Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fått en stor uppmärksamhet under de senaste åren på grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav på komponentavskrivning kommer att införas år 2014 för de företag som väljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att påverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrättsföreningar på grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebär å andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förväntade nyttjandeperiod. En övergång till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för många bostadsrättsföreningar då kunskap saknas.

Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fått en stor uppmärksamhet under de senaste åren på grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav på komponentavskrivning kommer att införas år 2014 för de företag som väljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att påverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrättsföreningar på grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebär å andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förväntade nyttjandeperiod. En övergång till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för många bostadsrättsföreningar då kunskap saknas.

SammanfattningDet finns ett flertal definitioner på vad revision innebär. En av dessa är att revision går ut på att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstår troligen ett förväntningsgap, när klienternas förväntningar sträcker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller får göra.Målet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för hur revisorerna upplever förväntningsgapet, ur ett revisions- och tjänstemarknadsföringsperspektiv. Vidare är avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan uppträda när revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemål.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa hur de klassiska investeringsbedömningsteknikerna används vid värdering av interna projekt i läkemedelsföretag och vilken påverkan de har på resursallokeringen inom företaget. Syftet är också att ta reda på vilka motiv som ligger bakom teknikvalen.Metod: Jag har valt att genomföra studien som en fallstudie av fyra läkemedelsföretag i varierande storlek. Följande läkemedelsföretag ingår i studien; Astra Zeneca, Medivir, Oasmia och Active Biotech. Studien genomfördes dels med litteraturstudier dels med kvalitativa intervjuer med representater från de berörda företagen.Teori: Den teoretiska referensramen berör den teori som kan relateras till uppsatsens studieområde. Den börjar med en överblick över vad en investering är för att sedan beskriva några klassiska investeringsbedömningstekniker som studier visar används inom läkemedelsutvecklingen.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att samtliga intervjuade företag använder förväntat kassaflöde, dvs.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstärka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act är till skillnad från den svenska koden för bolagsstyrning lag och gäller direkt för 12 svenska företag, men även för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utländska företag som blir tvungna att tillämpa lagen från och med den 15 juli 2006. Så hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förändrats och hur kommer den att förändras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, där åtta propositioner utvecklats från redan existerande teorier såsom agentteorin samt organisatorisk inlärningsteori.

Sammanfattning  Upphovet till revision var till att börja med främst ägarnas behov av kontroll över bolagsledningens förvaltning av bolagets verksamhet. Revisorn har sedan 1944 års aktiebolagslag haft ett obegränsat skadeståndsansvar vilket innebär att revisorn i princip kan krävas på mångmiljonbelopp. Den 17 september år 2008 avlämnade justitiedepartementet en utredning i fråga om en begränsning av revisorers skadeståndsansvar som är föranledd av EU-kommissionens rekommendationer. Den alltmer tilltagande turbulensen på finansmarknaden har gjort det svårt för de stora revisionsbyråerna att köpa ansvarsförsäkringar, vilket har lett till höga försäkringspremier. EU-kommissionens rekommendation präglas av en oro för att det inte ska finnas tillräcklig många revisionsnätverk med kapacitet att revidera de största börsnoterade bolagen inom EU.

Redovisningssystemet är ett system som måste tolkas eftersom redovisningsspråket anses svårt och komplext. Tolkningarna skiljer sig revisorer emellan, trots att dessa har samma utbildning. Skilda tolkningar beror på olika erfarenheter och skilda bakgrunder. Olika tolkningar bidrar till att det kan uppstå problem i språket mellan ekonomer som missuppfattar varandra. Det är inte bara mellan ekonomer som språkproblematik kan uppstå.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och måste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket kräver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill säga opartisk och självständig. Ofta ifrågasätts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingå i täta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet är nödvändigt för att skapa värde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen står i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar även till att se hur revisorns arbete och oberoende ställning har förändrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förändring.Problemfrågor: Vad innebär oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll ändrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnå studiens syfte.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.

Syfte: Att lokalisera och förstå revisorns problem med att verifiera posten goodwill i jämförelse med vad IAS och IFRS säger. Metod: Det vetenskapliga synsätt vi använt oss av är hermeneutiskt, vilket går ut på att förstå något. Vi har valt att använda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer för att samla in vårt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser på Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet.Resultat & slutsats: Revisorerna litar på företagen och följer hellre praxis än IFRS vilket gör att de inte ser värderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehåller fem intervjuer kan vi inte säga att resultat är generaliserbart. Slutsatsen är tänkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken.Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att studera och jämföra praxis, lag och rekommendationer.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Titel: Kassaregisterlagen ? En studie i Kassaregisterlagens effekterInledning: Idag skrivs det mycket i tidningar och media om skattefusk i Sverige. Undersökningar har visat att skattefusket är väldigt omfattande inom branscher med kontanthandel. Staten har infört en ny lag som ska bekämpa skattefusket inom kontant handel. En överrepresenterat bransch vad gäller skattefusk är restaurangbranschen.

Politikerna i Sverige vill sänka kostnaderna för små aktiebolag samt följa influensernafrån övriga länder i Europa. Sverige är tillsammans med Malta de enda länderna i Europasom fortfarande har kvar den allmänna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att påverka mångaintressenter, däribland staten, det vill säga skatteverket. Vidare kommer detta även attpåverka revisorers yrkesroll. Våra huvudfrågor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyråer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare få större arbetsbördor?Syftet med vår uppsats är att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagändring angående revisionspliktens vara eller icke vara, för att få en vidareförståelse av vad detta innebär för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket.

Syfte: Syftet är att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förändrats, och i så fall anledningen till detta. Dessutom är syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vår undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrågats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motåtgärder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillräckligt, så ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn får ägna sig åt är revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall även sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband är sådan verksamhet som ryms inom revisorns kärnkompetens.Trots att inga förbud längre finns i lagen, så är vissa verksamheter inte tillåtna.