Lean Production Àr ett koncept som finns, i mer eller mindre utstrÀckning, i mÄnga företag idag. Konceptet bygger pÄ ett antal principer bestÄende bland annat av standardiserade arbetsprocesser som syftar till att minska allt slöseri som inte tillför nÄgot vÀrde för kunden. Att implementera konceptet i en verksamhet innebÀr en planerad organisationsförÀndring och krÀver för ett lyckat resultat ett ledarskap som kan motivera de anstÀllda. NÀr ledarskap diskuteras i samband med organisationsförÀndringar, talas det ofta om transformativt- och transaktionellt ledarskap. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva samt analysera vilka aspekter av ledarskap som Àr speciellt framtrÀdande under olika implementeringsfaser av Lean Production. För att besvara detta, samlades empiri in genom semi-strukturerade intervjuer pÄ fyra företag, verksamma inom tillverkningsindustrin i Sverige.

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att, utifrÄn ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjÀnstesektorn och dÄ bankbranschen ser pÄ ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i vÄr studie. Vi har utfört Ätta stycken intervjuer, med ledare pÄ fyra olika banker. Vidare har vi anvÀnts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsÀtt. Teori: Teorin utgÄr ifrÄn Emotionellt Ledarskap.

De allt plattare organisationerna i dagens samhÀlle har lett till att den ledarstil, eller det ledarskap, som gav framgÄng för ett par decennier sedan inte lÀngre fungerar. De stÀndiga och snabba förÀndringarna i samhÀllet har gjort det nödvÀndigt med ett mer flexibelt ledarskap som förutom att vara relations- och uppgiftsorienterat ocksÄ mÄste inkludera ett förÀndringsorienterat beteende. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag av en organisation att med utgÄngspunkt i CPE- modellen undersöka ledarskapet i 5 butiker som ingÄr i organisationen. En enkÀtundersökning genomfördes med 18 medarbetare och 4 ledare för att kartlÀgga hur medarbetarna upplever ledarskapsbeteendet hos sin ledare och Àven hur dessa ledare uppfattar sitt ledarskapsbeteende. FrÄgestÀllningarna var: Hur uppfattas det nuvarande ledarskapet av medarbetarna? Hur uppfattar ledaren sitt ledarskap? Vilka egenskaper anser medarbetarna respektive ledarna Àr önskvÀrda hos en ledare? Anser medarbetarna och ledarna att de nÀmnda egenskaperna finns i det nuvarande ledarskapet? Resultatet visade att samtliga medarbetare och ledare skattade relationsorienterat ledarskap högst.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) lÄt-gÄ med olika motivationsinriktningar inom SjÀlvbestÀmmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i Äldrarna 16-33 Är (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkÀter bestÄende av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mÀta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mÀta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsÄg att mÀta upplevt konventionellt ledarskap och lÄt-gÄ ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre sjÀlvbestÀmmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjÀlvbestÀmmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

Att arbeta som sjuksköterska innebÀr bland annat att ha en ledarskapsroll, oavsett nivÄ i organisationen. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledarskapsroll. Syftet med studien var att belysa de faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledarskap i omvÄrdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 11 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar. I resultatet framkom faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledarskap; sjuksköterskans personliga egenskaper, kommunikation och samarbete, delegering, tid och utbildning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kompetenser lÀrare anser kÀnneteckna framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet liksom hur de med sitt ledarskap anser sig kunna motivera eleverna i deras lÀrande. För att uppnÄ syftet söker studien svar pÄ hur mÀn och kvinnor som lÀrare ser pÄ framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet samt huruvida det föreligger nÄgra likheter och skillnader i deras syn pÄ framgÄngsrikt ledarskap. Studien baseras pÄ intervjuer med sex lÀrare, tre mÀn och tre kvinnor, som Àr verksamma i grundskolans senare del. Det empiriska underlaget samlades in via halvstrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Studiens resultat visar att de kompetenser som lÀrarna anser kÀnneteckna ett framgÄngsrikt ledarskap Àr lyhördhet, flexibilitet och anpassning.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen Ätskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta Àr ej heller av avgörande betydelse, sÄ lÀnge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Uppsatsen tar upp huruvida det Àr hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritÀra eller om det finns en annan förklaring..

Det coachande ledarskapet Àr ett ledarskap som fokuserar pÄ samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap sÄ har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna vÀrderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundlÀggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhÄllningssÀttet i ledarskapet sÄ handlar det ocksÄ om hur ledaren Àr och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste Àr att ha kunskap om sig sjÀlv och sitt eget beteende som ledare och hÀr Àr emotionell intelligens betydelsefullt.

Syftet med studien Àr att utröna vilka konsekvenser det fÄr för individer att arbeta i en matrisorganisation ur ett delat ledarskapsperspektiv. Vi vill vidare försöka svara pÄ hur personalansvar pÄverkas av matrisorganisationers struktur och det delade ledarskap denna Àr uppbyggd pÄ. Slutligen syftar studien till att undersöka hur förtroende mellan ledare samt mellan ledare och medarbetare pÄverkar matrisorganisationer.För att analysera det empiriska materialet anvÀndes teorier kring matrisorganisationer, delat ledarskap samt arbetsliminalitet.Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer utgjorde datainsamlingsmetoden. Nio intervjuer hölls med bÄde medarbetare och ledare i en fallorganisation. Intervjuerna transkriberades och ur materialet togs kategorier fram genom en induktiv innehÄllsanalys.För individer kan delat ledarskap i en matrisorganisation innebÀra en handfull konsekvenser som kan beskrivas med kategorierna centralisering och decentralisering, intressekonflikter, internt fokus, otydligt ansvar, individ- och relationsberoende samt transparens.

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av mÀn. En anledning till att kvinnor Àr en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi Àmnar undersöka i denna artikel Àr vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkÀtfrÄgor har vi faststÀllt vilka egenskaper som generellt appliceras pÄ kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om bÄde de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig Ät.