunikativt, visionÀrt, symboliskt etcetera.Jag vill alltsÄ i denna studie lyfta fram ett synsÀtt som lÀgger fokus pÄ kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke pÄ att det idag argumenteras för nÄgot som kallas kommunikativt ledarskap.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen Ă€r att ge en överblick av den nuvarande och framtida lĂ€rarutbildningens ledarskapsutbud för lĂ€rare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lĂ€rare Ă€r aktuellt.FrĂ„gestĂ€llningar:- Är lĂ€rare med ledarskapskunskaper sĂ€krare lĂ€rare Ă€n lĂ€rare utan?- Hur kan lĂ€rare anvĂ€nda sig av ledarskap i klassrummet?- Är ledarskap en bristvara i dagens lĂ€rarutbildning?- Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lĂ€rarutbildningen?MetodUppsatsen har en kvalitativ inriktning dĂ€r intervjuer stĂ„r i fokus. De intervjuade har olika relationer till lĂ€rarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön.ResultatLitteraturen visar att lĂ€rare med ledarskapskunskaper har en större förmĂ„ga att kĂ€nna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstĂ„ i klassrummet. Detta framhĂ„ller Ă€ven respondenterna.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

Att tala samma sprÄk Àr en förutsÀttning för ett gott ledarskap - En studie av lÀrande och förvÀntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. MÄlet Àr att söka reda pÄ de eventuella behÄllningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fÄtt ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebÀr utifrÄn litteraturen och den konsultfirma företaget anvÀnt sig av för att hÄlla i utbildningen. Vidare kommer en jÀmförelse att göras mellan den information som stÄr skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt med Ätta intervjuer som Àr uppdelade i tvÄ informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till Àr att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen Àr av positiv karaktÀr.

Coaching har blivit mycket av ett slagord inom företagsvÀrlden och olika konsultfirmor. Men vad innebÀr det konkret för individer och organisationer? Denna studie kommer att behandla coaching utförd av en ledare. DÀrav kommer bÄde ett öppet och modernt ledarskap som coaching krÀver behandlas, samt huvudÀmnet coaching.Bakgrunden till studien Àr frÀmst att allt för mÄnga ledare idag fortfarande rekryteras med auktoritÀr ledarskapsstil som inte prioriterar utveckling av de anstÀllda, samt att coaching som definition ibland misstolkas. SÄ syftet Àr att behandla dessa frÄgor och diskutera kring frÄgestÀllningarna: Vad Àr coaching? Vilken betydelse har coaching? Metoden som tillÀmpas i denna uppsats Àr en kvalitativ studie med fyra representanter frÄn BrynÀs IF hockey A-lag, trÀnaren Niklas Czarnecki, assisterande trÀnare Tommy Jonsson, spelarna Ove Molin och Emil Sandin presenterar deras verklighet omkring ledarskap och coaching..