Problem: Internrevision har hamnat i fokus pÄ grund av nationella rapporter och regelverk sÄsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare Ärs redovisningsskandaler medför ett ökat tryck pÄ företag att ha en vÀl fungerande internrevision som sÀkerstÀller den interna kontrollen samt förbÀttrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter Àr under förÀndring. Vilka faktorer har inverkat pÄ den förÀndrade rollen samt vilka konsekvenser har förÀndringen medfört?Syfte: Syftet Àr att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Demographic Surveillance System Implementation- Low-level structures of the PDA- PC/PDA communicationThis thesis report describes the continuing work to develop a tool for demographic research at CIDS (Centro de InvestigaciĂłn en DemografĂ­a y Salud Universidad Nacional AutĂłnoma de Nicaragua), UNAN, Leon/Nicaragua.The report is divided into four parts:? Revision of the existing database as a result of newly found requierments? Implementation of the low-level design on the PDA? Communication between the PC and the PDA? A mid-storage database on the client-PC.

Outsourcing har i dagens samhÀlle blivit allt vanligare och trenden Àr fortsatt stark. Företag efterstrÀvar kostnadseffektivitet, hög kvalitet och flexibilitet i outsourcade processer, vilket kan medföra att verksamheten pÄverkas. Vi Àr intresserade av hur den interna kontrollen och revisionsprocessen pÄverkas av att företag outsourcar processer och aktiviteter i verksamheten, till följd av de risker som outsourcing medför.Undersökningen utgÄr ifrÄn den kvalitativa metoden och ett abduktivt arbetssÀtt. Den kvalitativa metoden har valts, eftersom vi ville att studien ska ge en djupare förstÄelse för det undersökta Àmnet. Intervjuer med 13 representanter frÄn tre olika företagskategorier har genomförts.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ metod och utifrÄn ett lednings-perspektiv, urskilja viktiga faktorer för kommuner i arbetet med att implementera och lÄngsiktigt vidmakthÄlla Lean som metod. Studien har genomförts i tvÄ svenska kommuner. Vi har undersökt varför och hur kommuner arbetar med Lean samt vad de hittills har uppnÄtt. Totalt har sex semistrukturerade intervjuer utförts med nyckelpersoner som innehar en ledande- eller stödfunktion.Resultatet pÄvisar att införandet av Lean grundas i att kommunerna vill förbÀttra kvalitén för kunden, minska slöserier samt effektivisera organisationen för att kunna möta framtidens ökade efterfrÄgan. Deras huvudsakliga fokus finns pÄ att skapa en Lean-kultur.

Syfte:VÄrt samhÀlle gÄr igenom en stor förÀndring genom att industrisamhÀllet alltmer ersÀtts med dagens informationssamhÀlle. Denna förÀndring lÀmnar ingen mÀnniska oberörd utan alla berörs pÄ nÄgot sÀtt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förÀndrat företagens sÀtt att bedriva handel och hur det i sin tur har pÄverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssÀtt.Metod:DÄ arbetet var tÀnkt att undersöka om denna IT utveckling har förÀndrat revisionen eller revisorns arbetssÀtt, har jag valt att undersöka detta utifrÄn en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att pÄ detta sÀtt fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde nÄgot i deras uppfattning betrÀffande metoder och arbetssÀtt i och med IT utvecklingen. Jag valde dÀrför respondenter med snarlika förutsÀttningar.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och anvÀnder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. NÀr individer görs delaktiga i planeringen av den egna nÀrmiljön skapas en social hÄllbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som Àr anvÀndbara, trygga, sÀkra och frÀmjar hÀlsan Àr viktiga för folkhÀlsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhÀlsplaneringen genom förbÀttringsvandringar och utvecklingsdialoger. DÄ kommunen tillsammans med innevÄnare undersöker bostadsortens förutsÀttningar och utvecklingsbehov.

Idag tÀnker och tar alla, frÄn individen pÄ lÀgsta nivÄ till organisationer pÄ högsta nivÄ, hÀnsyn till miljön i större utstrÀckning Àn tidigare. Medvetenheten kring miljön och dess betydelse har skapat starka reaktioner frÄn olika hÄll, vilket stÀller nya krav pÄ företag och deras strategier. Numera verkar varje företag pÄ ett eller annat sÀtt för att ?tÀnka? och ?handla? ?grönt?. Bilindustrin som anses vara ett stort hot, och som ocksÄ anses stÄ för en stor del av klimatförÀndringen, Àr för sin överlevnads skull tvungna att miljöinrikta sig.   Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för konsumenters preferenser och hur de förhÄller sig till ansvarsvarstagande, och dÄ frÀmst kring miljöarbete inom bilindustrin.

Studien belyser pedagogers syn pÄ leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns pÄ förskolan. Den belyser Àven pedagogiska leksaker och krigs- och vÄldsrelaterade leksaker. Studien jÀmför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer pÄ flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gÀllde leksaker och material..

Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjĂ€rtsjukdom, diabetes och ledbesvĂ€r. En ökning av övervikt och fetma ses Ă€ven hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, bĂ„de pĂ„ individ och pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i lĂ„g- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstÄtt före 1998 som en skuld, utan ska istÀllet redovisa den som en post inom linjen pÄ balansrÀkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre Àn vad det skulle varit om pensionsskulden var medrÀknad. Precis sÄ agerar ocksÄ de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och anvÀnder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undantrÀngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. VarifrÄn ska kommunen fÄ pengar?Kan man sÀga att dagens kommunala redovisningsregler upprÀtthÄller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hÀnsyn till? Med ett kommunalt sjÀlvstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att sjÀlva styra sin verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur stort ansvarredovisningskonsulterna har fÄtt efter avskaffandet av revisionspliktenoch hur det har pÄverkat deras dagliga arbete.Hur ser redovisningskonsulterna pÄ avskaffandet av revisionsplikten?Hur har avskaffandet av revisionsplikten pÄverkatredovisningskonsulternas ansvarstagande?Efter att författarna studerat den insamlade data kom de fram till attavskaffandet Àr positivt för aktiebolagen. Detta gör att aktiebolagenkan lÀgga ner mer resurser pÄ att utveckla sitt bolag istÀllet för attlÀgga ner resurserna pÄ revision. För aktiebolagen som vÀljer bortrevisorn försvinner de extra led av kontroller och granskning.Redovisningskonsulternas ansvarstagande har inte pÄverkats efteravskaffande..

ABSTRACTTitel:Energibesparande och miljövÀnliga investeringar - Kommunal- och privatÀgdahyresfastighetsföretagens starkaste motiv till miljöansvar.NivÄ:Kandidatuppsats företagsekonomiFörfattare:Daniel Meyer och Peter WirdeHandledare:Peter LindbergDatum:2014-05Syfte:Uppsatsen ska belysa vilka motiv av politik, lönsamhet, primÀra intressenter ochlegitimitet som har starkast pÄverkan för beslut angÄende energibesparande investeringar hosde svenska fastighetsföretagen. Uppsatsen ska Àven klarlÀgga om det finns en skillnad kringdessa motivs styrkor beroende pÄ Àgarstruktur och omsÀttning.?UtgÄr energibesparande investeringar efter att uppnÄ lönsamhet eller legitimitet, pÄgrund av politiska pÄtryckningar eller pÄ grund av primÀra intressenter??Finns det skillnader mellan de kommunalÀgda och de privatÀgda fastighetsföretagen ideras motiv kring energibesparande investeringar??Finns det skillnader i de energibesparande investeringsmotiven beroende pÄ hur storomsÀttning företagen har i de olika Àgarstrukturerna?Metod:Studien Àr av kvantitativ karaktÀr och Àmnar undersöka vad svenskahyresfastighetsföretag i bostadssektorn har för motiv till energibesparande ÄtgÀrder.Datainsamling har gjorts genom onlineenkÀter utformade i Google Forms som skickats tillberörda fastighetsföretag.Resultat & slutsats:Förslag till fortsatt forskning:Det som framkommer i uppsatsen Àr att de svenskafastighetsföretagen har ett stort engagemang inom energiinvesteringar. Framtida forskningkan utgÄ frÄn fastighetsföretagens motiv och klarlÀggavilka energiinvesteringar som Àr mesteffektiva och lönsamma.Uppsatsens bidrag:Bidrar med klarlÀggande kring hur olika motiv styr de svenskafastighetsföretagens energiinvesteringsbeslut.Nyckelord:CSR, energibesparing, investeringar, fastighetsföretag, lagar.

Med anledning av att flera kriser av extraordinÀra slag har intrÀffat i fredstid har förmÄgan att hantera dessa fÄtt stor uppmÀrksamhet. Ett exempel Àr stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sÄdana kriser behövs en fungerande beredskap och hÀr har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en vÀl utvecklad krisberedskap kan samhÀllet bÀttre klara av en kris. Genom utvÀrderingar och erfarenheter frÄn kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner Àr av stor betydelse för en god krisberedskap.

Allt fler kommuner vÀljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsvÀg mellan medborgare och politiker, Àr ett sÄdant Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (VÄr kommun) som bestÀmt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehÄller förutom en tidsplan: annons.

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till kunskapsbildning kring mÄl- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie dÀr vi har intervjuat politiker och ledande tjÀnstemÀn inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanstÀllt empirin och dragit slutsatser utifrÄn vÄr analys av aktuell mÄl- och resultatstyrningsteori i ett spÀnningsfÀlt med olika intressen och behov. MÄl- och resultatstyrningen i den kommunala vÄrd- och omsorgsversamheten anvÀnds i ett spÀnningsomrÄde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det Àr en utmaning att fÄ styrmodellen att fungera optimalt i en sÄdan komplex organisation..