De senaste Ärtiondenas globala expansion har lett till förÀndringar av det moderna ledarskapet. Konkurrensen har ökat mellan olika organisationer vilket medfört nya utmaningar som ledarskapet mÄste förhÄlla sig till. En ökad mÄngfald, teknologins utveckling, och förÀndrade kundrelationer Àr nÄgra av de faktorer som pÄtvingat förÀndringar av det ledarskapet som bedrivs. Idag mÄste ledarskapet individanpassas mer istÀllet för det kontrollerande och monitorerande funktion den haft tidigare.Studien har undersökt ledarskapet i tvÄ av Elgigantens hemelektronikbutiker med avseende pÄ ledarskapets pÄverkan pÄ sÀljarnas arbetsmotivation. Tonvikten har legat pÄ att analysera medarbetarnas syn pÄ hur man som ledare kan skapa en ökad arbetsmotivation.

Sammanfattning Informanterna beskrev salutogent ledarskap som fokuserande pÄ möjligheter istÀllet för problem, och att fÄ fram resurserna ur varje individ. De pekade pÄ att de anstÀllda kÀnner större ansvar om de görs delaktiga i arbetets planering. Enhetscheferna hÀnvisar till vikten av reflekterande tankar pÄ alla nivÄer. De upplever att deras sÀtt sedan lÀnge att arbeta nu har givits legitimitet. Bakgrund Vi intresserar oss för hur olika typer av ledarskap kan pÄverka personal, dÄ vi alla har erfarenhet av att ingÄ i arbetsgrupper.

Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga de förestÀllningar rektorer har om elever i behov av sÀrskilt stöd och specialpedagogisk kompetens nÀr de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad pÄ Foucaults tankar om avvikelse ? normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av vÄra slutsatser.

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhÄllande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. VÄr utgÄngspunkt Àr att analyser detta utifrÄn de förutsÀttningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrÄn faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi anvÀnt Àr kvalitativ och bygger pÄ sex intervjuer med ledare inom ovan nÀmnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat pÄ ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen Àr tydligare Àn skillnaderna och att de skillnader som Äterfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mÄl. Dessa skillnader kan bero pÄ dels de förutsÀttningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmÄga att anpassa sig till de krav som stÀlls pÄ ledarskapet i olika situationer..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lÀrares syn pÄ ledarskap inom Àmnet idrott och hÀlsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frÄgestÀllningar: (1) Hur definierar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskap? (2) Vilka faktorer pÄverkar ledarskapet hos kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa? (3) Hur vÀrderar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskapet i lÀrarrollen?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativ och baserades pÄ intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer frÄn sex kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa yrkesverksamma i StockholmsomrÄdet. Urvalet skedde enligt bekvÀmlighetsprincipen.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan ocksÄ innebÀra att utöva ett ledarskap som Àr pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mÄl i lÀroplanen och det kan vara allt frÄn rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet Àr otydligt och svÄrtolkat.

Uppsatsens titel: Ledarskap ? En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, HĂ€lsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poĂ€ng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; PedersĂ©n, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap Ă€r omfattande och mĂ„nga forskare har kommit med förslag pĂ„ definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De fĂ„ som existerar Ă€r generella och tillĂ€mpas oavsett kontext. Detta sker Ă€ven inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rĂ€ttvisande bild av ledarskapet dĂ„ det Ă€r en bransch som till stor del bygger pĂ„ relationer, Ă€r dynamisk samt bestĂ„r av komplexa system. Syfte: VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet.

Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata Ă€ldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien Ă€r att undersöka hur chefer inom den privata Ă€ldreomsorgen ser pĂ„ sitt ledarskap i krissituationer. HuvudfrĂ„gan för undersökningen har varit: förĂ€ndrar chefer i den privata Ă€ldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i sĂ„ fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer frĂ„n tre olika organisationer inom den privata Ă€ldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det rĂ„der delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förĂ€ndringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka pĂ„ faktorer i sitt ledarskap som förĂ€ndrats i krissituationer.

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer anvĂ€nder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar Ă„tta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap Ă€r ett aktuellt och omdiskuterat Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Det finns olika sĂ€tt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer anvĂ€nder sig av för att kunna leda medarbe-tare och strĂ€va efter organisationens mĂ„l. De flesta Ă€r överens om att ledarskap Ă€r viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nĂ„ framgĂ„ngar. Ledare portrĂ€tteras ofta som starka och styrande och med förmĂ„gor att utmana, driva och förĂ€ndra. Men vad Ă€r egentligen en bra ledare och vilka tekniker anvĂ€nder sig ledare av? Det var dessa frĂ„gor som vĂ€ckte vĂ„rtintresse inom Ă€mnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning Ă€r att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer anvĂ€nder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av Ă„tta semistruk-turerade intervjuer med chefer frĂ„n olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: UtifrĂ„n vĂ„ra Ă„tta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest Ă€r demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritĂ€ra ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kÀnnetecknande drag för kommunikativt ledarskap. NÄgra tendenser till vad som Àr kÀnnetecknande Àr ett metaforiskt och personligt sprÄk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmÀrksamheten kvarstÄr hos mottagarna utan att förstÄelsen gÄr förlorad. Talhastigheten fÄr sÄledes varken vara för snabb eller för lÄngsam. Alla ledare i studien anvÀnder sig av tredje person i sina tal och de flesta anvÀnder negativa ord mer Àn positiva.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vÄrd samverkar olika sorters team dÀr sjuksköterskors ledarskap pÄverkas/pÄverkar olika grupprocesser. Specialistsjuksköterskor, inriktning psykiatrisk vÄrd har ett ansvar medan sjuksköterskor pÄ grundnivÄ utför ledarskapet utifrÄn deras vilja och förmÄga. Kunskapsbrist rÄder vilka aspekter som pÄverkar sjuköterskors ledarskap inom psykiatrisk vÄrd.Syfte: Syfte med föreliggande strukturerade litteraturöversikt Àr att beskriva aspekter som pÄverkar sjuksköterskors ledarskap som Àr verksamma inom psykiatrisk vÄrd.Metod: Metoden systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design anvÀndes och analysprocessen bestod av tematisk analys. Resultatartiklarna utgick frÄn kvalitativa- och kvantitativa metoder.Resultat: Sex teman och sex kategorier framkom; Organisationsstruktur med dess inflytande av genomförandeprocess och kommunikation. VÄrdande kultur, med stödjande ledarskap och chefers betydelse för sjuksköterskors ledarskap.

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och mÀn ges i lÀroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta pÄverkar konstruktionen av ledare frÄn ett genusperspektiv. De tre utvalda lÀroböckerna har analyserats utifrÄn teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmÀrkning. Studiens resultat visar att mÀn ges ett större utrymme i böckerna. De finns med pÄ fler bilder och nÀmns fler gÄnger i texterna. Ofta reproducerar lÀroböckerna stereotypa könsroller men det finns ocksÄ exempel pÄ nÀr könsrollerna utmanas.

Gislaveds kommun stÄr likt mÄnga andra kommuner inför en utmaning dÄ stora pensionsavgÄngar vÀntas. För att stÄ sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften mÄste kommunen framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta Àr att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina förestÀllningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och Äsikter har legat till grund för denna studie. Syftet Àr att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori fÄr vi en ökad förstÄelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrÄgar.Resultatet av vÄr studie har visat att Gislaveds kommun i dag mÄste arbeta mer med frÄgor kring ledarskap.