The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students.My questions are: In what ways can the teachers develop their leadership?In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom?What do the teachers in the study consider to be a good leadership?What do the teachers inte the study think of their leadership and itsŽ importance to students? The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachersŽ leadership in the classroom has a significance for studentsŽ learning and development. The teachersŽstyle of leadership should not be static and should be adapted to studentsŽdevelopment level. The results also shows that teachersŽ leadership in the classroom is about various tasks.

SammanfattningIntresset för lÀrares ledarskap tycks vÀxa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lÀrare upplever vissa svÄrigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka fÄ en tydligare bild av nyutbildade lÀrares ledarskapspraktik med sikte pÄ att bidra till lÀrares ledarskapsutveckling. För att fÄ kunskap om nyutbildades lÀrares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lÀrare. Följande forskningsfrÄgor lÄg till grund för intervjuerna.Hur beskriver nyutbildade lÀrare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lÀrare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken?Idéer och teorier om ledarskap Àr mÄnga.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet pÄ grund av att den kvinnliga stereotypen inte Àr förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lÀgre pÄ kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fÄtt barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i bedömningar av mÀns och kvinnors ledarskap och om dessa pÄverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade pÄ ett frÄgeformulÀr efter att ha lÀst en vinjett i vilken ledarens kön samt förÀldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anstÀllningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha.

Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.

I denna explorativa studie undersöks vilka skillnader som finns i förvÀntningar pÄ ledarskap mellan Sverige och Storbritannien samt hur dessa skillnader kan pÄverka ledarskapsstrategier för ett svenskt företag pÄ den brittiska marknaden. Studien genomförs i det svenska företaget Clas Ohlson med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökning med de anstÀllda. En av Clas Ohlsons mÄlsÀttningar vid företagets etablering i Storbritannien var att bevara den svenska kulturen i företaget samt att implementera det svenska arbetssÀttet i de brittiska butikerna. Företag som etablerar sig i nya kulturer kan erfara ledarskapsproblem om ledarskapet inte stÀmmer överrens med de förvÀntningar som finns pÄ ledarskap i den nya kulturen. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur de kulturella skillnaderna pÄverkade ledarskapsstrategin vid Clas Ohlsons etablering i Storbritannien.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

För att ett företag ska överleva pÄ marknaden samt kunna nÄ framgÄng krÀvs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i mÄnga Är Àr de fortfarande underrepresenterade pÄ positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor Àr sÄ underrepresenterade pÄ chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex mÀn som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes.

Idag arbetar mÄnga mÀnniskor med nÄgon typ av ledarskap. Forskning visar att personligheten har betydelse för hur ledarskapet utförs, men det finns Àven hypoteser som pÄstÄr att en person kan lÀra sig bli en ledare, alltsÄ att det kan vara inlÀrt. VÄr studie Àmnade undersöka vad i tvÄ yrkesverksamma ledares liv kan ha format dem till de ledare de Àr idag. För att undersöka detta har vi genomfört ostrukturerade djupintervjuer i form av livsberÀttelser, dÀr tvÄ informanter fick berÀtta om sitt liv utifrÄn detta Àmne. Studien visade att det gÄr att urskilja livsfaktorer som kan ha kommit att forma vÄra informanter i deras utveckling av deras ledarpersonlighet sÄ som familj, uppvÀxtvillkor och utbildning..

ProblemDe senaste 20 Ären har det i ledarskapslitteraturen konstaterats att det finns en avsaknad av ledarskapsforskning som inriktar sig pÄ hur ledares arbete utövas. Det kritiska forskningsfÀltet, Critical Management, har varit framtrÀdande i att konstatera detta och menar att det behövs mer forskning som söker svar pÄ hur ledarskap utövas. De fÄ undersökningar som genomförts har kommit fram till att det finns uppenbara svÄrigheter i att fÄ svar pÄ hur ledares arbete utövas och att mer forskningar inom omrÄdet behövs. Syfte & bidragSyftet Àr att beskriva och analysera hur ledarskap utövas. MetodFör att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt ut tvÄ centrala ledarskapsuppgifter som sedan ytterligare preciserats.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gÀller arbetstillfredsstÀllelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrÄn ett grundlÀggande tematiskt tillvÀgagÄngsÀtt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med mÀnniskor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade ocksÄ att chefserfarenheten gav goda förutsÀttningar för stresshantering och ledarskap..

Idag Àr de flesta hÀlsomedvetna och mÄnga företag har börjat uppmÀrksamma vikten av friska och vÀlmÄende medarbetare och vill verka hÀlsofrÀmjande. Syftet med studien var att undersöka innebörden av hÀlsofrÀmjande ledarskap och vilka förutsÀttningar chefer kan skapa för att medarbetare ska kunna bevara eller förbÀttra sin hÀlsa. Semistrukturella intervjuer genomfördes med tvÄ konsulter, tre chefer och tre medarbetare pÄ olika bemanningsföretag, vilket analyserades med hjÀlp av en tematisk analys. Resultatet visar att hÀlsofrÀmjande ledarskap bygger pÄ chefers övergripande kunskap om hÀlsans komplexitet och förmÄga att se till bÄde företags och individers behov. För att skapa hÀlsofrÀmjande förutsÀttningar krÀvs genomgripande och lÄngsiktiga strategier och att chefer aktivt arbetar med att fÄ ledning och medarbetare delaktiga i hÀlsoarbetet..

Dagens samhÀlle bestÄr allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hÀlsofrÀmjande ledarskap i kombination med förÀldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehÄller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen pÄ Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hÀlsofrÀmjande ledarskap pÄ arbetsplatsen med förÀldraskap pÄ fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vÄr undersökning Àr att fokusera pÄ de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i frÄgor om hÀlsofrÀmjande arbete och hur man samtidigt fÄr ihop sitt livspussel.Det Àr ett aktuellt Àmne och det finns inte sÄ mycket studier gjorda med kombinationen hÀlsofrÀmjande ledarskap och förÀldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrÄn detta arbete gör vi en utvÀrdering som Àr kopplad till personalstrategins fem fokusomrÄden; arbetsmiljö och hÀlsa, jÀmstÀlldhet och mÄngfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Syftet var att beskriva, förstÄ och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebÀr att leda tvÄ parallella processer, dels en med fokus pÄ gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnÀrlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men ocksÄ som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebÀra en balansgÄng mellan att ?driva och stanna?. I resultatet framkom olika faktorer som pÄverkar upplevelserna, sÄsom förvÀntningar frÄn arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist pÄ tillit till dramapedagogernas konstnÀrliga ledarskap och bristande förstÄelse för vad dramapedagogik Àr. Andra faktorer som pÄverkar upplevelserna Àr gruppdeltagares kÀnslor av oro och nervositet under förestÀllningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.

Skolan Àr den största institutionen i barn och ungdomars liv och dÀrför har man som lÀrare en fantastisk möjlighet att pÄverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krÀvs dock att utlÀrning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom Ären har undervisningen gÄtt frÄn monolog till dialog och nÀr nu social samhÀllsintegration smyger sig lÀngre ner i Äldrarna bör detta beaktas av lÀrarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande dÀr eleverna fick svara pÄ frÄgor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning sÀger kring ledarskap gjorts.