Med penningtvÀtt kan avses ÄtgÀrder i syfte att dölja eller omsÀtta egendom som hÀrrör frÄn brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsÀttningen av pengar som tvÀttas uppgÄr till cirka 100 miljarder Ärligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvÀtt inom EES- omrÄdet. Detta direktiv lÄg som grund för införandet av Lag (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt, Àven kallad penningtvÀttslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstÀnkt penningtvÀtt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att Àven andra yrkesgrupper ska omfattas, dÀribland godkÀnda och auktoriserade revisorer.

Titel Det mĂ€nskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom Ă€ldreomsorgen kommer inom den nĂ€rmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgĂ„ngar, fĂ„ unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp Ă€ldre som ska fĂ„ plats pĂ„ landets olika Ă€ldreboenden stĂ„r som bidragande orsaker. Hur ska Ă€ldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstĂ„r som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att se hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

BakgrundUnder de senaste Ären har en rad bolagsskandaler uppdagats, vilket har intensifierat diskussionerna kring corporate governance- och revisionsrelaterade frÄgor. I Sverige ska revisorn granska sÄvÀl bolagets Ärsredovisning och bokföring som styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Det lagstadgade kravet att granska förvaltningen av bolaget Äterfinns inte i nÄgot annat land, med undantag av Finland. Vilken innebörd förvaltningsrevisionen har Àr dock inte tydligt definierad i lagen och frÄgan Àr Àven huruvida den svenska förvaltningsrevisionen har nÄgon framtid i den alltmer internationaliserade vÀrld som revisorn arbetar i.SyfteUppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera den svenskaförvaltningsrevisionens innebörd, de historiska orsakerna till varförförvaltningsrevisionen ser ut som den gör idag samt utreda vilken framtid den gÄr till mötes. Inom ramen för syftet kommer följande frÄgor att besvaras:· Vilka Àr de historiska orsakerna inom revisionsomrÄdet till varför det idag hör till den svenska revisorns uppgifter att granska företagets förvaltning och vilken innebörd har förvaltningsrevisionen?· Hur kan EU:s harmoniseringsarbete inom sÄvÀl revisions- som corporate governance-omrÄdet komma att pÄverka den svenska förvaltningsrevisionens framtid?GenomförandeStudien har genomförts med hjÀlp av 10 stycken expertintervjuer med sÄvÀl svenska som utlÀndska respondenter, samt en enkÀtundersökning utskickad till 73 stycken godkÀnda eller auktoriserade revisorer i Linköping och Stockholm.ResultatDen svenska förvaltningsrevisionen har en stark tradition och har formats genom ett antal tydliga stÀllningstaganden, dÀr Sverige exempelvis har tagit avstÄnd frÄn införandet av ytterligare ett kontrollorgan i corporate governance-strukturen.

Det hÀr Àr en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar pÄ barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för varför barnboken Àr ett sÄ populÀrt pedagogiskt hjÀlpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrÄgorna var antaganden kring barnböcker och deras anvÀndning samt antaganden kring andra sagoberÀttarformer. Resultatet visade att barnboksanvÀndandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, dÄ frÀmst tekniska sÄ som film, dator och iPad..

Utbildning i samband med systemimplementering Àr enligt tidigare forskning ett viktigt men Äsidosatt Àmne som behöver studeras mer i detalj. Den hÀr uppsatsen undersöker vilka faktorer som Àr vÀsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit frÄn tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en anvÀndarutbildning bör se ut. SÄledes presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation pÄ hur en utbildning pÄverkar implementeringsresultat och hur en bra anvÀndarutbildning bör se ut..

Sammanfattning Titel Kompetens och förstÄelse. En studie av kompetensutveckling i revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan KÀrreman Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur revisionsbyrÄer hanterar kompetensutvecklingsfrÄgor och för hur medarbetare i revisionsbranschen ser pÄ kompetens och kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi anvÀnt ett hermeneutiskt inriktat angreppssÀtt eftersom vi ifrÄn ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur kompetensutveckling gÄr till och förstÄs. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förstÄelse för vÄr frÄgestÀllning utifrÄn en process dÀr bÄde teori och empiri var viktiga. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och insamlingen av vÄrt empiriska material har skett genom intervjuer pÄ Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄDatum:15 januari 2013NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrÄ, revisor, smÄ företag, framtidsmöjligheterFrÄgestÀllning:Hur har revisionsbyrÄerna förÀndrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken pÄ revisionsbyrÄerna inverkat pÄ tjÀnsternas utbud?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyrÄerna förÀndrat sitt utbud av tjÀnster och vilka andra förÀndringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag. För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna har tvÄ revisionsbyrÄer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrÄgorna och uppfylla syftet har tvÄ gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson pÄ Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg pÄ PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut pÄ att ta reda pÄ vad respektive revisionsbyrÄ gjort för förÀndringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren stÀllts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrÄn.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förÀndringar som gjorts bland annat ett större fokus pÄ redovisningstjÀnster Àn tidigare.

Problembakgrund: Svenskt NÀringsliv gav för en tid sedan professorerna Per Thorell och Claes Norberg ett uppdrag att undersöka nytta och kostnad med revision i smÄ aktiebolag. Slutsatserna kring undersökningen publicerades i en rapport som presenterades den 16 mars 2005. Denna rapport ledde till att debatten kring revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen togs upp pÄ nytt. MÄnga har olika Äsikter angÄende detta och i praktiken Àr frÄgan inte utredd och det finns ett behov att undersöka Àmnet vidare. VÄr studies huvudproblem Àr: Hur pÄverkar en förÀndring i revisionsplikten revisionsbolagen? Vilka konsekvenser fÄr detta för klienterna, de smÄ aktiebolagen?Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka behovet och nyttan med revisionsplikt för mindre bolag ur revisorernas perspektiv.

Revisionsplikten omfattar mÄnga företag i Sverige. GrÀnsen för vilka som omfattas gÄr nÀr företaget uppfyller tvÄ av tre grÀnsvÀrden i de senaste tvÄ Ärens redovisningar; Fler Àn tre anstÀllda i medeltal, mer Àn tre miljoner i nettoomsÀttning eller mer Àn 1,5 miljoner i balansomslutning. Företag som inte omfattas kan sjÀlva vÀlja om de vill ha revision. Det finns argument som talar för att revisionsplikten utgör en ekonomisk och administrativ börda för smÄ företag, och att nyttan knappast överstiger kostnaden. Flera lÀnder i Europa har valt att avskaffa revisionen för de flesta mindre företag genom att höja grÀnsvÀrdena, och det Àr troligt att Sverige följer samma trend.Revisorn Àr skyldig enligt lagen att lÀmna tips och rÄd i samband med revisionen som kan leda till en bÀttre redovisning och effektivare rutiner inom företaget, sÄ att felaktigheter undviks i framtiden.

Vi har undersökt vad det Àr för skillnad mellan kommunal förskoleverksamhet och montessoriförskoleverksamhet i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har undersökt hur förskolelÀrarna förhÄller sig till den nya reviderade lÀroplanen 2010 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Det vi har kommit fram till Àr att det finns en del skillnader mellan förskolorna och hur pedagogerna arbetar med sprÄket och den reviderade lÀroplanen. UtifrÄn vÄra enkÀtfrÄgor kom vi fram till lite olika svar pÄ vÄra frÄgor pÄ grund av att alla pedagoger inte svarat sÄ utförligt som vi hade önskat för att fÄ en sÄ rÀttvis jÀmförelse som möjligt mellan de olika förskoleverksamheterna. Vi kan i alla fall se att alla pÄ bÄde kommunal- och montessoriförskoleverksamhet har arbetat mycket med implementeringen av den nya lÀroplanen genom att göra en analys utifrÄn de olika diskussionsforum som de haft pÄ respektive förskolor. Vi ser dock att de kommunala förskolorna har synliggjort den reviderade Lpfö 98 pÄ ett mer synligt sÀtt bÄde för sig sjÀlva, barnen och för förÀldrarna i verksamheten utifrÄn de svaren vi fÄtt pÄ enkÀtfrÄgorna. Det har framkommit hur viktigt det Àr att arbeta med sprÄklig medvetenhet redan i tidig Älder för att barnen ska fÄ en bra start i skolan.

This is a study of democracy on the local level. It?s a comparison between the municipalities of Mo?rbyla?nga and Mo?nstera?s in the region of Kalmar in Sweden based on most similar design. The question is if the structure of the political organisation affects the quality of democracy, with focus on the reorganisaton in Mo?rbyla?nga and the quality of the political process.

Det har funnits revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige sedan 1983.Revisionsplikten infördes eftersom man ansÄg att smÄ bolag utan revisionsplikt varsÀrskilt utsatta för ekonomisk brottslighet.Revisionsplikt innebÀr att alla aktiebolag ska granskas av en godkÀnd eller enauktoriserad revisor. Syftet med revisionen Àr att man vill skapa ökad trovÀrdighet förden ekonomiska informationen till alla intressenterna.Den 3 april 2008 kom ett lagförslag angÄende avskaffande av revisionsplikten. DeninnebÀr att revisionen blir frivillig för alla aktiebolag som inte uppfyller mer Àn ett avföljande kriterier:? Mer Àn 83 miljoner kronor i omsÀttning? Mer Àn 41,5 miljoner kronor i balansomslutning (tillgÄngar)? Fler Àn 50 anstÀlldaDetta innebÀr att knappt 4 procent av aktiebolagen i Sverige kommer omfattas avrevisionsplikt. Utredningen föreslÄr att detta ska trÀda i kraft den 1 juli 2010.VÄr studie har haft sin utgÄngspunkt i revisorers och mindre aktiebolags pÄverkan avförslaget.

ALSTOM Power Customer Service har tagit fram ett flödesschema för hur underhÄllsarbetet Àr tÀnkt att se ut. UnderhÄllsprogrammet delas in i de fem faserna förberedelse-, sÀlj-, order-, genomförande- och rapportfas. Schemat beskriver hur det Àr tÀnkt att arbetet ska struktureras mellan tekniker, sÀljare, montörer/inspektörer och projektledare. Syftet Àr att skapa rutiner och system för underhÄllsprogrammet med avgrÀnsningar för de olika ansvarsomrÄdena. En stor del av arbetet bygger pÄ rutin och erfarenhet.

Den senaste tidens skandaler har lett till att revisorernas oberoende till klienten har hamnat i fokus och deras förhÄllande till företagen har börjat ifrÄgasÀttas mer och mer. En revisor i Sverige skall inte bara granska företagets rÀkenskaper för intressentens rÀkning utan det ingÄr Àven i revisorns roll att ge viss rÄdgivning. Denna rÄdgivning kan ge upphov till hot mot revisorns oberoende i och med att rÄdgivningen kan leda till att revisorn granskar sina egna, eller andra pÄ byrÄns rÄdgivning. Detta Àr det sÄ kallade sjÀlvgranskningshotet. Ett annat hot mot oberoendet Àr egenintressehotet vilket innebÀr att revisorn ser rÄdgivningen som sÄ ekonomiskt viktig att denne ser mellan fingrarna i sin revision för att inte förlora rÄdgivningsuppdragen hos revisionsklienten.

Syfte:  Syftet med studien Ă€r att belysa och analysera hur revisorn arbetar för att eliminera risken för att göra vĂ€sentliga fel i Ă„rsredovisningen. Studien ska Ă€ven beskriva och skapa förstĂ„else för RevisorsnĂ€mndens och smĂ„ revisionsbyrĂ„ers arbete och stĂ€llningstagande till kvalitetssĂ€kring.Metod: UtifrĂ„n ett hermeneutiskt synsĂ€tt och med en kvalitativ metod utfördes personliga intervjuer med tre smĂ„ revisionsbyrĂ„er och RevisorsnĂ€mnden. Vid val av informanter tillĂ€mpades ett strategiskt urval. I studien har en abduktiv ansats anvĂ€nts. Slutsatser: Åtaganden för att god kvalitet ska uppnĂ„s i revisionen Ă€r revisionsprocessen, rotation pĂ„ revisionsuppdrag vart sjunde Ă„r, tillĂ€mpning av analysmodell och etiska normer, FAR SRS:s kvalitetskontroller, internt kontrollsystem och kvalitetssĂ€kring frĂ„n RN..