Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebÀr för ett litet företag. Om förslaget gÄr igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna Är 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina Äsikter och dÀrför kan vi idag, i vÄr studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgÄ frÄn tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision Àr mer omfattande Àn övriga EU-lÀnders dÄ den inte bara innefattarrÀkenskapsrevision utan Àven förvaltningsrevision.

VÀsentlighetsbedömningen ses som en grundsten vid revision och Àr viktig dÄ den anvÀnds genom hela revisionsprocessen samt styr alla revisorns beslut. Begreppet vÀsentlighet Àr teoretiskt vÀldefinierat men dÄ det endast finns riktlinjer för hur vÀsentlighetsbedömning ska genomföras finns det utrymme för revisorns egna bedömningar. Att revisorerna fÄr göra egna bedömningar kan leda till olika beslut gÀllande vÀsentlighetsbedömning dÄ revisorer har olika preferenser. Olika preferenser kan leda till olika vÀsentlighetsbedömningar vilket i sin tur kan leda till problem. Efter följande problem kom vi fram till att vÄr frÄgestÀllning skulle baseras pÄ vilka skillnader och likheter som kan uppstÄ vid en vÀsentlighetsbedömning vid en revision.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.Metod: Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ metod. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av litteratur inom omrÄdet, artiklar, propositioner och material frÄn förelÀsning inom revision. VÄrt empiriska material har vi fÄtt genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, tvÄ företagare, en skatterevisor pÄ Skatteverket samt en kontorschef pÄ en bank för att fÄ ett svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. I vÄr analys jÀmför vi teorin med empirin och gör dÀrefter vÄra slutsatser. Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna Àr revisorernas kompetens och noggrannhet.

VÄr tid prÀglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet dÀr mÀnniskans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie Àr att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemstÀllning Àr teoretiska utgÄngspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om mÀnniskans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie Àr fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De tvÄ förstnÀmnda företagen representerar tjÀnsteföretag och de tvÄ sistnÀmnda varuföretag.

Ekonomprofessionen genomgÄr ofta förÀndringar och dÀrför Àr det naturligt att ekonomens roll förÀndras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en sÄ kallad bean-counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har dÀrmed börjat anta rollen som en affÀrspartner. Offentliga verksamheter sÄsom stat, kommun och landsting Àr stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhÀllsekonomi. Ekonomen har dÀrmed en viktig roll inom den offentliga sektorn dÄ deras verksamheter berör alla medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlÀgga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssÀtt för att dÀrigenom kunna öka förstÄelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn.

Bakgrund: LÀkemedelshantering utgör en stor del av det dagliga arbetet för sjuksköterskor. Varje Är orsakas ett stort antal patienter skador pÄ grund av brister i lÀkemedelshanteringen. Ett stÀndigt sÀkerhetsarbete dÀr avvikande hÀndelser rapporteras och utreds kan förhindra att fel upprepas. Lex Maria Àr en form av avvikelserapportering som syftar till att identifiera bakomliggande orsaker till den avvikande hÀndelsen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka fel som begÄs i samband med lÀkemedelshanteringen inom primÀr-, kommunal- och hemsjukvÄrden och som medför, eller riskerar att medföra, skada för patienten och dÀr sjuksköterskan hade kunnat pÄverka hÀndelseförloppet.

Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Vi har gjort en undersökning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr vÄra respondenter har haft samma förutsÀttningar vad det gÀller miljö och frÄgor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna pÄ en kommunal socialförvaltning i VÀrmland ser pÄ konsekvenserna av den nu mer skÀrpta tillÀmpningen av rÀtten till sjukpenning frÄn försÀkringskassan. Detta Àr ocksÄ vÄr problemstÀllning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhÀllet. Det Àr en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

Bakgrund: Debatten om revision Àr högaktuell med tanke pÄ bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmÀrksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrÄgasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberÀttelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har pÄvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som pÄverkar revisionsberÀttelsens utformning. Vi frÄgar oss sÄledes om samband kan pÄvisas för dessa faktorer Àven i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera den orena revisionsberÀttelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberÀttelsens utformning.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvantitativ insamling av material frÄn 142 Ärsredovisningar frÄn svenska mikroföretag.

Immateriella tillgÄngar har fÄtt en ökad betydelse vid företagsförvÀrv i dagens teknik- och informationsbaserade samhÀlle eftersom de utgör en stor del av ett företags vÀrde (KPMG,2010). NÀr immateriella tillgÄngar har identifierats ska de vÀrderas till verkligt vÀrde ? nÄgot som lÀnge varit omdebatterat pÄ grund av problematiken i att objektivt vÀrdera dessa tillgÄngar (Marton et al., 2008, s. 304). Det stÀller sÄledes högre krav pÄ revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har vÀrderat tillgÄngarna till ett rÀttvisande vÀrde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.

Inledning: Revisorns frÀmsta uppgift Àr att kontrollera företagens Ärsredovisningar. Detta görsför att olika intressenter skall fÄ en rÀttvisande bild om hur företagets ekonomiskasituation ser ut. De frÀmsta intressenterna Àr Àgarna, kreditgivare, leverantörer ochkunder. Revisorernas arbetsuppgifter regleras av lagar och regler. Dessutom harbranschen sina egna yrkesetiska regler som definieras av FAR SRS dÀr detframkommer att god revisorssed Àr grundlÀggande.

Bakgrund: Patienter som tidigare vÄrdades pÄ sjukhus vÄrdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd Àr ett arbete med mÄnga olika arbetsuppgifter sÄsom lÀkemedelshantering, sÄrvÄrd och rÄdgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvÄrdnadsinsatser. Arbetsplatsen Àr patientens hem. Oftast Àr det Àldre över 65 Är som Àr i behov av hemsjukvÄrd men patienterna kan vara berÀttigade till hemsjukvÄrd oavsett Älder.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrÄn tio artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i tvÄ teman; OmvÄrdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvÄrden till stor del arbetar med att ge patienter stöd pÄ olika sÀtt.

PÄ senare Är har tekniker för 3D-visualisering fÄtt ett allt mer utbrett anvÀndande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag sjÀlv anvÀnder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, vÀckte frÄgor kring skÀlet till införandet av tekniken, vilka beslut och förvÀntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gÀller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frÄgor. Arbetet bestÄr av litteratursökning efter adekvat forskning i Àmnet, en enkÀt stÀlld till ett litet urval av anstÀllda och politiker i fyra kommuner som Àr medlemmar i ett 3D nÀtverk, en dokumentsökning pÄ samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkÀtundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte Àr medlemmar i ovan nÀmnda nÀtverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att anvÀnda 3D-modeller för ökad förstÄelse och kommunikation mellan tjÀnstemÀn och politiker samt med allmÀnheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas.