Sök:

Sökresultat:

2180 Uppsatser om Förtroendevald kommunal revision - Sida 52 av 146

KulturmiljövÄrd pÄ kommunal nivÄ. Urval, vÀrdering och bevarande

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

?Hur ska jag möta dig sÄ att du vill möta mig igen?? : Distriktssköterskors erfarenheter av det vÄrdande mötet med personer med demenssjukdom

Demenssjukdom Àr vanligt förekommande inom distriktsjukvÄrd. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig pÄ arbetsmetoder i vÄrden. Sjuksköterskors upplevelser av det vÄrdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom Àr fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sÀtta sig in och förstÄ livsvÀrlden hos en person med kognitiv svikt krÀver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förstÄelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nÀra mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vÄrdande möte eller samtal.

Kommunal samverkan mellan rÀddningscentral och POSOM - En fallstudie av Tsunamikatastrofen

This report is an evaluation of the cooperation between the rescue command centre and the POSOM-groups (?Psychological and social support?) after the Tsunami catastrophe in December, 2004. The report describes the interaction between these two municipal administrations, what services the rescue command centre provided and how they gathered information. Finally the author suggests different solutions to how the collaboration within these different municipal administrations can be increased and improved in future times of crisis..

Att leverera den kostnadseffektiva kvaliteten: förestÀllningar om tillÀmpad styrning ur ett revisors- och ett byrÄperspektiv

Den enskilde revisorn förvÀntas genomföra revisioner pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt och samtidigt upprÀtthÄlla revisionens kvalitet bÄde ur konkurrenssynpunkt och för att sÀkerstÀlla yrkets fortsatta legitimitet. NÀr kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs pÄ olika sÀtt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt dÀr den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse för vilka förestÀllningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrÄn om tillÀmpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie dÀr kvalitativ data samlades in genom djupgÄende intervjuer med sex representanter frÄn tre revisionsbyrÄer. För att bidra med bÄde ett revisors- och ett byrÄperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef frÄn varje revisionsbyrÄ.

FörvÀntningsgapet - Massmedias inverkan pÄ förvÀntningarna mellan klienter och revisorer

Regler och lagar som hanterar revision har över tiden modifierats i syfte att undanröja sannolikheten för att skandaler och oegentligheter skall intrÀffa pÄ nytt. Dessa regelförÀndringar har bidragit till att revisorns roll förÀndrats under det senaste Ärhundradet. Vad sedan klienter har för bild av revisionen samt vad revisorn i sitt arbete Àmnar utföra kan influeras av den makt som massmedia utövar. I takt med detta Àr det inte förvÄnansvÀrt att det uppstÄr vanförestÀllningar gÀllande vad revisionen egentligen innefattar samt vad klienten förvÀntar att revisorn skall leverera eller hur revisorn uppfattar klientens förestÀllningar om vad revisionen syftar till. NÀr sedan massmedias rapportering och inflytande stÀndigt tilltar, hur pÄverkas dÄ förvÀntningarna mellan revisorer och klienter? Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för vilken pÄverkan massmedia kan ha pÄ förvÀntningsgapet mellan klienter och revisorer.

Kontraktsstyrning och kvalitetsindikatorers utformning vid kommunal upphandling : En flerfallsstudie

Management by contract is nowadays a common method within the public sector since the NPM overtook as paradigm with its mechanisms of control inspired by the private sector. The public agency is foremost a service provider where they interact with citizens in the service process. Swedish eldercare has significantly increased its expose to competition which means that eldercare can be executed not only by the municipalities own provider. Such an adaption increases the requirements to inspect quality and how the purchasers assure goal achievement by control. The outmost liability stays with the municipality to ensure that the service produces god care since their position as the service purchaser implies the responsibility to plan, precise and evaluate the required work that the executor has to accomplish.

HÄllbarhetsrevision : En studie om revisionens pÄverkan för hÄllbarhetsarbetet

SammanfattningFöretag inom skogsindustrin har en lÄng tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprÀttar mÄnga företag idag hÄllbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hÄllbarhetsarbete nÀr det gÀller miljö, sociala samt ekonomiska frÄgor.Denna studie har bedrivits under vÄrterminen 2007 och behandlar Àmnet hÄllbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag frÄn skogsbranschen samt tvÄ företag frÄn revisionsbranschen. Syftet med studien Àr synliggöra varför företag inom skogsbranschen vÀljer att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, samt hur hÄllbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hÄllbarhetsarbetet, vilka kan vara svÄrare att redovisa.Undersökningen har bedrivits utifrÄn en deduktiv ansats dÀr vÄr teoretiska referensram bestÄr av teori kring företagets legitimitet, kontrollÄtgÀrder för att kunna bedriva ett hÄllbarhetsarbete samt teori kring revisionen.

Identitetsförmedling via försÀljningskanaler : En studie av Gant

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Revisionspliktens avskaffande : avskaffandets pÄverkan gÀllande efterfrÄgan och utbud av revisionstjÀnster

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag Àr skyldiga att utse en revisor för att godkÀnna bolagets rÀkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader pÄ senare tid börjat ifrÄgasÀttas. Regeringen har dÀrför Är 2006 utsett en utredning för att mÀta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förÀndra aktiebolagens efterfrÄgan av tjÀnster frÄn revisionsbyrÄerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer.

Regional komplexitet i samhÀllsbyggandet : Om vÀrmlÀndska aktörers syn pÄ regionala dimensioner pÄ fysisk planering

Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivÄn har traditionellt sett varit svag i Sverige i jÀmförelse med den lokala och nationella nivÄn och den fysiska planeringen ligger pÄ kommunernas ansvar. Den regionala nivÄn har ocksÄ anklagats, frÄn vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera pÄ förhandling och samförstÄnd. Den fy-siska planeringen Àr organiserad och drivs genom demokratiska processer pÄ kommunal nivÄ och det Àr politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.NÀr fysisk planering ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet förÀndras villkoren för poli-tiken och det blir en förÀndrad politisk arena. Syftet med denna studie Àr att analysera aktörer i VÀrmland och deras syn pÄ denna förÀndrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.

Revisionsuppdragets lÀngd : En studie om hur revisorer uppfattar betydelsen av lÀngden pÄ revisionsuppdragen

Syftet med studien Àr att beskriva revisorers uppfattning om, och i sÄ fall hur, lÀngden pÄ revisionsuppdraget pÄverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhÀmtning av primÀrdata har intervjuer genomförts med fem slumpmÀssigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har anvÀnts som sekundÀrdata.Slutsatsen dras att lÀngden pÄ revisionsuppdraget kan ha en vÀsentlig pÄverkan pÄ revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av lÄnga revisionsuppdrag enligt bÄde forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur lÀngden pÄ revisionsuppdragen pÄverkar revisorns oberoende stÀllning strider dock mot tidigare forskning som hÀvdar att lÄnga revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende stÀllning..

PenningtvÀtt - en studie om varför revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta pÄ penningtvÀtt i allt större omfattning dÄ kriminella hittar nya vÀgar för att undkomma upptÀckt. Trots detta stÄr revisorer endast för ett fÄtal av de totala anmÀlningarna som görs Ärligen. TvÄ viktiga faktorer som har uppmÀrksammats i problemdiskussionen Àr kunskap om penningtvÀtt och kundrelation som bÄda kan pÄverka revisorns anmÀlan av penningtvÀtt.Problemformulering: Vilka Àr de frÀmsta faktorerna till att revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt?Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen till varför inte revisorer anmÀler fler fall av penningtvÀtt och vilka faktorer som kan orsaka detta. UtifrÄn vÄra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer stÄr inför nÀr dessa ska hantera detta brott.

Kommunala eller privata Àldreboenden? En kvalitativ studie om skillnader mellan chefernas arbetsförhÄllanden pÄ kommunala och privata Àldreboenden

Uppsatsens bakgrund Àr att det idag förs en intensiv debatt kring privatisering av Àldreomsorgen i allmÀnhet och privatisering av Àldreboenden i synnerhet. UtifrÄn det vÀcktes tanken hos oss om att göra en studie om chefernas upplevda arbetssituation. Vi beslutade att undersökningen skulle ha en jÀmförande ansats mellan den privata och kommunala sektorns chefer. Det föll sig naturligt för oss att göra en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer. Informanterna bestod av Ätta chefer: Fyra frÄn den privata sektorn och fyra frÄn den kommunala sektorn.

Revisorernas oberoendearbete: hur ser det ut och vilka Àr
svÄrigheterna?

Ett av de viktigaste kriterierna vid revision Ă€r att den granskande revisorn agerar oberoende. ÅsidosĂ€tts oberoendet kan det innebĂ€ra negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den hĂ€r uppsatsens syfte Ă€r att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger pĂ„ en fallstudie dĂ€r tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det frĂ€mst Ă€r det synliga oberoendet som stĂ€rks.

Lika men ÀndÄ olika : -Finns det intraprenöriella revisionsföretag?

SAMMANFATTNINGDet finns en tjÀnst som nÀstan alla företagare i Sverige behöver anvÀnda, den kallas revision. Revision Àr för nÀrvarande lagstadgad, vilket innebÀr att de företag som omfattas av lagen mÄste anvÀnda tjÀnsten. Idag pÄgÄr det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förÀndras kommer detta pÄverka revisionsföretagen dÄ det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsÀtta anvÀnda revisionstjÀnsten, vilket innebÀr att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.Vi vill dÀrför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förÀndring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjÀlpmedel för revisionsföretagen, för att behÄlla sin kundgrupp. Detta dÄ de intraprenöriella företagen har medarbetare som Àr kreativa, innovativa och samarbetsvilliga.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->