Denna studies huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete pÄverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. FrÄgor som belyses Àr hur kommunernas policydokument lyfter fram vÀgledningens betydelse för kompensatorisk vÀgledning och hur vÀgledarna uppfattar styrningens pÄverkan. Metod som anvÀnts Àr tredelad, datainsamling frÄn kommunernas styrningsdokument, enkÀter till vÀgledare pÄ gymnasier och grundskolor och intervjuer med tvÄ vÀgledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvÀgledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark pÄverkan av vÀgledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I tvÄ av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska Àndringar och visade pÄ ökad fokus pÄ vÀgledningen.

NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vÄr studietid har vi ofta funderat pÄ frÄgan om det Àr fördelaktigt för barns lÀrande att gÄ pÄ en förskola med en specifik pedagogik. DÀrför bestÀmde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom Àmnet matematik. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur tvÄ förskolor med olika pedagogiker arbetar med att fÄ in matematiken i sin verksamhet. För att uppnÄ detta syfte utgÄr vi ifrÄn följande frÄgestÀllning: Med utgÄngspunkt i lÀroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssÀtt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.

Vishet som fenomen har en lÄng historia, dock har begreppet under de senaste Ären uppmÀrksammats allt mer av empirisk forskning. Det rÄder oenigheter kring fenomenets innebörd. MÄnga studier visar dock att vishet kÀnnetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori dÀr vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgÄr frÄn Ardelts teori. En enkÀtundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulÀr.

Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgĂ€nglighet och ökade möjligheter för informationsbehandling, Ă€r det nuvarande redovisningssystemet under förĂ€ndring. Redovisningen gĂ„r frĂ„n att baseras pĂ„ den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus pĂ„ relevans i Ă„rsredovisningarna. Detta innebĂ€r ökad anvĂ€ndning av vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde snarare Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna dĂ„ osĂ€kerheter kan uppstĂ„ angĂ„ende verkliga vĂ€rdens rimlighet.Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Genom tillĂ€mpning av verkligt vĂ€rde-vĂ€rdering har en ökad osĂ€kerhet uppstĂ„tt i de finansiella rapporterna. Dessa osĂ€kerheter kan vara svĂ„ra att minska om vĂ€rderingarna bygger pĂ„ svĂ„rverifierbar data. Studien Ă€mnar ge en ökad förstĂ„else kring hur revisorer upplever de osĂ€kerheter som uppstĂ„r vid revision av poster vĂ€rderade till verkligt vĂ€rde, samt hur dessa osĂ€kerheter hanteras.Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger pĂ„  Pentlands (1993) och Carrington & CatasĂșs (2007) tolkning av trygghetsteorin i en revisionskontext.

Inom revisionsbranschen upptar tillÀggstjÀnster en betydande del av tjÀnsteutbudet. Utöver revision erbjuder revisionsbyrÄerna Àven tjÀnster inom redovisning, skatt och rÄdgivning. Forskning visar att nÀr tillÀggstjÀnster och revision sÀljs till samma kund sÄ uppstÄr en synergieffekt som inom forskningsvÀrlden benÀmns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan pÄ revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mÄl att ta reda pÄ vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstÄ inom en revisionsbyrÄ.Ett delsyfte Àr att studien ska fungera som en kartlÀggning av vad kunskapsöverföring kan innebÀra för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken.

Sverige Àr indelat i kommuner och landsting, vilka pÄ demokratin och den kommunala sjÀlvstyrelsens grund sköter de angelÀgenheter som anges i kommunallagen. Dessa angelÀgenheter mÄste rymmas inom ramen för den kommunala kompetensen för att anses utgöra en kommu-nal angelÀgenhet. Denna uppsats har som syfte att undersöka denna kompetens och vilket rÀttsligt utrymme kommuner ges nÀr de enligt 2 kap. 8 § 2 st. KL riktar individuellt stöd till enskilda nÀringsidkare.I uppsatsen anvÀnds den traditionella rÀttsdogmatiska metoden.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om revisorernas uppfattning om uppdragsbrevet, avseende pÄ syfte, innehÄll och förhÄllningssÀtt ter sig vara olika. Som följd hÀrav ska vi Àven undersöka om det finns skiljaktigheter i uppfattningen mellan revisionsbyrÄerna. Vi har skrivit uppsatsen med en induktiv ansats och sÄledes tagit utgÄngspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativt metod i form av personliga intervjuer. Intressenter och uppdragsgivare har olika förvÀntningar pÄ revisorerna, vilket resulterar i ett förvÀntningsgap dem emellan.

 Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping stÄr för tillhandahÄlls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall Àven under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av Àldreomsorg frÄn ett ökan-de antal Àldre mÀnniskor. Detta problem stÀller Àven krav pÄ skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhÀllet som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för vÄra Àldre och yngre. I en enkÀt som skickats ut till de sex kommunerna har frÄgor stÀllts om förvÀntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det Àr frÀmst demografi som pÄverkar kommunernas utförandekapacitet men att det Àven finns en korrelation mel-lan demografi samt tvÄ andra faktorer nÀmligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och anvÀnder sina hÀlsobokslut..

Uppsatsen har ett undersökande syfte dÀr tillÀmpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjÀnster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom omrÄdet vatten, energi, transporter och posttjÀnster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgÄngspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om regelverkets utformning och tillÀmpning pÄverkar kommunerna i en riktning mot ett ökat tjÀnstemannainflytande under upphandlingsprocessen. MaktförhÄllandet mellan tjÀnstemÀnnen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen Àr det förhÄllande som sÀrskilt undersöks. Detta för att kunna förstÄ hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid dÄ allt fler kommunala förvaltningsomrÄden upphandlas.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur motiv, utformning och anvÀndning av BSC ser ut i kommuner, samt analysera eventuella samband mellan dessa omrÄden. Metod: För att uppfylla studiens syfte har författarna valt att göra en kvalitativ studie, dÀr vi undersöker 14 kommuner. Vi avser att skapa en bÀttre insikt i hur motiv, utformning och anvÀndning av en styrmodell överrensstÀmmer med varandra vilket innebÀr att studien Àr av deskriptiv karaktÀr, med explorativa inslag. IntervjufrÄgorna utformades med hjÀlp av den uppbyggda teorin. Empirin sammanstÀlldes sedan och analyserades med hjÀlp av kopplingar frÄn valda teoridelar.

Examensarbetet Àr tÀnkt att visa hur GIS-programvaran ArcView 3.0 Network Analyst kan anvÀndas till inom kommunal skolskjutsplanering. De moment som ingÄtt i arbetet Àr följande: ? SammanstÀllning av indata. ? Uppbyggnad av databas i Access.

Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ ledande nivÄ inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, dÀr teorin jÀmförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen frÄn den privata sektorn. BSC Àr ett flerdimensionellt styrverktyg, bestÄende av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lÀrandeperspektivet. Modellen Àr ursprungligen gjord för att anvÀndas inom vinstdrivande företag, och mÄste sÄledes omarbetas för att anvÀndas inom kommuner.