SammanfattningUppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för smĂ„företagarna - en lĂ€ttnad för företagen, men vad tycker intressenterna?Seminariedatum: 30 maj, 2007Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 10 pFörfattare: Henrik Westerhaag, Erika WallinHandledare: Dan NordinNyckelord: Revisionsplikt, revision, revisor, redovisning, smĂ„- och medelstora företagSyfte: Syftet Ă€r att utreda vad utvalda externa intressenter till revisionen tycker om ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi vill Ă€ven nĂ€rmare studera vad ett eventuellt avskaffande skulle innebĂ€ra för intressenterna avseende deras arbetsuppgifter, samt om det finns nĂ„got alternativ till revisionsplikten.Metod: I vĂ„r undersökning anvĂ€nde vi oss av den kvalitativa metoden för insamling av empiri. En induktiv ansats lĂ€mpades bĂ€st hĂ€r dĂ„ vi med hjĂ€lp av empirin skapade oss en uppfattning av problemet. Tillförlitlighet och giltighet granskas och slutligen redogör vi för informationsinsamlingen.Teori: För att kunna skapa en förstĂ„else runt Ă€mnet revision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp och teorier.Empiri: Vi har i vĂ„r insamling av empiri pratat med representanter frĂ„n tre olika intressentgrupper.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage frÄn högstadiet till gymnasiet. För att uppnÄ mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ antingen friskola eller kommunal skola belÀgna i en mindre stad i SkÄne. Jag har Àven velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angÄendet Àmnet religion, beroende pÄ vilken skola man gÄtt pÄ före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utstrÀckning fÄ minnen av religionsundervisningen pÄ högstadiet och visar stort missnöje med den.

Den elektroniska journalen Àr en del av distrikts- och sjuksköterskors dagliga arbete och ökar förutsÀttningen för ett patientsÀkert arbete. Distrikts- och sjuksköterskor arbetar efter kÀrnkompetenserna informatik och sÀker vÄrd, men brister i den elektroniska journalen kan pÄverka dessa negativt. Syftet var att undersöka sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskap om och förstÄelse av att anvÀnda elektronisk journal i kommunal hemsjukvÄrd. Metod: kvantitativ tvÀrsnittsstudie. Urvalet bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor frÄn fem kommuner i Kronobergs lÀn (n 67).

Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vĂ€gledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet VĂ€gledningscentrum. Jag vill Ă€ven undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som Ă€r deras övergripande mĂ„l. Ur ett vĂ€gledarperspektiv vill jag ocksĂ„ undersöka hur vĂ€gledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mĂ„l gentemot samhĂ€llets samt individens behov. Även skillnaden i dessa tvĂ„ verksamheter skall diskuteras och analyseras. Studien syftar pĂ„ att undersöka ur vĂ€gledarperspektiv hur vĂ€gledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhĂ€llets representant. Jag valde att undersöka vĂ€gledarens arbete i tvĂ„ olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och VĂ€gledningscentrum.

Under de senaste decennierna har det vuxit fram en allmÀn förvÀntan om att företag ska betjÀna bÄde aktieÀgare och allmÀnheten. Det stÀller i sin tur krav pÄ revisorerna som mÄste vara medvetna om vilka förvÀntningar de olika intressenterna har. Olika intressenter har dessutom olika förvÀntningar pÄ revisionen vilket inte förenklar situationen för revisorerna. Ett av kommunikationsmedlen som ett företag har idag med sina intressenter Àr den externredovisning som upprÀttas av revisorerna. Den allmÀnna opinionen har under den senaste tiden dock fört allvarlig kritik mot revisorer och hela revisionssystemet.

MÀnniskors ohÀlsa pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr nÄgot som under senaste tid flitigt debatterats i media. Denna uppsats vill undersöka hur intresset för hÀlsa inom en kommunal förvaltning ser ut. Studien tar sig an problematiken utifrÄn tvÄ aspekter, dels utifrÄn ett synsÀtt som utgÄr frÄn ett politiskt och arbetsledningshÄll, vad styr att de vÀljer att arbeta med friskvÄrd för sina anstÀllda. Dels utifrÄn ett synsÀt som lÀgger fokus pÄ arbetstagarna, varför vÀljer dessa mÀnniskor att delta respektive avstÄ frÄn förvaltningens friskvÄrdsaktiviteter. Syftet med denna kvalitativa uppsats Àr att undersöka vilka sociala faktorer som pÄverkar politiker och arbetsledningens handlande i arbetet med friskvÄrd för de anstÀllda, samt att Àven undersöka vilka sociala faktorer som gör att de anstÀllda deltar respektive avstÄr frÄn förvaltningens friskvÄrdssatsning.

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 Ärs aktiebolagslag (ABL) stÀlldes det krav pÄ revision i aktiebolag. De flesta medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag dÄ kostnaden anses övervÀga nyttan. Bland EU/EES lÀnderna Àr det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för smÄ aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stÄnd först dÄ Svenskt NÀringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet Är 2005.

PÄ senare Är har tekniker för 3D-visualisering fÄtt ett allt mer utbrett anvÀndande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag sjÀlv anvÀnder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, vÀckte frÄgor kring skÀlet till införandet av tekniken, vilka beslut och förvÀntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gÀller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frÄgor. Arbetet bestÄr av litteratursökning efter adekvat forskning i Àmnet, en enkÀt stÀlld till ett litet urval av anstÀllda och politiker i fyra kommuner som Àr medlemmar i ett 3D nÀtverk, en dokumentsökning pÄ samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkÀtundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte Àr medlemmar i ovan nÀmnda nÀtverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att anvÀnda 3D-modeller för ökad förstÄelse och kommunikation mellan tjÀnstemÀn och politiker samt med allmÀnheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanstÀllningar av forskning inom fÀlten miljöpsykologi och ÄskÄdlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ÀndÄ fÄ ledtrÄdar till möjligheter och svÄrigheter med anvÀndningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel.

I Sverige Àr revisionsplikten lagstadgad för alla aktiebolag, oavsett storlek pÄ företaget. Svenskt NÀringsliv har föreslagit att revisionsplikten bör slopas i smÄ och medelstora aktiebolag för att minska bÄde kostnader och administrativt arbete för de mindre bolagen. Men hur stÀller sig revisorerna till detta? Syftet med uppsatsen Àr att se vilka konsekvenser en slopad revisionsplikt fÄr pÄ företagens redovisning samt ta reda pÄ om hypotesen om att revisorer vill ha en oförÀndrar revisionsplikt hÄller. Uppsatsen bygger pÄ en deduktiv metod vilket innebÀr att utgÄngspunkten Àr befintlig teori i Àmnet.

Bakgrund: Kvinnor har högre sjukfrÄnvaro Àn mÀn och inom undersköterskeyrket, som Àr kvinnodominerat, mÀrks detta tydligare. Det finns dÀrmed anledning att uppmÀrksamma och kartlÀgga vad som upplevs frÀmja kvinnors arbetsnÀrvaro och arbetsförmÄga i detta yrke. Syfte: Syftet med studien var att utforska Àldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehÄllen arbetsförmÄga inom kommunal Àldreomsorg. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehÄlls-analys. Sex friska undersköterskor mellan 55-58 Är i kommunal Àldreomsorg valdes genom ÀndamÄlsenligt urval till semistrukturerade individuella djupintervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att klargöra huruvida analysmodellen medfört nÄgra förÀndringar för revisorn och dess klienter. Empirin har insamlats genom semistrukturerade personliga intervjuer med fyra revisorer och tvÄ företagsrepresentanter. Analysen har medfört tvÄ betydelsefulla förÀndringar för revisorns arbete. Det första Àr dokumentationskravet och det andra Àr begrÀnsning av konsultverksamhet i samband med revision. Dessa tvÄ konsekvenser har bidragit med bÄde för- och nackdelar.

FrÄgestÀllning: Hur tillÀmpas god ekonomisk hushÄllning i kommuners styrning utifrÄn kommunallagen? ? Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushÄllning inte uppfylls?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur kommuner förhÄller sig till god ekonomisk hushÄllning i deras styrning, om det Àr nÄgon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun i förhÄllande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har anvÀnts i studiens framstÀllande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl.Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun Àr styrda av de uppsatta mÄl som kommunfullmÀktige sÀtter.

Bakgrund: En av grundpelarna inom revision Àr att den utförs av en oberoende part. Det Àr dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan Àven revisionsbyrÄn ska vara oberoende i förhÄllande till klienten. Flera av byrÄerna erbjuder fler tjÀnster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrÄ för flera olika uppdrag uppstÄr ett kombiuppdrag. NÀr ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrÄn ska vara oberoende.

I denna uppsats har vi velat undersöka svenska smÄföretagares instÀllning till revisionsplikten. Bakgrunden till vÄrt intresse kring smÄföretagarnas instÀllning till revisionsplikt Àr att det inom EU pÄgÄr en harmoniseringsprocess dÀr man önskar fÄ sÄ samstÀmmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag Àr ett av de fÄ lÀnder i Europa som inte tillÄter undantag frÄn revision för smÄ aktiebolag sÄ kÀndes det som ett intressant Àmne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom smÄföretagarnas instÀllning till revision, dvs. vad kÀnnetecknar de bolag som Àr positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se nÄgra skillnader i instÀllning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi anvÀnt oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus pÄ grund av nationella rapporter och regelverk sÄsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare Ärs redovisningsskandaler medför ett ökat tryck pÄ företag att ha en vÀl fungerande internrevision som sÀkerstÀller den interna kontrollen samt förbÀttrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter Àr under förÀndring. Vilka faktorer har inverkat pÄ den förÀndrade rollen samt vilka konsekvenser har förÀndringen medfört?Syfte: Syftet Àr att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.