Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och belysa relationen mellan lÀsförmÄga och förmÄgan att lösa uppgifter i matematisk problemlösning. Centrala frÄgor: Vilket samband finns mellan lÀsförstÄelse och elevernas möjlighet att lyckas i problemlösning med matematiskt kontextualiserade problem?PÄ vilket sÀtt kan förstÄelsen av ord- och begrepp i vardagen, som i en matematisk kontext fÄr en annan eller utvidgad betydelse, pÄverka elevernas problemlösningsförmÄga?Kan man se likheter och skillnader i resultat mellan matematiskt kontextualiserade problem och motsvarande problem i matematiskt kontextlösa uppgifter? Vilket samband finns mellan lÀsförstÄelse och elevernas möjligheter att lyckas med aritmetiska, kontextlösa uppgifter?Teori: Formulering av forskningsfrÄgor och analys av resultat utgÄr frÄn en socialkonstruktivistisk och sociokulturell förstÄelse. Studien bygger pÄ kvantitativ metod som analyserats med hjÀlp av statistiska grundteorier. Metod: Metoden i undersökningen Àr kvantitativ.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka matematikstudenters uppfattningar kring begreppet funktion samt vilka faktorer som inverkat positivt pÄ deras förstÄelseutveckling. Tidigare forskning pÄ omrÄdet begreppsutveckling tar upp faktorerna, att skapa relationer, att utöka och anvÀnda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter, att formulera vad man vet samt att göra matematisk kunskap till sin egen. I resultatet Äterfanns tre av dessa, nÀmligen att utöka och anvÀnda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter samt att formulera vad man vet. Dessutom framkom en tydlig bild av den grafiska representationens vikt för studenternas förstÄelse av funktionssambandens mening..

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Med vÄr uppsats visar vi hur det med hjÀlp av Lagranges metod gÄr att tafram en matematisk modell av rotationsfasen i ett slÀggkast. SlÀggkastarenoch slÀggan utgörs i uppsatsen av en sammansatt stelkroppsmodell. Vi tarfram kastarens rörelseekvationer vilka vi fÄr genom Lagranges ekvation. Iuppsatsen har vi hÀrlett Lagranges ekvation genom Newtons andra lag ochHamiltons princip. Resultatet av modellen presenteras i form av en plot iMatlab av slÀgghuvudets position under olika tider under rörelsen..

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet Àr att upptÀcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet Àr anvÀnde vi oss av de förmÄgor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn pÄ begÄvning och Àven myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begÄvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

BakgrundUnder denna del av uppsatsen kommer vi att redogöra för studier som ligger till grund för vÄr undersökning och som Àr adekvat för vÄrt syfte. I vardagen finns det mÄnga bra tillfÀllen att ta till vara pÄ matematik som till exempel dukning, samling och genom leken med mera. För att barnen skall fÄ en bra matematisk kunskapsgrund Àr det viktigt att förskollÀrarna synliggör matematiken i förskolan pÄ ett roligt och lustfyllt sÀtt.SyfteSyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur nÄgra förskollÀrare i förskolan uppfattar matematisk begreppsbildning. Studien kommer Àven att behandla hur de beskriver vilka metoder de anvÀnder sig av samt hur de sÀger att matematiken görs synlig för barnen.MetodVi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Det verktyg som vi har anvÀnt oss av i studien Àr kvalitativ intervju, dÀr Ätta förskollÀrare pÄ tre olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i vÄr studie visar att förskollÀrarna finner att förskolans vardagliga situationer som till exempel: matsituationen dÀr barnen rÀknar ut hur mÄnga köttbullar de kan ta, under samlingen nÀr barnen rÀknar antal deltagande barn, utevistelse dÀr förskollÀrare anvÀnder skogsmiljö för att lÀra ut matematisk termologi och pÄvisar skillnader inom lÀngd, storlek och vikt kan inspirera barnens utveckling av matematisk begrepps bildning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. TvÄ grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehÄll men olika sprÄklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de bÄda uppgifterna sÄ kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med tvÄ kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och intervju. Resultatet av undersökningen visar pÄ ett mycket svagt samband mellan den sprÄkliga utformningen och elevernas val av resonemang.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse lÀsförstÄelsen har för matematisk problemlösning. Fokus ligger pÄ elevernas lÀsförstÄelse av olika typer av texter som behandlar matematik pÄ grundlÀggande skolnivÄ. Detta studeras utifrÄn tre olika undersökningar dÀr lÀsförstÄelse granskas i relation till matematisk problemlösning. Den första undersökningen bestod av sju stycken textuppgifter i matematik. Den andra undersökningen bestod av tolv matematiska tal utan text dÀr rÀkneoperationerna var de samma som i textuppgifterna.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ pedagogers erfarenheter om  samband  mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frÄgestÀllningar jag har arbetat utifrÄn Àr: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och svÄrigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter?Jag har anvÀnt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom Ärskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till Àr att lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄverkar begreppsbildning. Studien pekar pÄ att flera elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter har problem med att anvÀnda sprÄket pÄ ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svÄrt att beskriva saker med ord, har svÄrt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svÄrt att minnas namn pÄ saker.

Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.