This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

AbstractSince the Act Regarding Support and Service to Certain Functionally Handicapped Persons (LSS) were introduced in 1994, social care and service have increased inSweden(SFS 1993:387). The implementation of the act has caused many changes and also progress within the social care system. One main change is the division between public (provided by the municipalities) and private care providers. This division has led to many questions about how leadership is organized within different public and private organizations.The purpose of this study is to investigate differences between leader?s experiences of their role and working conditions within private and public assistance care for disabled.

Revision har funnits lÀnge men intern kontroll Àr nÄgot som har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll Àr nÄgot som alla bolag bör ha och variationen Àr stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning Àr den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den Àr inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillÀmpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fÄtal Àgare vilka Àven Àr aktiva i bolaget kan problem uppstÄ. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget mÄste intressenterna förlita sig mer pÄ att revisorn upptÀcker vÀsentliga fel vid revisionen.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Begrunda följande erbjudanden för att uppleva Inkafolkets Sydamerika:Guidad tur av Machu Picchu 3000:-Guidad tur av Inkaleden 7000:-Guidad tur av Inkaleden och Machu Picchu 7500:-Om du var pÄ vÀg till omrÄdet, vilken av de guidade turerna skulle du vÀlja? VÀlj nu!Om du valde den guidade turen av Inkaleden och Machu Picchu, sÄ vore du ett exempel för teorin om asymmetriskt dominerade alternativ. Hade du gjort samma val om mellanpriserbjudandet inte funnits?För att ett företag ska nÄ framgÄng inom försÀljningen av sina produkter Àr det vÀsentligt att tillÀmpa en genomtÀnkt prissÀttningsstrategi. För att styra konsumenter mot för företaget önskvÀrda preferenser kan priser beslutas om och sÀttas med hÀnsyn till psykologiska faktorer.

Syfte: Med start Är 2009 genomförde den svenska regeringen flera ÄtgÀrder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpÄ revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen Àr en viktig frÄga för ekonomisk tillvÀxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krÀvs kapital. Det vanligaste i Sverige Àr att all expansion sker med lÄnade pengar. För dessa företag Àr det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur den frivilliga revisionen pÄverkar företagets möjligheter till lÄn och i förlÀngningen den expansion som Àr viktig ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga intressenternas förtroende för revisorer och dÀrigenom utreda hur det Àr stÀllt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi Àmnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. VÄra primÀrdata har bestÄtt av 13 intervjuer med representanter frÄn urvalsgruppen bestÄende av finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. SekundÀrdata, vilken legat till grund för frÀmst litteraturgenomgÄngen, har i första hand inhÀmtats frÄn internationellt publicerade artiklar.

Titel: Sjukt omhÀndertagande - en studie om sjukfrÄnvaron inom den kommunala ÀldrevÄrdenFörfattare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida SödermanHandledare: Kjell ArvidssonKurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) SyfteVÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrÄnvaron inom ÀldrevÄrden i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte stÀlldes följande forskningsfrÄga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala ÀldrevÄrden? MetodDenna studie Àr bÄde en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien gÄr under undersökningsdesignen fallstudie dÀr det empiriska materialet bestÄr av en enkÀtundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkÀtundersökningen deltar 56 medarbetare och pÄ intervjuerna deltar nio anstÀllda pÄ sex avdelningar under tre enheter. SlutsatserDen empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrÄnvaron inom den kommunala ÀldrevÄrden har en organisatorisk koppling.

Revision uppstod för att öka tillförlitligheten mellan aktiebolag och sina intressenter, syftet var att en oberoende revisor skulle kvalitetsÀkra Ärsredovisningen. För att revisorn skall kunna ge aktiebolagets intressenter en revision av god kvalitet, bör revisorn besitta hög kompetens.  Revisorsexamen (godkÀnnande) grundades 1998 och syftar till att sÀkerstÀlla att revisorn har de kunskaper som krÀvs för att genomföra en revision av hög kvalitet. För avancemang inom yrket kan revisorn vÀlja att avlÀgga högre revisorsexamen (auktorisation), vilket Àr en pÄbyggnad av revisorsexamen. Syftet med auktorisation Àr att bevisa att revisorn kan upprÀtta mer komplicerade revisioner.

Strandskyddsproblematiken Àr startskottet för detta examensarbete. Det Àr en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst vÀckt en rad kÀnslor, den Àr bÄde omdiskuterad och omstridd. PÄ senare Är har diskussionen om strandskydd blommat upp pÄ nytt, det i takt med att kraven pÄ strandnÀra boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag stÄr inför en förÀndring.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera arbetetmed benchmarking inom Kristianstad kommun. Författarna har anvÀnt sig av en hermeneutisk ansats ochutfört en kvalitativ fallstudie av benchmarkingarbetet iKristianstad kommun. Vidare har abduktiv utgÄngspunkttagits och författarna har studerat teori och empiri parallellt.Data som anvÀnts har bestÄtt av dels primÀrdata sominhÀmtats via intervjuer och men Àven sekundÀrdata i formav verksamhetsrapporter men framförallt den teori somanvÀnts. Det teoretiska ramverket har vÀxt fram under uppsatsens gÄng och anpassats under processen till att inkludera de delar som författarna ansett viktiga för resultatet. De fyra teorierna som valts ut för att beskriva benchmarkingarbete Àr presenterade i den ordning som benchmarking vanligtvis utförs.

TidsbegrÀnsade anstÀllningsformer inom vÄrden har ökat i dagens samhÀlle. Den typen av anstÀllning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anstÀllningsvillkor och skapar dÀrmed svÄra arbetssituationer för mÄnga. Arbetstagare som behöver hjÀlp och stöd i sÄdana svÄra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning frÀmst kring arbetsförhÄllanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegrÀnsad anstÀllning samt fackets roll som handledare för medlemmar, dÀremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bÀttre förutsÀttningar för den anstÀllde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bÀttre förutsÀttningar för tidsbegrÀnsade anstÀllda.

SammandragSyftet med mitt arbete Àr att jÀmföra hur bokstavsinlÀrning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en Ärskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda pÄ om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det pÄverkar barnets fortsatta lÀs- och skrivinlÀrning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att sjÀlv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlÀrningstillfÀllena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag Àven ett mail med intervjufrÄgor till de tre lÀrarna/förskollÀrarna som de svarade pÄ och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar pÄ varför de jobbar som de gör, vilket synsÀtt som lÄg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lÀr sig bokstÀver bÀst. Mitt resultat visar att lÀrarna/förskollÀrarna jobbar pÄ olika sÀtt med bokstavsinlÀrning.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebÀr för ett litet företag. Om förslaget gÄr igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna Är 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina Äsikter och dÀrför kan vi idag, i vÄr studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgÄ frÄn tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision Àr mer omfattande Àn övriga EU-lÀnders dÄ den inte bara innefattarrÀkenskapsrevision utan Àven förvaltningsrevision.